ANNONSER

Svenskt världsminne i Girona

Värd för International Council on Archives årliga internationella arkivkonferens i oktober 2014 var den katalanska staden Girona
i norra Spanien. Temat var Archives and Cultural Industries, och
relationerna till de kulturella och kreativa näringarna stod i centrum.­ Bland de många svenska deltagarna fanns Lennart Ploom och Mats Hayen från Stockholms stadsarkiv.

ICA-konferenserna har stor betydelse som ett kontaktskapande forum och en plats där man får viktiga inblickar i hur andra länder arbetar med gemensamma frågor. Dessa konferenser utgör ett nödvändigt komplement till inhemska konferenser.
Programmet i år var mycket rikt och utgjordes, förutom av ett flertal workshops, av sju olika parallella spår med många inspirerande föreläsningar. Konferensen kom därför att mer likna de betydligt större kongresser som ICA håller i vart fjärde år.

Föredragen gav en tydlig återspegling av arkivområdets bredd: digitalt bevarande och e-arkiv, öppen data, arkivredovisning samt tillgänglig­görandefrågor och många andra ämnen. En del av bidragen rörde sig något i periferin. Det var inte alltid lätt att se en klar koppling till konferensens huvudtema. En annan iakttagelse var att lite för många föredragshållare hade svårt att frigöra sig från sina nedskrivna manus och tala fritt, vilket inverkade en aning på presentationernas kvalitet. Detta ändrar emellertid inte på det faktum att Gironakonferensen blev en minnesvärd upplevelse som fick en värdig inramning av den stora galamiddagen.

Sverige var väl företrätt i Girona, både allmänt i form av konferensdeltagare och genom talare. Ett av bidragen handlade om Stockholms stads byggnadsritningar (1713-1978), vilka år 2011 togs upp på Unescos världsminneslista. Föredraget hölls av Lennart Ploom och Mats Hayen, båda från Stockholms stadsarkiv, den institution där de förvaras. Genom ritningarna kan vi följa Stockholms utveckling från frihetstidens småstad till det sena 1900-talets moderna miljonstad. Idag består samlingen av cirka 2,5 miljoner ritningar. Den enskilda ritningen har blivit till en del i en rik och sammanhållen bildberättelse.
Stockholms stads byggnadsritningsbestånd etablerades av Johan Eberhard Carlberg (1683-1773), stadsarkitekt under nästan ett halvt sekel. Genom 1736 års byggnadsordning bestämdes att stadsarkitekten vid varje ny- och ombyggnad skulle få en byggnadsritning. Från det årtalet ökar också de i arkivet bevarade ritningarna mycket markant. Många av ritningarna håller exceptionellt hög kvalitet, ur ett arkitektoniskt, estetiskt eller idémässigt perspektiv.

Det är emellertid inte dessa aspekter som gör ritningarna till världsminnen. Att Stockholms stads byggnadsritningar utnämnts till världsminne beror i hög grad på beståndets utsträckning i tid och rum. På få andra platser i världen finns det motsvarande ritningsbestånd för städer eller områden av Stockholms storlek och dignitet, vilka samtidigt sträcker sig över en så lång tidsperiod som i Stockholms fall.
Ett världsminne bär vittne om ett skede, en plats, en händelse eller en företeelse i mänsklighetens historia som förtjänar att lyftas fram ur arkivens dunkel. Stockholms stads byggnadsritningar blir också mer än en dokumentation av en stad.
Ritningarna har i och med utnämningen fått uppgiften att vara vittne om en historisk process som Stockholm delar med många andra delar av Europa och världen. Ritningsbeståndet är i sin helhet en informationsrik bildberättelse om urbaniseringen av norra Europa.
En central aspekt av Unescos världsminnesprogram rör tillgängligheten.
När det gäller Stockholms stads ritningar sker arbetet med tillgängliggörande framförallt genom digitalisering. På Stockholms stadsarkivs webbplats finns samtliga ritningar från 1713 till 1859 som kostnadsfria digitala kopior att studera eller ladda ner. I framtiden kommer förmodligen samtliga ritningar att vara digitalt tillgängliga. 

Stockholms stadsritningar
Enligt en förordning från 1736 skulle samtliga om- och nybyggnationer av husen i Stockholm dokumenteras i form av ritningar, vilka skickades in till stadsarkitekten. Det väldiga ritningsbeståndet som blev resultatet av denna bestämmelse och som idag förvaras på Stockholms stadsarkiv utnämndes 2011 av Unesco till världsminne.

ICA
International Council on Archives är en intresseorganisation för arkiv och arkivarier världen över och verkar inte minst genom de konferenser som organisationen arrangerar. 2014 års internationella arkivkonferens hölls av ICA i den spanska staden Girona den 13 till 15 oktober. Temat denna gång var samarbetet med de kulturella och kreativa näringarna. Totalt deltog 920 personer från 90 olika länder. Ett flertal av konferensinslagen var svenska.

Två och en halv miljon ritningar berättar om Stockholms utveckling under 250 år. På denna ritning från 1795 kan kryddhandlare Ericssons hus ses, beläget på samma plats som dagens Kulturhus vid Sergels torg. Källa: Stockholms stadsarkiv.

Två och en halv miljon ritningar berättar om Stockholms utveckling under 250 år. På denna ritning från 1795 kan kryddhandlare Ericssons hus ses, beläget på samma plats som dagens Kulturhus vid Sergels torg. Källa: Stockholms stadsarkiv.

Lennart Ploom och Mats Hayen från Stockholms stadsarkiv presenterade Stockholms stads byggnadsritningar (1713-1978), vilka år 2011 togs upp  på Unescos världsminneslista.

Lennart Ploom och Mats Hayen från Stockholms stadsarkiv presenterade Stockholms stads byggnadsritningar (1713-1978), vilka år 2011 togs upp
på Unescos världsminneslista.

Text Martin Ståhl martin.stahl@stockholm.se Foto Ajuntament de Girona. CRDI (Jordi S Carrera)

ANNONSER