I januari 2014 lanserades hemsidan Rummet (rummets.se) –en kollektiv plattform för feminister och antirasister som rasifieras* i Sverige. Bakom sidan finns Judith Kiros, Mireya Echeverría Quezada, Camila Astorga Díaz och Valerie Kyeyune Backström. Judith Kiros berättar om hemsidan.

Med Rummet ville vi uppmuntra till en fördjupad antirasistisk diskussion – en diskussion som tog avstamp hos och riktade sig till de som utsätts för rasism i Sverige. Vi bidrog själva med texter och material till sidan, men ville redan från början uppmuntra folk till att bidra med egna artiklar, dikter, egenproducerade videor och podcasts. Lyckligtvis fick vi en positiv respons från målgruppen: många hade, likt oss, känt att deras perspektiv hade ignorerats till förmån för en antirasism som centrerade vita personers upplevelser och analyser. Vi fick möjlighet att kurera en debatt om strukturell rasism och om dess effekt på arbetsplatsen, i kärlekslivet, i bostadspolitiken, och i vård och skola.

Eftersom sidan riktade sig till personer som själva utsattes för rasism i en svensk kontext fick vi många gånger agera redaktörer; det fanns en tendens hos de som skrev, inklusive oss själva, att rikta sig till vita läsare, till läsare som skulle utbildas och konfronteras. Vi jobbade med att få bort den tonen, samtidigt som vi var noga med att bevara författarens egen röst.

I september kom boken Rummet (2015) ut på Galago förlag. Den bestod i princip helt av nyskrivet material, främst av oss som grundade sidan, men vi beställde även in nya artiklar och serier av folk som hade bidragit till sidan under året. Vi ville ge läsarna av boken någonting nytt och hållbart, då många av texterna som fanns på sidan uppkom i reaktion till specifika, samtida händelser som Almedalen, Sverigedemokraternas framfart och valet. Samtidigt ville vi bevara en del av den ton och spontanitet som möjliggjordes av nätet, och valde då att påbörja varje kapitel med en chatt om ämnen som relationer, klass och populärkultur.

Som det ser ut nu har vi inte avgjort hur eller när vi ska bevara materialet som finns på själva hemsidan. Hur kan det rent praktiskt sparas och användas i framtiden? Hur bör vi gå vidare med sidan? Säkert är ändå att det är och bör förbli en resurs för svenska antirasister i framtiden – och en del av en större historieskrivning rörande antirasism i Sverige.

* Med ”rasifiering” åsyftas processen enligt vilken människor tillskrivs egenskaper och åsikter som kopplas till en socialt konstruerad rastillhörighet.

Text: Judith Kiros