Den dolda kvinnomakten – om en historisk backlash för kvinnorna

Den dolda kvinnomakten – fem hundra år på Skarhults slott handlar om hur kvinnorna försvunnit ur historien eftersom historikerna inte har letat efter dem. Mellan 1611 och 1721 var det mer krig än fred i Sverige. På 1600-talet sköttes därför en fjärdedel av de stora familjeföretagen i Sverige av kvinnor, liksom många bondgårdar, hyttor och… Read More »

2015-09-15

Den dolda kvinnomakten – fem hundra år på Skarhults slott handlar om hur kvinnorna försvunnit ur historien eftersom historikerna inte har letat efter dem.

Mellan 1611 och 1721 var det mer krig än fred i Sverige. På 1600-talet sköttes därför en fjärdedel av de stora familjeföretagen i Sverige av kvinnor, liksom många bondgårdar, hyttor och andra mindre företag. Bara under 1700-talets första 20 år dog nästan halva Sveriges vuxna manliga befolkning, medan kvinnorna skötte vardagen. Varför syns de inte i historien?

Den dolda kvinnomakten försöker ge svar på den frågan. Tidigare strukturer byggde på familjen. Änkorna tog ofta över när männen dog; mödrarna förvaltade omyndiga sönernas egendom. Industrisamhället innebar en försvagad ställning för kvinnorna. Och, menar Dick Harrisson i inledningen till boken Den dolda kvinnomakten, det var otur för kvinnorna eftersom det var då man också skrev historia i större omfattning: ”Till synes oproblematiskt utsträcker historikerna alltså patriarkatet i det tidiga 1900-talets industrisamhälle, där mannen arbetade medan kvinnan skötte kök och barnkammare, bakåt till medeltid och tidigmodern tid.”

När Alexandra von Schwerin kom till Skarhult som nybliven slottsfru 2003 frågade hon sig vad hon skulle göra där. ”Salarna ekade tomt till svar.” Hon började ta reda på vad tidigare slottsfruar hade haft för sig och upptäckte att hennes företrädare hade varit synnerligen engagerade i godsets förvaltning. När hon själv kastade sig in i detta mångsidiga jobb insåg hon att det hjälper att känna sina företrädare, att lära sig mer om deras liv och sätt att lösa problem.

Alexandra von Schwerin känner sympati för alla tidigare slottsfruar.\n– De har blivit mina goda vänner. Som att sitta på en tjejmiddag och få dryfta sina utmaningar och be om råd. De ger mig alla olika svar. Mötet med de 20 slottsfruarna har gjort det mycket roligare att verka här. Jag har lärt mig att man kan vara slottsfru på många olika sätt. Jag blev mest förvånad över att den dolda kvinnomakten på Skarhult är så allmängiltig. Man kan kopiera historien härifrån på alla familjeföretag, alla bruk och gods, till och med på hela riket, säger hon.

I sitt arbete med projektet började hon med att göra en kvinnolängd över Skarhults slottsfruar och intill varje namn antecknade hon vad hon kunde få tag på om personen i fråga. Dels hårda fakta ur kyrkböcker, men också skrönor som levde i huset och i familjen. Sedan valde hon ut fem slottsfruar från fem olika århundraden och kontaktade en historiker per århundrade. De skrev ett kapitel var till boken, dels om svensk kvinnohistoria på mikronivå dels om den utvalda slottsfrun. Atlantis förlag hjälpte till med att sätta ihop boken som kom ut på internationella kvinnodagen 2014 och blev grunden till utställningen, som gjordes av två scenografer och en grafiker. Vad gäller arkivläget är Alexandra von Schwerin överraskad av att det finns så mycket dokumenterat:

– Det är väldigt bra! Det är ju det som är så anmärkningsvärt. Man behöver inte anstränga sig för att hitta information om kvinnorna och ändå skrivs inte historien om. Skarhults slottsfruar tillhör rikets toppskikt ¬ – fruar till riksråd, regeringsmedlemmar, mycket förmögna i sig själv – och är därmed väl dokumenterade.

Gårdsarkivet omfattar familjen von Schwerins väl och ve på Skarhult. Familjen köpte Skarhult år 1844. En del av gårdsarkivet finns på Arkivcentrum Syd i Lund, men en stor del av arkivet finns fortfarande kvar på Skarhults slott. (Något för oss att ta tag i!) Det finns bouppteckningar, brev, testamenten, memorabilia som barnteckningar och hårlockar på bägge ställen. De kvinnor som har verkat på Skarhult före 1844 finns väldokumenterade på Riksarkivet i Rydboholms-samlingen och i De la Gardies samling, samt på riksarkivet i Danmark.

När det gäller framtiden för slottfruarna ser Alexandra von Schwerin två trender:\n– Dels är det allt fler döttrar som ärver, så det kommer att bli fler ingifta män som ’slottsfruar’. Om det är söner som ärver så gifter sig dessa söner numera med kvinnor med egna yrkesidentiteter och egna ekonomier. Dessa unga kvinnor finner sig inte i osynlighet och har också mera skinn på näsan och vågar säga ifrån, säger hon och fortsätter:

– Jag är en mycket rastlös serieentreprenör. Jag får nya idéer om framtida projekt varje dag. En idé som har hållit i sig ganska länge är den om ’Den dolda kvinnomakten och älskarna’. Männens älskarinnor och mätresser är väldokumenterade men kvinnornas älskare är inte lika kända. Det senaste året har handlat så mycket om att ta emot publiken, parkering, toaletter, bussar och information. Jag längtar efter att stänga in mig och ta fram nya smaskiga rön.

Text Karin Englund karin.englund@tele2.com

Dela
Skriv ut

#nyheter


Fler reportage

Se alla


Inga artiklar med Nyheter tagg hittades