ANNONSER

Unknown-1_frilagd

Samtidshistoriska insatsstyrkor

På Folkrörelsernas Arkivförbunds höstmöte i Söråker diskuterades relationen mellan styrelser och anställda, mellan ordföranderollen och arkivchefens roll och de ömsesidiga förväntningar som finns. FA:s ordförande Torgny Larsson utlovade ett styrelsenätverk, för att underlätta kontakter mellan styrelsemedlemmar inom FA-kretsen. Med nya bidragsformer för de regionala arkiven finns stora behov av kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan regionerna

En av programpunkterna, det digitala kulturarvet, gäller en framtidsfråga som kommer att ställa mycket stora krav på de enskilda arkivinstitutionerna och deras huvudmän, liksom på arkivhanteringen inom enskilda organisationer och företag.
Detta behandlas på nationell nivå inom Riksarkivet och Digisam och på EU-nivå inom det så kallade ENUMERATE. På FA:s höstmöte presenterades ett projekt med fokus på de enskilda arkivens behov, både inom organisationer och inom företag. Det har döpts till ENARK och är en samverkan mellan Mittuniversitetet, Länsstyrelsen i Västernorrland, Härnösands kommun, Föreningsarkivet Västernorrland och Näringslivsarkiv i Norrland.
Projektet leds av Håkan Gustafsson, doktorand vid Mittuniversitetet. Ambitionen är att komma till rätta med de ”systemkyrkogårdar” där vi riskerar att begrava mycket av vår samtidshistoria. I dagens datoriserade dokumenthantering har hårdvaran en livslängd på kanske fyra år och olika systemlösningar ungefär den dubbla. Om man inte är påpasslig och ser till att få med sig informationen från ett system till nästa dröjer det inte länge förrän informationen är borta. Troligen för alltid.
De enskilda arkiven lever farligt eftersom det inte finns några tvingande regler som kräver ett långtidsbevarande – eller bevarande överhuvudtaget. De senaste decennierna har alltmer information producerats digitalt och mängden information som man inte kan tolka ökar snabbt. ENARK handlar därför om att undersöka hur man bäst motiverar såväl organisationer som företag att bättre värna om sitt material så att det kan göras tillgängligt för framtiden. Det ska också undersöka vilka arkivtjänster som behövs och hur man kan utveckla processer och verktyg så att det inte blir avskräckande att använda dem. Här krävs andra och långsiktigare aktörer än de konsulter som ofta är knutna till företag som säljer olika system och tjänster och då är universitetet en intressant, fristående instans. Yvonne Bergman representerar FA i referensgruppen.

Frågan om digitalt bevarande kom också upp under den avslutande paneldebatten med Maths Isacson, professor i ekonomisk historia, Uppsala, Anna Ketola chef för Skånes Arkivförbund och Katharina Thurell, arkivarie vid Ekumeniakyrkan. De berättade om alla de intervjuer och inspelningar som görs både av forskare vid universitet och högskolor och inom arkivinstitutionerna. Alla dessa kassettband, CD-skivor och hårddiskar riskerar att gå förlorade eftersom ingen kommer att ta sig tid eller göra sig besvär att migrera över materialet till modernare medier. De lyfte också frågan om nya organisationers, aktivitetsgruppers och närverks arbetssätt. Det är inte bara protokollen från början av 1900-talet som är intressanta, det är i lika hög grad dagens olika aktivistgrupper. Men de har en annan inställning till dokumenterande och bevarande. Där har arkiven en viktig roll att spela, kanske i form av ”samtidshistoriska insatsstyrkor” som historikern Kjell Östberg föreslår i en artikel i Västernorrlands föreningsarkivs jubileumsskrift.

Och sist och slutligen landade diskussionen i arkivariernas nyckelroll: arkivarierna har ett ansvar att dela med sig av sina kunskaper. Överge inte besökarna, överge framförallt inte gymnasieeleverna i forskarsalen. Presentera, exponera, diskutera, formulera frågor som arkiven kan ge svar på. Låt inte ungdomarna lämna arkivet besvikna. Ta hjälp av lärare, forskningsråd, referensgrupper, seminarier, arkivcaféer, utställningar, allt som kan öka förståelsen för vårt ansvar att bevara samtiden för framtiden. 

FA:s höstmöte hölls i Söråkers Folkets Hus, där Föreningsarkiv Västernorrland samtidigt firade sitt 70-årsjubileum.
Söråkers Folkets Hus startades 1901 och man använder samma liggare som då för att skriva in nytecknade andelsbevis. Eftersom stadgarna är oförändrade sedan 1901 kostar en andel fortfarande 10 kronor. Huset ägs huvudsakligen av Söråkersbor.

Text och Foto Karin Englund karin.englund@tele2.com

ANNONSER