ANNONSER

Arkiven, finns de?

Regionala kulturplaner finns nu beslutade och frågan är hur de kommer att påverka kulturlivet. Med viss oro har man inom arkivsfären sett de processer i landet som vaskade fram planerna, och för många har det känts som om man har lämnat en trygg hamn och gett sig ut på öppet hav. Nu gäller det att klara av stormar och ibland snabba vindkantringar.

Under helgerna har jag med både kulturpolitiska och arkivcyklopiska ögon gått igenom åtta planer lite slumpmässigt utvalda. Läsning som både roar och oroar. Man kan tydligt se politiska ögonstenar glimma extra mycket i flera av planerna – allt från opera till specialiserade museer.

De nationella målen säger att ”kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.”

Verkligen uppfordrande utgångspunkter för hela kultursektorn som under en kort historisk period varit ett avgränsat fält, vid sidan av övrigt samhällsliv. Nu kan vi se en förskjutning mot ett inkluderande kulturbegrepp där kulturen ska samspela med andra samhällsområden.
Begreppet ”aspektpolitik” som först kom till uttryck i Kulturutredningen (2009) är ett tydligt exempel på detta. Det nya perspektivet innebär att kultur-en får en självklar plats i mer övergrip-ande planer och strategier. Kulturens konkreta betydelse för attraktivitet och tillväxt har blivit tydligare.

Vi måste samtidigt analysera och värdera vad som händer i omvärlden. Många trender påverkar otvetydigt förutsättningarna för kulturproduktion och kulturkonsumtion. Här kommer några exempel på detta:
• Klyftorna ökar. Sedan början av 1980-talet har inkomstspridningen ökat i Sverige. Det finns en digital klyfta i samhället som påverkar den digitala delaktigheten.
• Kulturkonsumtionen ökar. Det gäller såväl när man konsumerar kultur som när man skapar själv. Antalet arenor som en människa kan medverka på har ökat starkt bland annat beroende på framväxten av nya nätkulturer.
• Hårdare konkurrens om finansiering. För personalintensiva verksamheter som kulturutövning ökar kostnaden mer än för varuproduktion. Det blir svårare att finansiera sådana verksamheter.
• ”Gratissamhället” expanderar. Gratistidningar ses som självklara och gratis nedladdning och åtkomst via nätet är något man tar för givet. Trenden kompliceras av upphovsrättslagstiftningen.
• Allt viktigare att vara involverad och att delta aktivt. Vi är på väg från ett informationssamhälle till ett interak-tionssamhälle där gränsen mellan deltagande och betraktande inte längre är entydig.
Till detta kommer att förändringar sker snabbt, förändrade generationsbundna kulturmönster samt kultur som hälsofaktor.

Hur klarar sig då arkivsektorn om vi bara har de glasögonen på oss när kulturplanerna granskas? Väldigt olika, för att ge det korta svaret. Det långa svaret tycker jag att vi gemensamt inom arkivsfären ska svara på tillsammans.
I några fall finns vi nästan inte alls. Problem med lagerutrymme, inga pengar och för lite personal står det i någon plan. Inga utmanande visioner alls utan bara problem.
I många av planerna finns fina
intentioner om samarbete över revir-gränser för att värna kulturarvet. Ett par tar upp läroplanernas tydliga ambitioner att använda riktigt arkiv-material i under­visningen. Några talar om grupper som borde får större utrymme såsom nysvenskar och döva. I ett par planer finns tydliga utvecklingsområden.

Fick man ta det bästa ur de åtta planer som jag har läst så skulle det bli ett riktigt bra avstamp för arkiven, men en sådan helhet finns inte. Vi är
uppenbarligen inte riktigt med då de politiska kulturmålen ska konkretiseras ute i regionerna. Risken finns att en utarmning kommer att ske om vi inte samfällt agerar.

Inom FA har vi diskuterat att vi borde skaffa oss en samlad bild av hur det ser ut för arkiven efter de beslutade planerna. Hur blir utfallet i konkreta termer? En sådan uppgift klarar vi inte själva. Vi kommer att dra vårt strå till den stacken, men vi vill ha med er andra i det arbetet. 

Vägen till de nationella målen
För att uppnå målen ska kulturpolitiken:
– Främja allas möjlighet till kulturupp-levelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor.
– Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse.
– Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas.
– Främja internationellt utbyte och samverkan.
– Särskilt uppmärksamma barn och ungas rätt till kultur.

ANNONSER