ANNONSER

Foto--Åke-E-son-Lindman_statens-fastighetsverk_trapphus

Ett lyft för kulturen?

Vid årsskiftet sparkade kulturarvslyftet igång. 4400 personer med funktionsnedsättning ska sysselsättas. 800 miljoner kronor ska räcka i tre år för att täcka löner, handledning och lokaler. Bra eller dåligt?

I budgetpropositionen för 2012 lansera­­de arbetsmarknadsminister Hillevi Engström och kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth kulturarvslyftet. Satsningen ska ge långtidsarbetslösa och personer med en funktionsnedsättning en meningsfull och utvecklande sysselsättning. Samtidigt ska de göra en insats för kulturarvet.

Redan under våren 2010 föreslog ett enigt kulturutskott i riksdagen att kultursatsningar ska göras inom arbetsmarknadspolitiken. Samtliga partier ställde sig då bakom kulturutskottets förslag. Regeringen fick därför lätt majoritet för sitt förslag.
Konkret innebär kulturarvslyftet att Arbetsförmedlingen får merparten av de 800 miljonerna och Riksantikvarieämbetet får 270 miljoner kronor under tre år som ska täcka hand-ledarnas löner och kringkostnader. Riksantikvarieämbetet samordnar och beviljar bidragen. Arkiv, museer, hembygdsföreningar och frivilliga kulturorganisationer – alla verksamma inom kultursektor, kan få stöd. Särskilda pengar finns för att anställa handledare – helst utbildade med kompetens inom kulturmiljö, arkiv- eller museisektorn.

Men ingen jublar, varken de långtids-arbetslösa eller institutionerna som lever i en tuff ekonomisk verklighet. Varför inte?

I grunden handlar det om synen på kulturen. Torbjörn Lindstedt är om-rådesansvarig för kulturattraktioner på besöksnäringsföretaget Goto-sweden. Han säger att det är dags att se kraften i kulturen och hänvisar till professor Richard Florida, som menar att länder som inte längre kan konkurrera med produkter måste satsa på kreativitet. Regeringen blundar därför för kulturens potential när sektorn används för att minska arbetslösheten istället för att ses som den resurs kulturen egentligen är.

Det handlar också om synen på kompetens inom kultursektorn. Frilansjournalisten Ingrid Höglind skriver: ”När det nu finns beslut om att kulturarvsfrågorna är bland de viktigaste i vår kulturpolitik, borde de naturligtvis prioriteras ekonomiskt genom direktdestinerade långsiktiga insatser och krav på rätt kompetens för alla jobb som behövs. Alla perspektiv ska ju vara hållbara, och det är det knappast att bygga på lös sand och ge pengar till kulturvård endast när arbetslöshet av olika slag medger det.”

Dessa två röster sammanfattar väl DIK:s uppfattning i frågan. Tillväxt behöver kultur. Kultursektorn behöver kompetens. Institutionerna behöver långsiktighet. Satsningar på jobb och sysselsättning kan fungera inom kultursektorn. Men de måste leva upp till krav på kvalitet och kontinuitet. 

Kulturarvslyftet
– Kulturarvslyftet är en treårig
arbetsmarknadssatsning på cirka 800 miljoner kronor till kulturarvet genom digitalisering, inventering och vård.
– Målgruppen är personer som har varit långtidsarbetslösa och har nedsatt arbetsförmåga. Totalt räknar regeringen med att cirka 4400 personer ska få sysselsättning.
– Riksantikvarieämbetet ansvarar för ansökningar och beviljar av bidrag.
– 270 miljoner kronor ska gå till Riks-
antikvarieämbetet för handledare.
– Satsningen startade den 1 januari 2012

Text: Karin Linder, Förbundsordförande DIK karin.linder@dik.se

ANNONSER