ANNONSER

EGNAHEM

Bilder av bruksandan

Bildarkiv från industriföretag har sällan blivit föremål för akademisk forskning i Sverige, en brist som nu har uppmärksammats av industriminnesforskaren Jan af Geijerstam

De bildarkiv från svenska industriföretag som är publikt tillgängliga är visserligen ofta till glädje för hembygdsintresserade, tidigare anställda och industriminnesintresserade, men det finns egentligen inget svenskt exempel på större och djupare studier av industriella bildarkiv som källor till sin samtid. Även internationella exempel är få. Det finns två antologier från 2005 med studier av bildarkivet efter den tyska industrikoncernen Krupp, och David Nyes analytiska studie från 2005 av amerikanska General Electrics bildarkiv.

Bristen på svensk forskning på området har nu uppmärksammats av industriminnesforskaren Jan af Geijerstam, född 1951. Han är ursprungligen journalist men har i många år ägnat sig åt industriminnesforskning. Han disputerade 2004 i ämnet vid Avdelningen för Teknik- och Vetenskapshistoria vid KTH. Jan har bland annat varit drivande i dokumentationsprojekt kring industrialisering i Sverige och olika delar av Sydostasien och Indien, och är sedan 2010 ordförande i Svenska Industriminnesföreningen. Kort sagt, Geijerstam har många utställningar, publikationer i skrift, radio och TV samt inte minst forskning och undervisning på sin meritlista. För närvarande är han verksam som en fristående forskare och skribent.

Våren 2013 ansökte Jan af Geijerstam tillsammans med historiker och Fil Dr Stefan Backius om projektmedel från Vetenskapsrådet för ett forskningsprojekt med Fagersta bruks bildarkiv i fokus. Projektet, som skall pågå under tre år 2014-2016 om ansökan beviljas sammanfattas så här i ansökan till Vetenskapsrådet:

Under årtiondena efter det andra världskrigets slut 1945 hade mindre industrisamhällen en viktig roll för det svenska välståndets framväxt och utveckling. De var ofta brukssamhällen som var starkt beroende av ett enda eller ett fåtal större industriföretag och har beskrivits som präglade av samförstånd, trots stora klyftor ifråga om inkomst, boende och social position. Många av dessa orter låg i Bergslagen och samförståndet har beskrivits som bruksanda.
I forskningsprojektet Bilder av bruksandan. Fotografiska perspektiv på brukssamhället 1945-1990 är grundtanken att denna bruksanda inte var något som bara uppstod, utan att det stora företaget aktivt och medvetet strävade efter att hålla bruksandan vid liv. Vi vill undersöka hur detta gick till genom att speciellt studera hur företaget använde fotografiet.
Som exempel har vi valt dels valt brukssamhället Fagersta i norra Västmanland och en stor mycket väl bevarad bildsamling från Fagersta Bruks AB/Fagersta AB, dels valt att rikta fokus mot efterkrigstiden, perioden 1945-1990, en period då samhället förändrades mycket kraftigt och då bruksandan därför utsattes för stora påfrestningar.
Det finns många och mycket rika samlingar av fotografier som skapats av de svenska industriföretagen och brukets bildsamling i Fagersta är en av de största mest väl bevarade med uppskattningsvis 30 000 bilder från perioden 1945-1990. Under denna period satsade Fagersta AB aktivt på att bygga upp och utveckla en egen bildproduktion med heltidsanställda fotografer.

Som samhället växte Fagersta kraftigt under efterkrigstiden och tätortens befolkning okade från cirka 14 000 personer år 1950 till som mest nära 17 000 tjugo år senare. Sedan började nedgången och med början åren efter 1970, slog stålkrisen hårt. Idag har hälften av alla arbetstillfällen inom stålindustrin försvunnit och nu bor cirka 11 000 personer i Fagersta.
Bilderna i arkivet är bevarade på ursprunglig plats och här finns stora och väl bevarade textarkiv samt många äldre människor som kan berätta om bildernas innehåll, tillkomst och användning. Denna direkta koppling till ett historiskt, geografiskt och socialt sammanhang ger forskningsprojektet unika förutsättningar. Projektet ser bildmaterialet som ett uttryck för bolaget som kommunikatör och ideologiproducent med en betydande maktställning i lokalsamhället. Hur och varför skapades bilderna? Hur kom de till användning? Vad berättas? Vad ville man uppnå? Vi vill också studera alternativa berättelser om livet, platsen och samhällsutvecklingen, det som valdes bort och inte användes. Finns metaberättelser?

Hittills finns mycket lite forskning om industriföretagens arbete med fotografier. Detta gör projektet speciellt viktigt. Det kommer att utveckla våra kunskaper om fotografiets roll i historisk forskning och stärka bilden som historisk källa. Speciell betydelse får det genom att uppmärksamma de svenska industriföretagens bildarkiv som en viktig källa till samtidshistorien. Projektet kommer också att bidra till kunskapen om de svenska brukssamhällenas historia. Detta kommer att ha betydelse för lokalhistorisk forskning och för kulturturismen.

Projektet genomförs under tre år av industrihistoriker Jan af Geijerstam och historiker Stefan Backius, båda knutna till Örebro universitet. Arbetet kommer att utföras i nära samarbete med Peter Nyblom som arbetade i femton är på bruket i Fagersta, men som sedan många år tillbaka är yrkesverksam fotograf och ansvarar för bildarkiven vid Bruksmuseet i Fagersta. Den lokalhistoriska forskargrupp som är knuten till Bruksmuseet i Fagersta och de väl besökta bildvisningarna vid museet ger mycket goda kontaktytor. Det är hög tid att systematiskt ta del av deras kunskap för att utforska bildernas tillkomst, användning och betydelse. 

”Vi vill också studera alternativa berättelser om livet, platsen och samhällsutvecklingen.”

Bildtext: Egnahem 1955. Per-Ols området bebyggdes under och efter kriget. Tomtpriset var så billigt som 75 öre/m2. Brukets anställda erbjöds ett lån på 4500 kr varav 3000 kr avskrevs efter fem år. Som motprestation förband sig den anställde att arbeta åt bruket i minst fem år.

Forsbackavägen 1958. Under 1950-talet påbörjades en omfattande modernisering av bostadsbeståndet i Fagersta.  De gamla arbetarbostäderna revs och nya hyreshus byggdes.

Forsbackavägen 1958. Under 1950-talet påbörjades en omfattande modernisering av bostadsbeståndet i Fagersta.
De gamla arbetarbostäderna revs och nya hyreshus byggdes.

Text Anders Gidlöf anders.gidlöf@naringslivshistoria.se Foto Fagersta bruks bildarkiv

ANNONSER