ANNONSER

iStock_000003241430Large

Att söka arkiv på nätet

Idag är det så självklart att man börjar ett efterforskningsarbete med att se vad som finns på internet. Sitter man i andra ändan med tillgång till arkivmaterial är det lika självklart att på något sätt kommunicera detta via nätet. Anders Gidlöf på Centrum för näringslivshistoria har undersökt hur sökbara arkiven är på webben.

I takt med att det redan enorma utbudet av information på nätet ökar från år till år blir också konkurrensen om användarnas uppmärksamhet allt tuffare. Det gäller att blixtsnabbt fånga webbsurfarens flyktiga intresse, eftersom det är så lätt att gå till en annan sajt. När det gäller arkivinstitutioner är frågan om de ska nöja sig med att serva de redan övertygade med nya sökmöjligheter, eller ska de försöka locka nya användargrupper? I nummer 2/2011 av tidskriften Axess skrev den amerikanske författaren Nicholas Carr om ”Överbelastat medvetande”, det vill säga om hur internet och dess flod av information påverkar människans förmåga att sålla och skilja irrelevant från relevant. Han konstaterar bland annat att ”nätet fångar vår uppmärksamhet bara för att skingra den. Vi fokuserar intensivt på mediet självt, på den flimrande skärmen, men vi distraheras av mediets kulsprutesnabba levererande av konkurrerande budskap och stimuli”.
När de första digitala söktjänsterna på 1990-talet gjordes tillgängliga för en bredare publik i form av register på cd-romskivor, var det ett stort genombrott för möjligheterna att söka på arkivinformation. Tidigare var man tvungen att göra alla sökningar på plats i arkivlokalen eller via tryckta beståndsöversikter. Visserligen hade sökbara textdatabaser funnits för internt bruk inom större myndigheter och företag sedan 1960-talet, men inte ens då hade man möjligheter att till exempel frisöka på ett ord som man idag kan göra på Google. Man var tvungen att tänka ut vilka databasfält som var intressanta, och kanske formulera sökningen som databaskod. Inte direkt ämnat för större användarskaror. Men idag har vi kanske underlättat sökmöjligheterna så mycket att användaren inte riktigt ser de fantastiska sökresultaten som blixtsnabbt levereras. Man har kanske varken tid och tålamod att göra en mer målstyrd eller guidad sökning.
Med all mer eller mindre trovärdig information som möter en på nätet kan man ju undra hur stora delar av arkiven som längre är unika. En vanlig Google-sökning på till exempel ”Bygdegårdarnas riksförbund” ger träffar på bloggar, Facebook, Wikipedia och diskussionsforum, och däribland finns möjligen en träff på en arkivsajt som kan tala om att allt historiskt källmaterial från organisationen ifråga finns tillgängligt för studier. Hur står sig egentligen några av våra största arkivsöktjänster i konkurrensen?

