Sedan hösten 2013 har Lindesbergs kulturhistoriska arkiv haft en publikt tillgänglig bilddatabas på nätet. Det tidigare systemet nådde dock till slut vägs ände – programuppdatering och support upphörde under 2023, förklarar Magnus Jerlström, arkivarie på Lindesbergs kulturhistoriska arkiv.

Valet föll slutligen på samlingshanteringssystemet Sofie. Arbetet med överflyttning av de drygt 18 500 bildfilerna och metadata inleddes under december i fjol och den gamla bilddatabasen släktes ner i slutet av januari i år. Nu finns den nya bilddatabasen tillgänglig publikt och möjlig för allmänheten att ta del av på lindesberg.kulturhotell.se.

Till skillnad från tidigare bilddatabas fungerar den här utmärkt också i mobiltelefoner. En annan avsevärd förbättring med den nya databasen är att den också klarar av att hantera andra filformat än bilder som film-, ljud- och textfiler (bland annat PDF) och ambitionen är att även sådana typer av arkivmaterial ska göras tillgängliga.

Samlingshanteringssystemet Sofie började utvecklas redan 1991 av Västerbottens museum för att hantera museiföremål. På sikt kommer även museiföremål som tillhör Lindesbergs kommun att bli tillgängliga i samlingsdatabasen.

Lindesbergs kulturhistoriska arkiv har lanserat en ny bilddatabas som erbjuder nya möjligheter att dela inte bara bilder, utan även film, ljud och inskannade texter. 

Lindesbergs kulturhistoriska arkiv får ny bilddatabas

ICA/SUV-konferensen 2024 erbjuder ett forum för reflektion och diskussion kring mångfald i dess olika kulturella och geografiska sammanhang. Syftet är att främja både individuell och gemensam utforskning av likheter och olikheter som arkivarier och dokumentationsprofessionella upplever globalt.

Temat är inspirerat av det tydliga intresse som deltagarna uttryckte under de diskussioner kring ”Vad betyder mångfald för dig?” som ägde rum online

Professionella samtal är viktiga för att främja förståelse för mångfald och dess koncept globalt och lokalt. Konferensen välkomnar programförslag om tillgänglighet, mångfald, jämlikhet, inkludering och rättvisa, som exempelvis utforskande av globala skillnader, integrering av koncept i arkivverksamhet, samt stöd för detta arbete i olika organisationer. Ytterligare idéer är också välkomna.

Konferensen kommer att hållas i Skottlands mest folkrika och mångsidiga stad, Glasgow vid floden Clydes strand i västra centrala Skottland. University of Strathclyde kommer att stå värd för konferensen på campus i Glasgows centrum.

International Council on Archives (ICA) bjuder in till konferens vid University of Strathclyde i Glasgow, Skottland, den 7–9 oktober 2024.

Vad betyder mångfald för dig?

Återblickar är den första utställningen på Stadsmuseet som belyser Hjörnearkivet, en skattkista med omkring tio miljoner pressbilder från 1900-talet fram till i dag. Arkivet donerades till museet och göteborgarna från Göteborgs-Posten under stadens 400-årsjubileum.

Bilderna kommer främst från Göteborgs-Postens eget arkiv, men innehåller också material från bland annat Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning och Göteborgs-Tidningen.

– Något som slagit oss under arbetets gång är vilka fantastiska bilder vi har och vilken guldgruva Hjörnearkivet är. Det är en outtömlig källa till berättelsen om Göteborg och speglar både stora och små vardagshändelser. Det blir roligt att bjuda göteborgarna på dessa glimtar och återblickar ur vår gemensamma historia, säger Carina Sjöholm, museichef.

I utställningen visas omkring 100 fotografier från Avenyn, Delsjöområdet, Liseberg, Nordstan, Brunnsparken och Slottsskogen. Bilderna skildrar historiska ögonblick, minnesvärda händelser och göteborgarnas vardag och fritid. Här ges bland annat historiska perspektiv på välbekanta platser som Delsjöområdet, som tidigare fungerat som både flyktingläger, soptipp och skidbacke – och dagens Nordstan som ett både ökänt och omtyckt område, med en historia som sträcker sig tillbaka till 1600-talet. Publiken får även stifta bekantskap med göteborgsprofiler från förr, såsom kioskägaren "Ester i Brunnsparken". Andra personer som dyker upp är gatumusikanten Lasse Kronér och kapten Bertilsson i Delsjökärr.

Utställningen pågår 14 april 2024 – 5 jan 2025 på Göteborgs stadsmuseum. 

Bildkälla: Göteborgs stadsmuseum, Hjörnearkivet

Fotoutställningen Återblickar på Göteborgs stadsmuseum bjuder på glimtar ur museets bildskatt Hjörnearkivet, som omfattar miljontals historiska pressbilder från 1900-talet till i dag.

