ANNONSER

Ingenjîrer_Katarinatunneln

Ingenjörshistoria – en satsning på att levandegöra arkiv

I samband med Saco-förbundet Sveriges Ingenjörers 150-årsjubileum förra året fick TAM-Arkiv möjlighet att berätta om ingenjörerna, en yrkeskår vars status nådde sina absoluta topp på 1950-talet och i dag verkar inom ett oräkneligt antal teknik- och samhällsområden.

Historien på webbplatsen Ingenjors-
historia.se har berättats genom arkiven, framför allt med hjälp av arkiv från Svenska Teknologföreningen, STF, vars ursprung är en studentförening från 1861 vid det blivande KTH.
STF utvecklades till att bli en stor och inflytelserik professionsförening av tekniska fackavdelningar, som bland annat verkade som en viktig remissinstans. Till medlemmarna, i början av 1900-talet, hörde många för eftervärlden kända, framstående, svenska innovatörer och arkitekter.

Teknikhistorikern Maja Fjaestad skriver bland annat om en så kallade hederskodex för yrkesetik för ingenjörer som STF tog fram 1929, ett tydligt steg i professionaliseringen. Länge var ingenjörerna suveräna experter i
moderniseringen av Sverige, ända till dess att miljörörelsen började ifrågasätta framstegens pris och STF måste försvara kåren. Maja Fjaestad visar även en motvikt med den ”politiska ingenjören”, där nobelpristagaren Hannes Alfvén och dennes ställningstagande mot kärnkraft får utgöra ett exempel.

På webbplatsen behandlas även
ingenjörsgruppernas föreningar och fackliga organisationer från 1860-
talet och fram till i dag. Belysningar av yrkesidentiteter görs genom civilingenjörsberättelser som Nordiska museet tidigare har samlat in. Där ryms kreativitet och skaparglädje, yrkets dubbelhet i det praktiska och akademiska, samt både genus- och klassperspektiv.

Arkivarie Josabeth Leidi presenterar pedagogiskt serier av originalhandlingar, dokument som enkelt kan öppnas och läsas på webben. Besökaren ges möjligheten att göra sina egna tidsresor i hundra år av verksamhetsberättelser, en intressant möjlighet för till exempel gymnasieskolor. De
digitaliserade dokumenten har försetts med metadata och arkivkopplingar.

I forskningsgruppen har ingått personer från KTH, Nordiska museet, Tekniska museet och Centrum för Näringslivshistoria samt Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet.

Förhoppningen är att Ingenjörs-
historia ska väcka arkiven till nytt liv och leda till ökad forskning, så som skett med ett tidigare projekt om lärarna. Under arbetet har det blivit tydligt hur mycket av ren grundforskning och historieskrivning som ännu kan göras. Arkiven är förnybara källor.

Citata: ”Förhoppningen är att Ingenjörshistoria ska väcka arkiven till nytt liv och leda till ökad forskning.”

Bildtext: Ingenjörer vid Katarinatunneln, under tunnelbanebygget 1930-34. Fr.v. civilingenjörerna S. Björkman, Gösta Lidén som förestått projekterings- och konstruktionsarbetena, Bo Jondal som varit posthavande ingenjör samt verkmästare Sibert Jägerdal.

Ur stillfilmen ”Morgondagens Män” från 1959, Svenska Teknologföreningens skolkampanj för ingenjörsyrket.

Ur stillfilmen ”Morgondagens Män” från 1959, Svenska Teknologföreningens skolkampanj för ingenjörsyrket.

I teknologstudenternas utvärdering av skolkampanjen Morgondagens män fanns reaktioner mot titeln. Ingenjör var inte längre ett exklusivt manligt yrke, många kvinnor gick nu igenom de tekniska högskolorna.

I teknologstudenternas utvärdering av skolkampanjen Morgondagens män fanns reaktioner mot titeln. Ingenjör var inte längre ett exklusivt manligt yrke, många kvinnor gick nu igenom de tekniska högskolorna.

Text Jim Löfgren jim.lofgren@tam.arkiv.se

ANNONSER