ANNONSER

Dantes mysterier (1931) Filmografinr 1931/05

Bevarandet av en kulturskatt

Följ med till Svenska Filminstitutets bild- och affischarkiv där bevarandet av filmhistorien just nu säkerställs – bild för bild.

Digitaliseringen av den analoga biograffilmen är en het fråga för filmarkiv runt om i världen. I takt med att laboratorier läggs ner, reservdelar slutar att tillverkas och resurser överlag verkar saknas för en massdigitalisering så är det osäkert i vilken utsträckning som 35 mm-filmer kan visas för morgondagens biografbesökare. ”För oss är förstås den största utmaningen att internationella beräkningar säger att vi har 7-10 år på oss att digitalisera de drygt 8000 filmer som ligger arkiverade i våra kylrum”, skriver Svenska Filminstitutets VD Anna Serner på sin blogg. Samtidigt pågår det även satsningar som har med övriga delar av filmarvet att göra.

Bild- och affischarkivet är en del av Filminstitutets bibliotek och är precis som den övriga verksamheten placerad i det karaktäristiska Filmhuset på Gärdet i Stockholm. Biblioteket är en självklar resurs för så väl husets film­vetenskapliga studenter som allmän­hetens cineaster. Förutom affischer från de flesta filmer som har visats på biograf i Sverige så omfattar bildarkivets samlingar även en ansenlig mängd stillbilder från svenska och utländska filmproduktioner. Det rör sig i första hand om scenbilder men det finns även bilder tagna bakom kulisserna och porträtt på de medverkande. De äldsta bilderna i samlingarna är från tidigt 1900-tal och vid den senaste beräkningen så uppskattas det totala antalet bilder till nästan 1,5 miljoner.

Arkivets historia går tillbaka till 1933 då det Svenska Filmsamfundet bildades. Namnet ändrades med tiden till (de) Filmhistoriska samlingarna som sedermera donerades till Svenska Filminstitutet.
De fotografier, så kallat säkerhetsmaterial, som lämnas in från nutida filmproduktioner är sedan flera år tillbaka av digital karaktär. Det händer dock återkommande att analoga fotografier lämnas in till bildarkivet då filmbolag, fotografer och privatpersoner hittar bildsamlingar i olika gömmor.
Sedan 2011 pågår ett omfattande digitaliseringsprojekt där arkivets bildsamling från svenska filmproduktioner i sin helhet ordnas upp och skannas. Ambitionen är att med tiden även säkra utländskt material som är kopplat till svenska filmpersonligheter, som till exempel Greta Garbos och Victor Sjöströms respektive karriärer i Hollywood.

Digitaliseringen kommer att underlätta för bildarkivets besökare men det var i första hand inte en utpräglad tillgänglighetssatsning som gjorde att projektet startades.
– Samlingarna hade under en längre tid förvarats dåligt och var i allmänt behov av en översyn. Nu gör vi en ompaketering till arkivbeständigt material och flyttar successivt beståndet till vår kylrumsanläggning i Rotebro. För att våra användare fortfarande ska kunna ha tillgång till samlingarna så blev digitaliseringen en passande lösning. Så egentligen är det ett bevarandeprojekt som också blir ett tillgängliggörandeprojekt. Som alla i arkivsektorn vet så är det dessutom lättare att ansöka om pengar utifrån förslag om digitalisering, berättar bildarkivarie Krister Collin.
Krister har i allra högsta grad en bakgrund inom fotokonsten med bildjournaliststudier på Nordens fotoskola vid Biskops Arnö och utbildning på Fotohögskolan i Göteborg (numera en del av Akademin Valand). Det fanns dock tidigt planer på att även slå sig in på den arkivvetenskapliga banan, och så blev det. Efter avslutad arkivutbildning vid Göteborgs universitet har han sedan 2006 arbetat på Svenska Filminstitutet.

Det faktiska skanningsarbetet utförs för närvarande av två personer som delar på en heltidstjänst. Fotografierna skannas i 48 bitar färgdjup och för att tydliggöra att ingen beskärning har gjorts så tas även ett utrymme utanför bildytan med. En del av bilderna är i behov av retuschering för att komma till sin fulla rätt vid en publicering, men detta får ske i efterhand till förmån för ett effektivt arbetsflöde. Det är i första hand färgfotografierna som har farit illa av tidens tand och Krister medger att dessa bilder kanske borde ha fått förtur inom projektet. Trots detta sker skanningen kronologiskt och när jag besöker arkivet har de kommit fram till tidigt 1940-tal och Magistrarna på sommarlov (Schamyl Bauman, 1941), uppföljaren till Swing it, magistern! (Schamyl Bauman, 1940).
De som skannar utgår från Svensk filmdatabas (www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas) som samlar information om cirka 17 000 svenska filmer. Metadatan som registreras är i första hand inriktad på personerna som syns på fotografiet och information kring filmens inspelning. Krister berättar att just arbetet med metadatan kan vara tämligen tidskrävande. Ibland kan lite detektivarbete vara på sin plats då knapphändig information som enbart initialer måste kopplas till rätt skådespelare eller medarbetare inom den aktuella filmen. De försöker även fastställa bildernas fotograf även om den uppgiften tyvärr oftast har gått förlorad.