Historiska pressbilder från 1900-talets Göteborg

En av Sveriges största gräsrotsrörelser, släktforskarna, är föremål för en ny digital insamling, kopplad till ett flerårigt forskningsprojekt. Nordiska museet söker, ihop med forskare från Södertörns högskola och Mittuniversitetet, nu allmänhetens berättelser om den egna släkten.

– Släktforskare över hela landet gör en viktig insats för att spara vår gemensamma historia, säger Jörgen Löwenfeldt, projektledare för digitala insamlingar på Nordiska museet.

Sverige, känt för sin omfattande folkbokföring, erbjuder unika möjligheter för släktforskning. Det växande intresset, som har förstärkts av framsteg inom DNA-teknik och digitala plattformar, gör släktforskningen till en central del i bevarandet av kulturella minnen.

Projektet "Min släktresa" reflekterar inte bara över historiska data utan också över den personliga betydelsen av dessa upptäckter.

–  Frågorna som ställs i insamlingen utgår från vilka fynd som släktforskarna hittat i sitt sökande och hur upptäckterna har påverkat hur de ser på sig själva, sin egen identitet, men också deras historiesyn mer övergripande, säger Jenny Gunnarsson Payne, professor vid Institutionen för historia och samtidsstudier, Södertörns högskola.

Insamlade berättelser kommer att bevaras i Nordiska museets samlingar och användas inom forskningsprojektet "Oväntade genealogier? Släktforskning, identitet, minne och släktskap i Sverige", som Jenny Gunnarsson Payne leder i samarbete med forskare från Södertörns högskola och Mittuniversitetet.

Insamlingen, som är öppen för bidrag fram till den 31 december 2025, erbjuder en unik möjlighet att föra samman individuella historier och skapa en omfattande bild av landets historiska och kulturella landskap.

Insamlingstid: 14 mars - 31 december 2025

Projektets Webbplats: minnen.se/tema/minslaktresa

Nordiska museet har nyligen lanserat insamlingsprojektet "Min släktresa", vars syfte är att uppmärksamma och bevara de personliga historier och upptäckter som släktforskare gör.

”Min släktresa” lyfter fram släktforskarnas betydelse

22 mars: Svenska Emigrantinstitutets arkiv

Arkivarien Judit Söderblom berättar om Svenska Emigrantinstitutets samlingar. I snart 60 år har emigrationshistoriskt arkivmaterial samlats i Utvandrarnas Hus i Växjö. Brev skickade till och från Amerika och Sverige, fotografier, dagböcker och mycket annat gömmer sig i hyllorna. I materialet ryms personliga berättelser om de 1,3 miljoner svenskar som utvandrade till Amerika mellan 1850 och 1930. I föredraget berättar Judit om Svenska Emigrantinstitutets verksamhet och visar guldkorn ur samlingarna.

26 april: Det medeltida Rekarne, Sörmland och Sverige

Det medeltida Sverige (DMS) är en vetenskaplig bokserie som ges ut av Riksarkivet. Den kartlägger den medeltida bebyggelsen i Sverige, härad för härad och socken för socken. Böckerna visar var medeltidens gårdar låg och vilka som ägde dem. Utgivningen har pågått sedan 1972 och täcker snart halva landet. Den senaste boken behandlar Rekarne i Södermanland, och med detta är ett av rikets gamla kärnlandskap färdigbehandlat. Föredraget kommer dels att behandla DMS i stort, dels att peka på några egendomligheter som framkommit i just Rekarne. Föredraget hålls av bokens författare, docent Christian Lovén.

24 maj: Att försöka stabilisera historien

Järngallusbläck användes flitigt från tidig medeltid fram till 1900-talet och många av våra historiska arkivhandlingar är framställda med detta skrivmedium. Dessvärre kan bläcket ge frätskador på papper och orsaka förlust av information. Under lång tid har man försökt att finna en bra metod för att stabilisera den här typen av nedbrytning. Konservatorn Anna Lagerqvist Alidoost berättar i detta lunchföredrag om järngallusbläckets historia och hennes pågående forskning om utveckling av en lämplig konserveringsmetod.

Lunchföredragen är gratis och sker digitalt via Zoom, klockan 11.30. Anmäl dig här.

Svensk utvandring till Amerika, frätande bläck i arkiven och kartläggning av det medeltida Sverige. Missa inte Riksarkivets spännande lunchföredrag i vår.  

Spännande digitala lunchföredrag

Tanken är att ge Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Kungl. biblioteket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, länsstyrelserna samt Statens fastighetsverk i uppdrag att bilda rådet för skydd av kulturarv. Dessutom kommer de centrala museimyndigheterna och stiftelsemuseerna, de regionala museerna samt Svenska kyrkan erbjudas platser.

