ANNONSER

iStock_000017398995Large

Arkiv som vapen mot falsk historieskrivning

Alexander Bengtsson deltog tillsammans med Anna Furumark på FA:s stämma i maj och presenterade stiftelsen Expos arbete mot främlingsfientlighet och rasism. Deras presentation handlade om hur viktigt det är att bemöta historiemissbruk med kunskaper och fakta.

En dag i mitten av oktober träffade Arkiv Alexander Bengtsson på Södermalm i Stockholm för att följa upp presentationen från i våras med en intervju. Vi kunde konstatera att Expos arbete tyvärr har fått ökad aktualitet sedan dess. Utøya har inneburit en ny intensitet i analysarbetet och Expos omfattande arkiv med dokumentation av främlingsfientliga, nationalistiska och nynazistiska rörelser har använts flitigt i det arbetet.
– Politiskt motiverade brott måste ses mot bakgrund av den politiska miljö som gärningsmannen vistas i. Taimour Abdulwahab, självmordsbombaren i Stockholm, och Anders Behring Breivik såg sig själva som soldater på olika sidor i ett krig. De har impregnerats med föreställningar om att de befann sig i en frontlinje, i en akut kamp. De skulle rädda världen. Sin värld, mot den andre, de andra. De första tusen sidorna i Breiviks manifest handlar om en världsbild som han delar med många meningsfränder. För att hindra att något liknande händer måste man granska, bemöta och avväpna den världsbilden, säger Alexander Bengtsson.
Vi kommer in på ett resonemang om risker med hatpropaganda och krigisk retorik, eftersom det finns personer som är villiga att omsätta retoriken i praktiken. Som på Utøya. Alexander Bengtsson betonar att gärningsmannen ensam är skyldig till brottet, men utan en miljö med personer som han uppfattar som likasinnade, en idévärld att hämta övertygelse från, skulle brotten kanske inte blivit begångna.
– Ett exempel är rörelsen Vitt ariskt motstånd som på nittiotalet inspirerades av nazisterna. Deras krigsretorik utgick också från att läget var akut, att de deltog i ett inbördeskrig. Det ledde till handlingar som ibland utfördes av medlemmar, ibland av sympatisörer som hade ”inspirerats” av retoriken. På så sätt fick vi förstörda moskéer, nedbrända flyktingförläggningar, attacker på enskilda invandrare och mordet på John Hron i Kungälv. Krigsretoriken är farlig. Det är farligt när Jimmie Åkesson säger att islam är det största hotet mot Sverige sedan andra världskriget.
Vad ska man då göra?
– Till att börja med har vi en bra utgångspunkt i Sverige. Här är främlingsfientlighet inte norm idag. Behring Breiviks inspirationskällor var i första hand andra än svenska. För att hindra att vi får en dansk eller fransk situation skulle vi behöva något slags ramverk för öppenhet och debatt, en vaksamhet mot grumligheter och våldsbejakande retorik. Ingen lagstiftning, för guds skull, inga fler förbud, men en slags överenskommelse mellan dem som tror på demokrati och alla människors lika värde. Ytterst är det en fråga om att sprida kunskaper, ta de svåra debatterna, ständigt fånga upp fakta och dela med sig av dem. Ja, folkbildningsarbete helt enkelt, säger Alexander Bengtsson, som just har utsetts till årets folkbildare av Studieförbundet Vuxenskolan.
– Svaret på främlingsfientligt våld är ju inte ökad kontroll eller minskad öppenhet – än mindre hämnd – utan större öppenhet, fördjupad tolerans och att stärka demokratin. I Kungälv har man till exempel arbetat med ett långsiktigt projekt där elever med extrema åsikter har fått specialundervisning. Trakten har en lång historia av nazism och dessa värderingar lever kvar mer eller mindre. Nu verkar det, säger Alexander Bengtsson, som om det har brutits och stödet för extrema åsikter har minskat.
– Det är betydelsefullt att se till att de som lämnar extrema rörelser får stöd och hjälp, men det är ännu viktigare och effektivare att fånga upp dem som är på väg in. Exemplet Kungälv inger hopp och det verkar också som om ungdomsbrottsligheten sjunker, kanske delvis till följd av insatserna mot extremism. Ungdomarna kan fångas upp, föräldrarna är svårare att nå.
När vi ses kommer Alexander Bengtson just från ett förberedelsemöte för en studieresa till Srebrenica dit han ska åka för att undersöka hatretorikens följder. Han betonar vikten av långsiktighet:
– Jippon och manifestationer som mest bottnar i något slags dåligt samvete ger inte så mycket. Samarbete med olika organisationer och folkrörelser kan vara ett bra sätt att arbeta långsiktigt, som vårt samarbete med Hembygdsrörelsen.
Expo använder olika metoder i sitt arbete med att granska värderingsförskjutningar i samhället och motarbeta negativa tendenser. Man ger ut skrifter, böcker, rapporter och håller föreläsningar. Man har också startat en folkhögskolelinje. I ett projekt tillsammans med Hembygdsförbundet har man undersökt bruk och missbruk av historien, särskilt lokalt, och ställt frågor som ”kan svenskheten ta slut?”
– Det kan den inte. Men den kan se ut på många olika sätt, säger Alexander Bengtsson.
Och vad är arkivens roll i detta?
– Arkiven borde bli synligare och bli bättre referenspunkter i arbetet med att förstå historien. Där finns ofta belägg och bevis för hur det faktiskt var. Där finns viktiga fakta att hålla fram när någon försöker skapa en falsk historieskrivning. Arkiven ger ofta möjligheter att leta fram lokalhistoria, som ger kunskaper om de olika ideologier som funnits i trakten. Och de nya kursplanerna i historia betonar vikten av att också studera det primärmaterial som finns i arkiven. Där finns en stor uppgift för arkiven. 

(Citat):
”De första tusen sidorna i Breiviks manifest handlar om en världsbild som han delar med många meningsfränder.”

Alexander Bengtsson på Expo har utsetts till årets folkbildare av Vuxenskolan.

Alexander Bengtsson på Expo har utsetts till årets folkbildare av Vuxenskolan.

Text Karin Englund karin.englund@tele2.se

ANNONSER