När arkiv berör

Den 22 juli 2011 drabbades Norge av två terrordåd. Först bomben i Oslo och sedan dödsskjutningarna på Utøya. Norge och stora delar av världen befann sig i ett chocktillstånd. Spontant började folk samlas för att lägga ned blommor, flaggor, gosedjur och andra kondoleansföremål vid bland annat domkyrkan i Oslo, hamnen i Utvika och ett flertal… Read More »

2011-02-16

Den 22 juli 2011 drabbades Norge av två terrordåd. Först bomben i Oslo och sedan dödsskjutningarna på Utøya. Norge och stora delar av världen befann sig i ett chocktillstånd. Spontant började folk samlas för att lägga ned blommor, flaggor, gosedjur och andra kondoleansföremål vid bland annat domkyrkan i Oslo, hamnen i Utvika och ett flertal norska ambassader.

Text Cia Hipfl\ncia.hipfli@riksarkivet.se

I september i år träffades representanter från de nordiska länderna för att diskutera samarbetet kring Arkivens dag. En naturlig diskussionspunkt var hur man aktivt informerar om arkiv och deltar i samhällsdebatten. Mer brännande aktuella än vad norska Riksarkivet blev i somras efter terrordåden går knappast att bli och som en punkt på mötet berättade Stian Norli om detta arbete.\nI efterdyningarna av terrordåden blev det norska Riksarkivet kontaktat av minnesforskare som undrade hur de personliga sorgeyttringarna skulle dokumenteras. Riksarkivarien beslöt snabbt att något måste göras. Tillsammans med bland annat den norska arbetarrörelsens arkiv, Oslo kommun, Oslo stadsarkiv och flera kommunarkiv gjordes en arbetsplan för hur insamlingen skulle gå till, hur man skulle bevara proveniensen med mera. Man gav också råd till lokala krafter som samlade in material och till de norska ambassaderna, som via det norska UD, hade fått i uppdrag att sköta insamlingen. Uppslag till hur arbetet skulle kunna genomföras kom från diskoteksbranden i Göteborg 1998 och i enlighet med hur man arbetade då beslöt man att organiskt material skulle komposteras, ljusrester smältas ned och föremål och kondoleanser samlas in. Kompost och ljusrester kommer sedan att användas vid ett framtida minnesmärke.\nFrån början fanns en viss osäkerhet över hur insamlandet skulle uppfattas och därför valde man att påbörja arbetet klockan 3 på morgonen då mediebevakningen var mindre omfattande. Trots att det var mitt i semestertid och en udda tidpunkt var det inga problem att få personal att ställa upp och den första natten arbetade 18 personer med att packa cirka 40 flyttlådor i Oslo.\nArbetet blev redan första natten mycket uppmärksammat i media. Bland annat har flera längre tv-inslag gett Riksarkivet möjlighet att berätta om arkiv och arkivverksamhet. Reaktionerna från allmänheten har varit positiva och man har också kunnat se en viss förskjutning i hur kondoleanserna kom att se ut efter mediebevakningen; bland annat hade fler kondoleanser undertecknats med fullständigt namn och några hade lagt sina kondoleanser i plastfickor för att öka hållbarheten. Det hade tillkommit en dimension av historiemedvetande i sorgen.\nFöremålen och kondoleanserna fyller ett magasin i Riksarkivet. Det regnade under veckorna efter dådet och en del material har konserveringsbehov. Man har fotodokumenterat insamlingen och noterat plats och tid i samband med att materialet hämtats in.\nDet var en stark upplevelse att se dessa nallar, flaggor och personliga brev och när vi återgick till diskussionerna om Arkivens dag var det med förnyad medvetenhet om arkivens relevans i nutiden. 

Tack till Stian Norli, som på ett personligt och respektfullt sätt berättade om ett svårt arbete.

(Bildtext):\nPå det norska riksarkivet har man samlat kondoleansgåvor efter terrorattackena i regeringskvarteret och på Utöya.

Maria Larsson Östergren maria.larsson-ostergren@riksarkivet.se

Dela
Skriv ut

#nyheter


Fler reportage

Se alla


Inga artiklar med Nyheter tagg hittades