De senaste tio åren har vi sett många nya söktjänster, och utvecklingen går mot alltmer avancerad samsökning där användaren inte ska behöva söka efter samma sak på olika ställen, utan kan gå till stora portalsajter (se faktarutan här bredvid med kronologin). Samsökning inom arkivområdet är nu möjlig även på EU-nivå, med den språkförbistring det kan medföra. Om vi ser till alla söktjänster inom hela ABM-området finns tre huvudsakliga typer. Den första typen är den traditionella textkatalogen där alla nivåer i arkivförteckningen är fullt sökbara och sökresultatet presenteras antingen som lista eller som ett arkivträd. Typen är egentligen en lätt internet-anpassning av arkivinstitutionernas interna söksystem. Exempel är www.visualarkiv.se och www.nad.ra.se, och bibliotekssektorns motsvarighet är Libris. Många mindre enskilda arkiv har också mer eller mindre fylliga arkivkataloger på sina egna webbplatser, men då är ju sökningen begränsad till just deras arkiv.
Den andra typen liknar den första, men innehåller även digitaliserade representationer av det arkivmaterial som är registrerat. Vi talar alltså om veritabla forskarsalar på nätet, med SVAR, Genline och Arkivdigital.se som de främsta exemplen. Användarna, ofta en släktforskare, kan där med ett litet mått kunskap om arkivens termer och struktur nå mängder av material och granska dem i detalj på ett sätt som knappt är möjligt i en traditionell forskarsal.
Den tredje typen av söktjänst är ännu mer anpassad för större användargrupper. Sökformulär och sökresultat är anpassade för den som enbart vill skriva in ett enkelt sökbegrepp eller med några klick vill bläddra sig fram till det man vill se, kanske via en karta eller tydliga kategorier. Här är det aldrig fråga om ren kataloginformation utan målet med själva sajten är, precis som för typ 2, att se arkivföremålet i sig, till exempel ett foto, ett filmklipp eller en text. Arkivföremålets proveniensuppgifter träder mer i bakgrunden. Till den här typen hör museivärldens söktjänster som det K-Samsök-baserade www.kringla.nu, och på europeisk nivå www.europeana.eu. Lantmäteriets söktjänst till historiska kartor på historiskakartor.lantmateriet.se kan också räknas till typ 3 med sin speciella inriktning på geografiska sökningar.

Om vi fokuserar på arkivvärldens söktjänster kan man konstatera att exempelvis Google och Altavista inte ger några sökresultat på den största arkivdatabasen, NAD, och inte heller på den del av Sondera som hämtar information från NAD. Man hittar lätt NAD och Sondera som sådana, men man måste först gå dit för att få träff på sin sökning. Den som inte känner till att NAD och Sondera finns och ännu mindre hur mycket information de innehåller, vilket säkert är många på nätet, hittar aldrig dit. Och de som är intresserade av Linköpings historia får inte via vanliga webbsökningar någon anvisning om arkiv rörande Linköping redovisade via NAD, trots att de flesta arkiv är geografiskt avgränsade till en ort eller ett område.
Både Google och Altavista redovisar däremot träffar på www.visualarkiv.se och arkivförteckningsprogrammet Klaras webbtillämpning Klaraweb. Det får ju en att undra vad det är som de stora söktjänsterna finner så speciellt med NAD-databasen. Jag är övertygad om att det finns en rimlig förklaring, men självklart borde den största arkivdatabasen i Sverige vara nåbar via Google. NAD har ju även en potential att bli ännu mer allomfattande än idag. Men det rör på sig – just nu ligger en ny betaversion av NAD ute på nätet, där NAD och SVAR:s digitala forskarsal har integrerats i ett enda gränssnitt.
Klaraweb har å sin sida egenheten att det inte framgår vilken arkivinstitution arkivet förvaras hos, när man får träffar på de olika arkivbildarna via en söktjänst. Om vi skall ta TAM-Arkivs instans av Klaraweb som exempel, så borde det framgå att arkivbildaren finns hos TAM-Arkiv samt kunna finnas en länk till webbplatsen. Detta har man nu planerat att tillgodose i nästa version.