Rådet kommer att fungera som ett forum för samarbete, utbyte av kunskap och erfarenheter samt för att prioritera och sammanväga behov av beredskapsåtgärder för att skydda kulturarvet i Sverige.

– Regeringen rustar nu Sverige för tidigare otänkbara scenarier och stärker beredskapen på flera områden. Beredskapsplaneringen för skydd av kulturarv vid höjd beredskap och krig i Sverige har tyvärr varit vilande under en längre tid. Medvetenheten om behoven är stora, men kulturverksamheterna har kommit olika långt. Genom att ge myndigheterna i uppdrag att bilda ett råd för skydd av kulturarv vill regeringen på ett tydligare sätt inkludera kulturarvssektorn i planeringen för det civila försvaret och ge aktörerna i rådet möjlighet att uppnå en effektiv beredskapsplanering, samordna sitt beredskapsarbete och sprida kunskap, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

Erfarenheter från kriget i Ukraina visar att Ryssland på ett systematiskt sätt avsiktligen förstör kulturarv i syfte att eliminera Ukrainas identitet och historia för att därigenom också underminera försvarsviljan.

– Sveriges kulturarv är en angelägen del av vårt institutionella minne och vår identitet. Vi behöver därför bygga motståndskraft här och nu för att skydda vårt kulturarv och rådet kommer att var en central aktör i detta arbete, säger Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar.

Arbetet i rådet ska pågå till och med den 28 februari 2027.

Bildtext: Nationalmuseum har till uppdrag att skydda och bevara kulturarvet med fokus att främja konsten, konstintresset och konstvetskapen.

Regeringen vill bilda ett nytt råd för skydd av kulturarv. Syftet är att underlätta för effektiv beredskapsplanering när det kommer till att skydda samlingar av kulturarv samt kulturhistoriskt betydelsefulla fastigheter och miljöer runtom i Sverige.

Nytt råd för skydd av kulturarv

Projektet Hyllmeter åt kvinnorna är ett samarbete mellan Stockholms läns museum och Stockholms Kvinnohistoriska som syftar till att jämna ut jämställdhetsglappen i arkiven och synliggöra kvinnors historia i Stockholms län.

Genom att årligen avsätta plats på hyllorna i länsmuseets arkiv skapas en plattform för att lyfta fram något eller någon som har betydelse för kvinnohistorien som kanske vanligtvis inte hamnar i våra arkiv. Projektet är långsiktigt över flera år och en viktig del är att lyfta diskussioner om vems berättelser som sparas för framtiden.

– Målet för Kvinnohistoriskas verksamhet är att synliggöra kvinnors historia, och samtidigt verka för att samtiden inte glömmer bort kvinnorna i deras egen berättelse för framtiden. Arkiven är den plats där vi bevarar vårt kollektiva minne – och där är kvinnors berättelser svårare att hitta, precis som i den breda historieskrivningen. Projektet Hyllmeter åt kvinnorna är en satsning som ska bidra till att förändra detta, och som vi hoppas ska ge ringar på vattnet, säger Anna Tascha Larsson, museichef på Stockholms Kvinnohistoriska.

Under januari och februari har det funnits möjlighet för allmänheten att skicka in förslag på kvinnor, händelser och rörelser som kan vara relevanta att arkivera. Intresset har varit stort och cirka 200 förslag har skickats in. Vad eller vem som ska arkiveras bestäms av ett råd sammansatt av personer inom projektgruppen på Stockholms Kvinnohistoriska och Stockholms läns museum, tillsammans med externa personer från Stockholms stadsarkiv och Stockholms läns hembygdsförbund. Den 8 mars 2024, på Internationella kvinnodagen, avslöjas vem som kommer att arkiveras under 2024 års Hyllmeter åt kvinnorna. 

Projektet Hyllmeter åt kvinnorna är ett samarbete mellan Stockholms läns museum och Stockholms Kvinnohistoriska, initiativet är också en del av Arkivism – Stockholms Kvinnohistoriskas stora satsning för att hitta, lyfta och spara kvinnors berättelser.

Synliggöra och bevara kvinnors historia i Stockholms län.

Öka representationen av kvinnors historia i arkiven.

Inspirera till mer forskning och kunskap om kvinnors historia.

Göra allmänheten delaktig i bevarandet av vårt kulturarv

Under 2024 kommer Stockholms läns museums arkiv att fyllas med material från en person, händelse eller organisation som har gjort betydande avtryck på kvinnors historia i Stockholms län. Vem eller vad det blir avslöjas den 8 mars 2024 på Internationella kvinnodagen.

Hyllmeter åt kvinnorna

Var och en av de presenterade fotograferna har utifrån sina egna unika yrkeserfarenheter och ambitioner dokumenterat den förödelse som kriget orsakat i deras hemland. 

