ANNONSER

DSC_1509

Arkivarie med globalt ansvar

Svenska Missionskyrkans arkivmaterial innehåller en ansenlig mängd material som är av betydelse för en stor skara människor, även globalt. Några av de frågor som arkivarien på SMK ställs inför rör problem med tillgänglig­görandet över nationella gränser och sekretessprövningar med tung politisk vikt.

Svenska Missionskyrkan (tidigare Svenska Missionsförbundet) har en lång historia både innanför och utanför Sveriges gränser och har existerat som egen rörelse sedan 1878. Samfundet har bedrivit mission och biståndsprojekt i flertalet länder, bland annat i Kongo, Indien, Ryssland och Kina, men även i Sverige. SMK har under årens lopp haft eget bokförlag, tidningsutgivning, egna skolor (folkhögskolor samt missionärs- och pastorsutbildningar), ungdoms- och scoutverksamheter, samt har samarbetat med flera andra kristna organisationer i Sverige och i utlandet. SMK:s arkiv består av drygt en och en halv hyllkilometer handlingar, innefattande över 200 arkivbildare. Man har även ett bildarkiv med över 30 000 fotografier, och utöver detta finns det över 1000 minnesskrifter, cirka 8000 böcker och fler än 500 kartor och ritningar.

Beslutet att Svenska Missionsförbundet skulle ha en arkivfunktion togs redan 1915, och sedan dess har man alltid haft en eller två personer anställda som arkivansvariga. Med undantag av den nuvarande arkivarien är det ingen av de tidigare arkivföreståndarna som har haft utbildning i yrket, utan det rörde sig om missionärer, pastorer eller liknande ur samfundet. I viss mån kan det dock sägas att arkivföreståndarnas avsaknad av specifik arkivariekompetens har vägts upp av ett passionerat intresse och stort kunnande för historia och för Svenska Missionskyrkans verksamhet.

Från tidigt 1980-tal började man deponera material till Riksarkivet, men man gick varken efter serier eller kronologi, utan verkar ha valt att leverera material baserat på intresse. Även materialrepresentationen visar tydligt de tidigare arkivföreståndarnas intresseinriktning, då ett stort fokus ligger på Kongo och material från dess olika missionsstationer – flera av arkivföreståndarna var Kongomissionärer.

Det finns mycket värdefullt internationellt material i SMK:s arkiv. Både uiguriskt och armeniskt material har hög politisk relevans än idag och är belagt med sekretess. Turkiet förnekar till exempel fortfarande det armeniska folkmordet, och när det gäller uigurer kan det förekomma avslöjande personuppgifter om människor i ett område där det är förknippat med livsfara att erkänna sig som kristen. Också det kongolesiska materialet har ett stort värde. Som jämförelse kan nämnas att Nationalmuseet i Kongo-Kinshasa har ett bildarkiv över hela sitt land som är mindre än SMK:s bildsamling över sina missionsstationer i området.

Länder som har varit koloniserade har ofta problemet att mycket av deras kulturarv har följt med kolonialstaterna tillbaka, eller förstörts. Dessutom är ju naturligtvis det material som finns bevarat också en del av kolonialstatens eget kulturarv. Så hur tillgängliggör man det? Det är exempelvis mycket svårt för afrikanska studenter eller forskare att få visum till Sverige, och att digitalisera ett material innebär inte nödvändigtvis att brukare i andra länder har den teknologi som krävs för att ta del av det. Det kan också röra sig om material på svenska som förutom att digitaliseras och bevaras, även måste översättas. SMK har tagit ett ansvar i och med att mycket historiskt material om missionsarbetet har översatts till franska, som är de båda Kongo­staternas officiella språk, men ansvaret för ­kolonialismens kulturarv är något som kan sägas vara en västeuropeisk fråga, med andra ord långt mycket större än ett enskilt samfunds.

SMK har haft en mycket betydande roll i många delar av det svenska samhället och i världen, och arkivfunktionen har växt från att vara en samlingspunkt för verksamhetens egen historia till att inhysa delar av kulturarv från länder som på grund av kolonialismen idag lider av informationsbrist gällande sin historia. Med detta följer ett ansvar – arkivarierollen sträcker sig utanför SMK:s gränser, och ut mot världen.

Fakta

Svenska Missionskyrkan, Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige ingår sedan 2011 i en ny kyrka med arbetsnamnet Gemensam Framtid.

På grund av omorganisation tar SMK:s arkiv inte emot forskarbesök i dagsläget, men forskarförfrågningar kan skickas till arkiv@gemensamframtid.se

Text Thérèse Steen therese.steen@stockholm.se

ANNONSER