Arkivsöktjänsterna tar inte alltid hand om de webbsurfare som är mer intresserade än kunniga. Det känns som om de huvudsakliga målgrupperna är arkivarier och forskare, men inte en historieintresserad allmänhet. Nu är det visserligen alltid otacksamt att enbart presentera textkataloger som inte leder till de objekt som katalogiseras. Det kan nog upplevas som ett antiklimax för dem som är vana vid att få allting presenterat på nätet och inte är beredda på att bedriva klassiska studier i pappersarkiv. Då kryper sig alltid jämförelsen på med bildrika museisajter och välillustrerade historiska tidningar och proppfyllda Wikipediaartiklar. Men det betyder inte att man inte kan praktisera fler sätt att visa för surfaren vilken värld av information som är sökbar på arkivsöksajten, för att kanske ändå inspirera till ett besök hos arkivinstitutionen. Ett exempel är www.visualarkiv.se som inte utelämnar besökaren åt att hitta på ett eget sökbegrepp. Den kan även bläddra i listor över arkivbildarnamn och orter de är associerade till. Ett utmärkt sätt att visa på mångfalden och ge inspiration till vidare klickningar som håller den splittrade internetanvändaren kvar på sajten. Dessutom är det ett bra sätt att visa existensen av arkiv som kanske annars aldrig eftersöks, därför att ingen kommer på att frisöka på det.
Det går också att bygga söksajten så att arkivträffar kombineras med bilder och illustrationer som exempel ur arkiven, eller korta artiklar och bildgallerier. Det finns även i webbsammanhang en del att lära av museivärlden när det gäller att presentera historiskt material på ett attraktivt sätt. Men inspirationen kan också komma från de betaltjänster som finns på nätet: SVAR och dess konkurrenter Genline och Arkivdigital.se, där man från början till slut kan använda sig av listor och trädstrukturer och till och med kartor. Trädstrukturen behöver inte alltid heller se ut som arkivarien föredrar. Strukturen kan även vara uppbyggd utifrån geografiska platser och områden, eller sektorer och branscher, eller varför inte pedagogiska tidslinjer och temasidor. 

(Citat):
”Man var tvungen att tänka ut vilka databasfält som var intressanta, och kanske formulera sökningen som databaskod. Inte direkt ämnat för större användarskaror.”

(Faktaruta):
Kort historik över digitala
arkivsöktjänster i Sverige
1995 Nationell Arkivdatabas (NAD) publiceras i sin första version på cd-rom och innehåller till 80 procent information om enskilda arkiv baserat på ett registreringsarbete som började redan på 1920-talet.
1996–1998 Uppdaterade versioner av NAD-skivan innehåller alltfler arkivreferenser hämtade direkt från arkivförteckningssystem, samt fullständiga arkivförteckningar från Riksarkivet och Landsarkiven.
2000 I november publicerar Riksarkivet den första internetversionen av NAD, www.nad.ra.se, med endast de statliga arkiven representerade.
2000–2001 Den privata aktören Genline lägger upp en digital forskarsal på nätet, där man mot betalning får tillgång till digitala inläsningar av en stor del av Sveriges kyrkböcker.
2003 Den 1 januari lanserar Riksarkivets enhet SVAR (Svensk Arkivinformation) sin egen version av Genlines sajt. SVAR:s forskarsal kommer också att innehålla brandförsäkringar och allt annat material som Riksarkivet tillgängliggör efter inloggning.
2004 Riksarkivet återupptar arbetet med att hämta in uppgifter om samtliga arkiv i landet och göra NAD på nätet till en landsomfattande söktjänst.
2006 Den 12 december är det premiär för www.visualarkiv.se, en gemensam söktjänst i arkivförteckningar från en mängd kommun-, landstings- och föreningsarkiv som använder arkivförteckningsprogrammet Visual Arkiv.
2007 I maj lägger den privata digitaliseringsaktören Arkiv Digital upp ännu en betalsöktjänst för släktforskarmaterial,
www.arkivdigital.se.
2009 Den första april lanseras Sondera, www.sondera.kb.se, en samsöktjänst för NAD, Libris och SMDB (Svensk Mediedatabas). Det sker i samarbete mellan Riksarkivet och Kungliga Biblioteket.
2011 Den 18 mars tillkommer en söktjänst på europeisk nivå, www.archivesportaleurope.eu,- som omfattar arkivinformation från tolv nationalarkiv inom EU, däribland det svenska.
2011 Finns en ny betaversion av NAD tillgänglig, som även söker i SVAR:s kataloger. En SVAR-inloggning ger tillgång till digitala filer: www.betanad.ra.se.

Fler länkar:
Tidskriften Axess Magasin, nr 2/2011 sid 42-45, ”Överbelastat medvetande” av Nicholas Carr
Nicholas Carr 2010: “The Shallows: What the Internet Is Doing to Our Brains”.

macbook1white200611081

Text Anders Gidlöf anders.gidlof@naringslivshistoria.se

ANNONSER