ANNONSER

Nu startar arkivutredningen

På senhösten 2017 beslutade regeringen om kommittédirektiv för utredningen “Översyn av arkivområdet”.

– Det är alltså dags att ge arkivområdet, i vid mening, en ordentlig genomlysning, säger Lars Ilshammar, biträdande riksbibliotekarie på Kungliga biblioteket, som har fått förtroendet att vara särskild utredare. Senast arkivsektorn blev föremål för samma uppmärksamhet var 2002.

– Arkivpolitiken har inte utretts sedan Internet slog igenom på allvar. Nu gjuter vi en stabil grund för att vårt gemensamma minne, våra arkiv, ska kunna stå starka en lång tid framöver, kommenterade kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke när utredningens direktiv presenterades i slutet av oktober.
Arkivutredningen annonserades redan i propositionen om en samlad kulturarvspolitik våren 2017, där kulturarvsområdet för första gången lyftes fram som ett eget politikområde. Regeringens övergripande syfte med utredningen är att säkerställa samhällets tillgång till allmänna handlingar både nu och i framtiden. Enligt direktiven ska vi framför allt:

– översiktligt beskriva arkivsektorn samt beskriva och analysera hur samhällsutvecklingen har påverkat och kan förväntas påverka förutsättningarna för arkivverksamheten och olika arkivinstitutioner,

– se över arkivlagstiftningen och närliggande lagstiftning och vid behov lämna förslag på hur lagstiftningen kan anpassas till den utvecklingen som sker på området,

– analysera Riksarkivets roll och lämna förslag på Riksarkivets roll och uppgifter i förhållande till andra myndigheter och arkivaktörer för att undvika överlappning och för att, upprätthålla en god och säker informationshantering och för att möjliggöra en allsidig historiebeskrivning,

– analysera de ekonomiska konsekvenserna för Riksarkivet och andra arkivmyndigheter på kort och lång sikt av den offentliga förvaltningens övergång till digitala processer,

– analysera om regleringen för de enskilda arkiven bör förändras för att kunna tillgodose behov inom rättsskipning, förvaltning, forskning och skydd för kulturarvet,

– utreda behovet av insamling av statistikuppgifter på arkivområdet och om statistiken bör utgöra officiell statistik, och

– lämna nödvändiga författningsförslag.

Utredningen får också i övrigt lämna förslag som kan bidra till kulturarvspolitikens intentioner. Det är med andra ord ett stort och brett uppdrag, och vi har därför fått hela två år på oss. Vårt slutbetänkande ska lämnas till regeringen först den 18 november 2019.

Utredningen befinner sig för närvarande i startläge. Vi har just rekryterat ett sekretariat på fem personer som har hunnit installerat sig i regeringskansliets kommittélokaler i Garnisonen i Stockholm. Sekretariat kommer att ledas av Göran Blomberg, en av Sveriges mest erfarna utredningssekreterare inom kulturpolitikens område med bland annat kulturutredningen, massmedieutredningen och museiutredningen på sin meritlista.

Härnäst på dagordningen står att närmare analysera vårt uppdrag och lägga fast en arbetsplan för det första året. Utan att gå händelserna alltför mycket i förväg utgår jag från att digitaliseringen, både i meningen digitalisering av information och hela samhällets digitalisering, kommer att stå i fokus.

Övergången till digital informationsförsörjning innebär en stor utmaning för såväl lagstiftning och ekonomi som organisation på arkivområdet. Att dra upp riktlinjerna för en hållbar och sammanhållen informationsförvaltning i framtidens digitala samhälle måste därför bli en av utredningens primära uppgifter.

Därmed också sagt att jag hoppas att utredningen ska bli praktisk, i meningen att lämna ifrån oss politiskt genomförbara och av arkivsektorn efterfrågade förslag. Däremot ska vi varken ägna oss åt att bygga några utopiska luftslott eller lösa problem som ingen har frågat efter.

Under den första fasen av utredningen kommer vi framför allt att lyssna på och samtala med en bred krets intressenter både inom det offentliga och inom den privata sektorn. Vi planerar att bjuda in till workshops och även lägga upp en turné över landet där vi förhoppningsvis kan använda olika arkivinstitutioner som bas.

Vi kommer vidare att försöka arbeta så genomskinligt som möjligt. Vi ska vara aktiva på webben och i andra kanaler. Och när utredningen så småningom går i mål är det min ambition att våra förslag ska vara så väl kommunicerade och förankrade att de snabbt kan förvandlas till byggmaterial i arkivpolitikens verkstad.

Under tiden vill vi gärna bli kontaktade. Några intressenter har redan hört av sig. Jag hoppas att fler ansluter sig under den närmaste tiden. En stark arkivsektor är ytterst en demokratifråga, och därför särskilt viktig att värna om i tider av alternativa fakta och fake news.

 

Text Lars Ilshammar

ANNONSER