Bild- och affischarkivet har ett normalt år beställningar på över 1000 bilder. De som använder arkivets bestånd är i första hand bokförlag, tidskrifter och festivaler men också filmbolag som inte längre själva har kvar materialet. En del av besökarna är även filmintresserade privatpersoner, till exempel släktforskare som är på jakt efter någon anhörig som varit verksam inom filmindustrin. Vid beställning av en bild måste den enskilda ta kontakt med personen eller företaget som innehar rättigheterna. Ofta kan bildarkivet förmedla en inledande kontakt, men ibland är det knepigt vid de fall då fotografen, bildbyrån eller filmproducenten är okänd. Merparten av rättighetsfrågorna hamnar dock hos Svensk Filmindustri som förutom att själva ha en stor filmproduktion även har tagit över rättigheterna från flera andra filmbolag genom åren. Ordnar det sig med tillstånden tas en avgift ut innan användaren erhåller en digital kopia av den aktuella bilden.

Fotografierna som skannas blir allt eftersom tillgängliga i en bokningsbar arbetsstation placerad i biblioteket. Förhoppningen finns också att det på längre sikt ska bli möjligt att sprida bilderna även utanför bibliotekets lokaler. Överlag har bildarkivets framtida besökare goda chanser till inspirerande möten med det bevarade.
– En nyhet blir att de som besöker oss plötsligt får tillgång till våra samtliga bilder som är sökbara genom arbetsstationen och inte bara de man aktivt beställt upp från arkivet. Det ger förhoppningsvis mer intuitiva sökvägar som kan skapa nya ingångar till filmhistorien för besökaren, säger Krister Collin.

Inte oväntat blir det en del upphovsrättsliga problem att lösa längs vägen. Kulturarvet som bildarkivet förvaltar har ofta kopplingar till kommersiella bolag som fortfarande är aktiva idag. För att en utökad tillgänglighet ska bli verklighet så krävs det att dessa planer förankras väl hos rättighetsinnehavarna och att de inser de positiva aspekterna av att öppna materialet för allmänheten. Samtidigt anser Krister att arkivsektorn är onödigt självkritisk när det gäller just kravet på snabb åtkomst för det som digitaliseras.
– Man beklagar sig ofta vid stora digitaliseringsprojekt att det samtidigt inte sker ett tillgängliggörande av materialet. Jag tycker det är kortsiktigt tänkt att detta måste lösas med en gång. Även om det inte ordnar sig med tillstånd förrän om tio eller tjugo år så är det en ganska kort tid i ett arkivperspektiv. Om man har möjlighet att få loss pengar nu så tycker jag inte att minnesinstitutionerna behöver känna sig misslyckade för att digitaliseringsprojeketen inte blir direkt tillgängliga för allmänheten. 

”Som alla i arkivsektorn vet så är det dessutom lättare att ansöka om pengar utifrån förslag om digitalisering.”

”Inte oväntat blir det en del upphovsrättsliga problem att lösa längs vägen. Kulturarvet som bildarkivet förvaltar har ofta kopplingar till kommersiella bolag som fortfarande är
aktiva idag.”

Bildtext: ”Som alla i arkivsektorn vet så är det dessutom lättare att ansöka om pengar utifrån förslag om digitalisering.”

En natt (Gustaf Molander, 1931). En bakombild som visar hur trångt det kunde var på inspelningarna. © AB Svensk Filmindustri, 1931.

En natt (Gustaf Molander, 1931). En bakombild som visar hur trångt det kunde var på
inspelningarna. © AB Svensk Filmindustri, 1931.

Opiumhålan (Eric Malmberg, 1911). Filmen finns inte bevarad och visades aldrig offentligt. Tidigare plockade man mest stillbilder som filmrutor från filmremsan men det här är en av de tidigaste där man dokumenterat scenerna med stillbildskamera parallellt med inspelningen. © AB Svensk Filmindustri, 1911.

Opiumhålan (Eric Malmberg, 1911). Filmen finns inte bevarad och visades aldrig offentligt. Tidigare plockade man mest stillbilder som filmrutor från filmremsan men det här är en av de tidigaste där man dokumenterat scenerna med stillbildskamera parallellt med inspelningen. © AB Svensk Filmindustri, 1911.

Text Erik Önnevall erik.onnevall@gmail.com Foto AB Svensk Filmindustri och Erik Önnevall

ANNONSER