ANNONSER

Povelkort1986

Ett ovanligt personligt personarkiv

Att man under sin ­livs-tid tänker på att ­bevara sina ­minnen för efter­världen är ovanligt. Men det ­gjorde skåde­spelerskan Lena ­Nyman. Våren 2010 fick Musik- och teaterbiblioteket vid Statens musikverk ­hennes arkiv.

Lena Nyman hade bara ett förbehåll när hon skänkte sitt arkiv till Statens musikverk: materialet fick inte göras tillgängligt förrän efter hennes bortgång, något som vi naturligtvis respekterade. Arkivet – nerpackat i ett 20-tal papperskassar – blev därför stående ouppackat i vår arkivdepå i Gäddviken ända till i februari 2011, då vi fick veta att Lena avlidit.

I samband med rapporteringen om Lenas bortgång blev det känt att hennes arkiv hade donerats till oss, något som ledde till ett stort intresse från framför allt media. Såväl press som radio och TV ville se arkivet, och under ett par hektiska veckor var vår arkivdepå ovanligt välbesökt. Arkivet var då inte uppordnat men man vi gjorde vårt yttersta för att lotsa våra besökare fram till relevant material. All uppståndelse kring Lenas arkiv var för oss en ny och rätt märklig upplevelse – våra arkiv brukar inte generera ett sådant intresse!

När vi senare inledde arbetet med att ordna och förteckna arkivet insåg vi vilket rikt och spännande material det innehåller. Vi  bestämde dåoss då för att göra en utställning kring Lena, och den 23 juni 2011 öppnade Musik- och teatermuseet en sommarutställning kallad Lena Nyman – i ljus och mörker. En virtuell version av utställningen kommer under våren att läggas ut på museets webbplats.

Lena Nyman var en av våra mest omtyckta skådespelare med en lång och framgångsrik karriär inom såväl teater som film. Vi har sett henne i allt från Vilgot Sjömans kontroversiella Nyfiken-filmer till Ronja Rövardotter. Hon medverkade i ett stort antal pjäser på Dramaten samt i ett flertal filmer, samarbetade flitigt med Hasse & Tage, sågs på privatteatrarna och spelade in visskivor. Lenas privatliv var stundtals både problematiskt och omskrivet. Hon berättade öppet om sina alkoholproblem och sin ångest. Det fanns naturligtvis även positiva inslag i hennes liv: arbetet, publiken, vännerna och inte minst hennes älskade hund Kaxe. Alla dessa aspekter – ljus såväl som mörker – avspeglas i Lenas arkiv vilket gör det till ett ovanligt personligt personarkiv.

Lenas arkiv består av cirka 60 volymer och omfattar i stort sett hela hennes liv. Materialet rör såväl hennes yrkesverksamhet som hennes privata liv och här finns dagböcker, korrespondens, kontrakt, utmärkelser, fotografier, klipp, manuskript och mycket annat. Arkivet är nu ordnat och förtecknat och förvaras i vår arkivdepå i Gäddviken, där det är fritt tillgängligt för alla intresserade.

Urval av Lena Nymans roller

Roller i urval, Dramaten: Dödsdansen (1967), Fadern (1968), Tolvskillingsoperan (1969), Vildanden (1972), Tribaderna natt (1975), Medea (1986), Helvetet är minnet utan makt att förändra (2004)

Roller i urval, Svenska Ord:
Glaset i örat (1973), Svea Hund (1976), Fröken Fleggmans mustasch (1982)

Roller i urval, Maximteatern: Skvaller (1992), I Nöd och lust (1994)

Roller i urval, Teater Brunnsgatan 4: Nära Romeo och Julia (2005), Katarina den stora (2006)

Filmroller i urval:
491 (1964), Jag är nyfiken – gul (1967), Jag är nyfiken – blå (1968), Släpp fångarne loss, det är vår! (1975), Picassos äventyr (1978), Höstsonaten (1978), Den enfaldige mördaren (1982), Raskenstam (1983), Ronja Rövardotter (1984), Morrhår och Ärtor (1986), Bobby Fischer bor i Pasadena (1990), Drömkåken (1993), Sånt är livet (1996), Puder (2001), Att göra en pudel (2006)

Priser och utmärkelser i urval: Guldbagge för bästa skådespelerska i Jag är nyfiken-filmerna (1968), Svenska Akademiens teaterpris (1975), Expressens hederspris för Bobby Fischer bor i Pasadena (1990), Litteris et Artibus (1995), Dramatens O’Neill-pris (2006), Cornelis Vreeswijk-stipendium (2009)

Lena Nyman

Lena Nyman (1944-2011). Började som elev vid Operans balettskola 1952, elev vid Scenskolan i Stockholm 1964-1967. Scendebuterade som ”Humlan” i Lilla studions sagopjäs De förtrollade skorna 1952. Verksam vid Dramaten till och från under åren 1963-2004 samt vid en rad andra teatrar.

”Lenas arkiv består av cirka 60 volymer och omfattar i stort sett hela hennes liv.”

Text Virve Polsa virve.polsa@musikverk.se
Marianne Seid
marianne.seid@musikverk.se 

Foto Jacob Forsell

ANNONSER