ANNONSER

FANTASTISK SERVICE men även en risk när patientjournaler och vårdinformation blir digital

Uppsala län var först ut med att erbjuda länsinvånarna att läsa sina patientjournaler på nätet. Lars Lundqvist ser en positiv utveckling som kräver ett visst mått av tillsyn.

Att kunna läsa sin egen journal på nätet innebär naturligtvis många fördelar för kommuninvånarna. Inte minst av praktiska skäl. Det är också relativt tungt för landstingen att hantera journalerna varför möjligheten att läsa dem på nätet – på sikt – innebär stora ekonomiska fördelar. Överhuvudtaget får man alltså se det som en vinst både för landstingen och medborgarna.

Tanken är att möjligheten att läsa patientjournalerna digitalt ska implementeras för Stockholms län 2014 och därefter utökas till flera län. Alla landstingen som är med i projektet ska använda samma användargränssnitt för journalåtkomsten och kopplingen görs genom att patienterna får ta del av journalerna på Vårdkontakter, vilket även är integrerat med information från 1177.se som numera är sammanslaget med Vårdguiden. I det här systemet finns redan idag andra tjänster, såsom möjligheten att boka tider etcetera.
Då även säkerhetslösningarna lär vara tillräckliga bör det sägas vara en positiv utveckling. Men även om de goda aspekterna överväger finns det negativa aspekter som bör uppmärksammas och som kan vara problematiska.

Det finns nackdelar med att lägga ut – eller i alla fall göra känslig information – tillgänglig via Internet. Det handlar inte minst om integritet. I början får man förmoda att huvudsakligen somatiska journaler kommer att finnas tillgängliga. Känslighetsgraden är givetvis lägre för dem, än för journaler som härstammar från psykiatrin. I det senare fallet kan det troligtvis vara olämpligt att lägga ut informationen på ett sådant sätt.

Även enkelheten i sig kan skapa problem. En digital miljö som använder webbteknik kan förstås aldrig vara helt säker. Det har förekommit en rad hackerattacker mot sjukhusens journalsystem som har visat på påtagliga brister på sina håll. När det gäller journaler är väl förvisso intresset av att försöka lura till sig information genom bedrägeri tämligen marginell och en lösning med e-legitimation får sägas innebära att det ska mycket till innan någon hackar sig in i systemet den vägen. Men det hindrar förstås inte att det kan finnas brister i systemen som gör att det går att komma åt information på andra sätt.
Bara att journalsystem är kopplade till Internet är alltså i sig en riskfaktor. Samtidigt behövs den lösningen för att journaler snabbt ska kunna göras tillgängliga mellan olika enheter inom sjukvården.

Den största risken är dock det som kan hänföras till den mänskliga faktorn. Bankerna må ställa höga krav på sina tjänster, men den största säkerhetsrisken har visat sig vara kunderna själva. Säkerhetsrisken ligger främst i att skadan om något händer är stor, om än risken för det är liten.
Risken finns främst på ett annat plan som är mycket svårare att kontrollera, nämligen att en mer lättillgänglig information kan komma att ge effekter på det omgivande samhället. Det kan till exempel handla om att försäkringsbolag och arbetsgivare kräver journalutdrag. Sådana tendenser kan förstås hanteras genom att de uttryckligen förbjuds genom lagstiftning, men det är dock troligt att om exempelvis brottsregistret fanns tillgängligt via ett enkelt användargränssnitt på nätet, så skulle nog ett flertal arbetsgivare kräva utdrag.
En möjlighet är också att beteendet blir ett annat hos patienterna. Om det går så lätt att få tag i journalen och också vidarebefordra uppgifterna, så kan man tänka sig att det uppstår “läkartjänster” på nätet. Kanske inte något som med nödvändighet behöver vara negativt – men som kan leda till en del risker.

Det är alltså onekligen en ganska motsägelsefull utveckling. Samtidigt som kraven på integritet ökar i samhället, innebär den lätthet med vilken personlig information kan spridas på nätet ökade risker och förändrade användarområden.
Det finns även juridiska aspekter som måste beaktas, såsom att uppgifter om andra personer kan förekomma i journalen, eller behov av menbedömning vid journaler inom psykvården. Men detta är aspekter som man ändå får förutsätta att de har funderat tillräckligt kring inom projektet. 

Text Lars Lundqvist lars.lundqvist@bredband.net

ANNONSER