Arkivpedagogikens ansikte

Efter tjugo år av banbrytande pedagogiskt arbete har arkivpedagog Karin Sjöberg fått Nordiskt centrums årliga pris för kulturarvspedagogik för framstående insatser inom det kulturarvspedagogiska området. Sjöbergs arbete har bidragit till att omvärlden upptäckt det spännande arkivpedagogiska arbetsfältet. Text och foto: Martin Schönbeck – Att jag nu får denna utmärkelse är en otroligt fin bekräftelse på… Read More »

2015-12-17

Efter tjugo år av banbrytande pedagogiskt arbete har arkivpedagog Karin Sjöberg fått Nordiskt centrums årliga pris för kulturarvspedagogik för framstående insatser inom det kulturarvspedagogiska området. Sjöbergs arbete har bidragit till att omvärlden upptäckt det spännande arkivpedagogiska arbetsfältet.

Text och foto: Martin Schönbeck

– Att jag nu får denna utmärkelse är en otroligt fin bekräftelse på allt arbete jag har lagt ner. Men det är också en viktig bekräftelse på det arkivpedagogiska arbete som arkivkollegor bedriver och har etablerat runt om i landet, säger hon när vi träffas på hennes arbetsplats på Malmö stadsarkiv.

Karin Sjöberg ville först bli lärare, men i stället började hon studera etnologi och konst. Att hon så småningom skulle komma att bli arkivarie visste hon förstås inte då. Efter studierna hamnade hon i museibranschen där hon under flera år arbetade med att skapa utställningar i både Stockholm och Skåne. Viljan att förmedla kunskap hade hon fortfarande med sig.

– Ja, det pedagogiska tänket är en viktig del av utställningsbyggandet. Man har en idé om vad som ska förmedlas och sedan gäller det att göra ett bra urval och en snygg presentation som väcker nyfikenhet hos den tilltänkta målgruppen. Det är ju också så jag arbetar som arkivpedagog.

I mitten av 90-talet kom Sjöberg i kontakt med Eva Sjögren vid Skånes Arkivförbud, som verkade för att utveckla den arkivpedagogiska verksamheten i landet. När Sjöberg anställdes på Skånes Arkivförbund 1997 var hon Sveriges första arkivpedagog.

– Jag var först med titeln, men jag var inte den första som jobbat pedagogiskt med arkiv, säger hon och berättar att det med den nya titeln inte fanns så tydliga ramar för vad yrket skulle omfatta.

­– Visst fanns det saker jag skulle göra, men jag fick också själv möjlighet att utforma tjänsten och hitta metoder för att levandegöra arkivet i mötet med skolan. Naturligtvis har jag fått inspiration av andras arbete, men också i samarbete med andra. Mycket har jag också själv utvecklat, säger Karin Sjöberg.

Under åren som gått sedan 1997 har det hänt mycket med inställningen till pedagogik på landets arkiv. I dag är det vanligare att jobba publikt och att jobba mot skolor.

­– Att få ha varit en av dem som drivit den utvecklingen, och se att det faktiskt har gett resultat, är fantastiskt roligt.

Även skolan har förändrats under de tjugo år som gått. I dagens läroplan finns uttalade mål om att elever ska ha kunskaper om historiska källor och källkritik. Som en del i det arbetet har Karin Sjöberg och kollegan vid Malmö stadsarkiv, Kerstin Martinsdotter, utarbetat arkivövningar till läroböcker i historia på gymnasiet för Gleerups läromedel.

– Arkiven är självklara i det sammanhanget. Vi har ju källorna. Nu har vi verkligen chans att visa vilken resurs arkiven kan vara för både skolor och lärarutbildningar. Arkivens tid är nu, säger hon.

Något som återkommer i hennes arbete är gestaltning och att väcka liv i dokumenten. Ett exempel på det är teaterprojektet ”Satisfaction” som handlade om tre unga livsöden i Lund i slutet av 1800-talet; en kvinnlig frälsningssoldat, en kvinnlig student och konstnären Carl Fredrik Hill. Tillsammans med Månteatern skrevs en pjäs om dem utifrån de källor som fanns i arkiven.

– Det var viktigt att de var unga, ville något och vågade göra något som de trodde på trots en stor skepsis från övriga samhället. Det måste bli levande, säger hon.

Det skapades också en workshop om pjäsen, där eleverna fick problematisera vad som är fakta och vad som är fiktion.

En stor del av Karin Sjöbergs dagliga arbete handlar om att ständigt förbereda arbetsmaterial som besökande skolklasser kan arbeta med. I maj kom hennes och kollegan Anette Sarnäs ut med boken ”På gränsen mellan krig och fred. Minnesbilder från Malmö 1939-1945” som innehåller minnen, fotografier och dokument från tiden.

– Ett av de första projekten jag gjorde som ny arkivpedagog 1997 handlade om barn under Andra världskriget. Med den här boken känns det som att cirkeln är sluten, säger hon. Sedan tillägger hon att det naturligtvis inte är så.\n– Allt är fortfarande öppet. Arkiven är oändliga!

Dela
Skriv ut

#nyheter


Fler reportage

Se alla


Inga artiklar med Nyheter tagg hittades