ANNONSER

Recensioner

Arkivrådet AAS Trettio år i arkivbildningens tjänst Hansen, Lars-Erik

Arkivrådet AAS
Trettio år i arkivbildningens tjänst
Hansen, Lars-Erik

Inom alla professioner gäller det att legitimera och utveckla yrkesgruppen – särskilt för arkivarier, en profession som alltjämt söker sin plats. Att den processen också hänger samman med samhällets förändringar visar historien om Arkivrådet AAS.

Arkivrådet AAS startade 1982 som ett nätverk för myndighetsarkivarier. Man ville profilera sig gentemot Riksarkivet, som man ansåg inte såg verksamheternas nya behov, utan ägnade sig åt traditionell arkivering och en oförstående tillsynsverksamhet. Förkortningen AAS stod något ironiskt för Allmänna Arkivstadgan och namnet blev så etablerat att det har behållits.

Arkivrådets upphov kan förstås mot fonden av den offentliga förvaltningens expansion, rationalisering och datorisering. Att arkivfrågan är dubbel speglas även i den anglosaxiska världen där man har två åtskilda professioner, dels inom ”Records Management” dels inom ”Archives”. Idag håller denna klyfta på att överbryggas nationellt inom vår offentliga informationsförvaltning där arkivbildningen alltmer integreras.

Den roll föreningen Arkivrådet AAS har spelat för arkivarier i Sverige kan knappast underskattas. Man har arbetat med att stödja och utveckla den egna professionen och dess arbetsfält, bland annat genom att arrangera en lång rad arkivmässor och konferenser för arkivarier och registratorer. Man startade den publikation som nu är tidskriften Arkiv. Man blev remissinstans och man arbetade med standardisering, något som just nu är aktuellt med forum iFörvaltning.

Boken är en jubileumsskrift där både tidigare aktiva i föreningen och andra arkivarier kan känna igen sig i yrkets utveckling och mest angelägna frågor. Kärnan utgörs av intervjuer med tidigare aktiva och drivande personer i arkivrådet AAS. Deras röster och minnen träder fram i ett levande och ofta även roligt samtal kring det som varit, där engagemanget inte går att ta miste på.

Vi får även en överblick av Arkivsveriges historia och dess aktörer, däribland de övriga arkivföreningarna inom olika sektorer.

Jim Löfgren
jim.lofgren@tam-arkiv.se

≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈≈

Bergslagshistoria Årsbok 2011-2012 Utgiven av Föreningen  Bergslagsarkiv 2012

Bergslagshistoria
Årsbok 2011-2012
Utgiven av Föreningen
Bergslagsarkiv 2012

Jag vill redan från början erkänna att mitt förhållande till Bergslagen hitintills har varit i princip obefintligt. Det ska det nu bli ändring på. Efter att läst Föreningen Bergslagsarkivs senaste årsbok känner jag att det finns all anledning att både fördjupa sig i och att besöka detta historierika område.

Årsboken ägnas åt malmens väg ”från gruva till järnbutik” och innehåller tretton välfyllda artiklar som var och en belyser Bergslagens gruvdrift och malmens användningsområden.  Eftersom jag själv är intresserad av släktforskning fastnade jag genast för historien om den förtvivlade sliparänkan Vidén och hennes svåra livsöde. Allt var inte bättre förr och för en ung, fattig änka var livet allt annat än lätt.   

Och efter att ha läst historien om den försvunna silvergruvan i Hedesunda måste väl varje läsare fundera på att åka dit och leta efter den gömda silverskatten? I den historien får vi också ta del av hur man går till väga för att undersöka om det finns dolda gruvgångar under marken, eller är allt bara en skröna?

Den tekniskt intresserade kommer inte att bli besviken. Här finns flera bra beskrivningar av hur malmen tas om hand, vilka uppfinningar som har uppstått vid svenska bruk, och om de lok som trafikerat gruvorna.

Det som överraskade mig mest var järnhandelns historia. Ett stycke ”modern” historia som snart kanske bara finns att ta del av i beskrivningar och bilder? Järnhandeln, som alldeles nyss fanns att besöka, har idag blivit en del av det stora byggvaruhuset. Därför känns det helt rätt att man har passat på att dokumentera järnhandelns verksamhet nu innan minnet har bleknat. Den klassiska järnhandel som jag växte upp bredvid är idag en innekrog.

Om jag fick önska mig något mer i årsboken så vore det en översiktskarta, ett bra hjälpmedel för oss som inte är så bevandrade i området. Kanske något för nästa produktion?

Föreningen Bergslagsarkivs årsbok har väckt mitt intresse för att lära mig mer om Bergslagen. Årsboken tar jag med mig på min resa dit, den kommer att fungera utmärkt som min guide på de olika platserna. Kanske ses vi där? Kanske hittar vi en gömd silverskatt?

Anneli Brattgård
anneli.brattgard@ekero.se

ANNONSER