Professionella fotojournalister och dokumentärfilmare har i stor utsträckning bevakat det rysk-ukrainska kriget sedan starten 2014. Bildkonstnärer skiftade fokus från existentiella reflektioner över det moderna samhället till att fånga den hårda verkligheten av militär aggression och fullskaligt krig. 

Deras fotografiska vittnesmål går bortom konventionella berättelser och tillsammans med text ger de läsarna ett nyanserat och personligt perspektiv utöver den typiska mediebevakningen. Essäerna fördjupar sig i teman som motstånd, förlust och hopp och ger en levande redogörelse av den mänskliga erfarenheten i konfliktens mitt.

Förordet är skrivet av den svenske fotojournalisten Paul Hansen. I det betonar han bildernas relevans, det djup som dessa vittnesmål ger läsaren och hur de initierar ett djupare samtal om det militära våldets inverkan på Ukraina.

Alla fotografier är en del av samlingen Ukrainian Warchive (Ukrainian Photo Archive of War), ett digitalt arkiv som samlar och bevarar stillbilder från professionella fotografer som dokumenterar det rysk-ukrainska kriget.

Projektet syftar till att skydda det fotografiska arvet och minnet av kriget och stödja ukrainska fotografer som dokumenterar händelserna i Ukraina. Boken har finansierats av Hasselbladstiftelsen, Svenska institutet och Institutet för humanvetenskap i Wien (Institut für die Wissenschaften vom Menschen, IWM) inom programmet Documenting Ukraine.

I boken 13 Stories of War har The Ukrainian Warchive samlat individuella visuella essäer skapade av 13 ukrainska fotografer och konstnärer som visar vilken påverkan ett fullskaligt krig har haft på deras land och dess folk sedan den ryska invasionen i februari 2022.

Bokrelease - 13 Stories of War

Innovativa "The Swedish Lion I", har tränats med hjälp av data från texter som omfattar 3,3 miljoner textrader och totalt 15,6 miljoner ord.

– Nu blir det möjligt att maskintolka och tillgängliggöra digitaliserade arkiv i och med att flera miljoner ovärderliga handskrivna dokument kan tolkas med modellen. Möjligheterna som detta framsteg ger oss kan inte överskattas, säger Olof Karsvall, forskningsledare på Riksarkivet och en av skaparna av den nya AI-modellen.

"The Swedish Lion I " är en basmodell som lätt kan finjusteras för än mer exakta tolkningar av praktiskt taget alla arkiv och olika typer av handskrivna dokument. 

Modellen finns tillgänglig via Transkribus som tillhandahålls av READ-COOP (ett samarbete som omfattar mer än 100 olika europeiska aktörer inom handskriftstolkning). Dessutom kommer Riksarkivet inom kort att släppa en fristående version som är baserad på öppen källkod.

AI-modellen är resultatet av ett samarbete mellan Riksarkivet i både Sverige och Finland, som arbetat tillsammans med Stockholms stadsarkiv, Jämtlands läns fornskriftsällskap, medborgarforskare och forskare från Stockholms och Uppsalas universitet.

Här hittar du mer information om hur modellen kan användas i Transkribus.
Stock.adobe.com

Riksarkivet har tagit fram en ny AI-modell som kan tolka handskrivna texter på svenska från 1600-, 1700- och 1800-talen. Den nya modellen uppnår en imponerande noggrannhetsgrad på 95 procent.

Ny AI-modell för texttolkning

I över ett sekel ljöd slagen från arbetet på varven som hjärtslag genom Göteborg. Här tillverkades och reparerades fartyg åt hela världen. När varvsindustrin stod på sin topp, mot slutet av 1960-talet, hade de fyra varven Götaverken, Lindholmens varv, Eriksbergs Mekaniska Verkstad och Götaverken Arendal uppemot 15 000 anställda.

I dag är samtliga varv nedlagda och utsålda, men minnena och berättelserna lever kvar. Om detta berättar utställningen "Arven efter varven", med bilder av fotografen Lena Öritsland och texter och ljud av journalisten Maria Bard. 

– Som besökare får du en inblick i hur arbetslivet kunde vara. Kvinnor och män, arbetare och tjänstemän i en mängd olika yrkeskategorier berättar om både vardagliga och dramatiska berättelser från deras yrkesliv, säger Lena Öritsland.

Med egna yrkesskolor, sjukvård och inte minst en omfattande förenings- och fritidsverksamhet, var varven som ett eget samhälle i samhället. Historien om varven är också berättelsen om industrialismens, fackets och arbetarrörelsens genombrott. Arbetet kunde vara hårt och riskfyllt, men kamratskapet och yrkesstoltheten fick många att stanna under många år.

I utställningen varvas nytagna porträttbilder och citat med konstfotografier av de nötta, rostiga redskap och inventarier som fanns kvar på Götaverken Cityvarvet år 2015. 

I utställningen "Arven efter varven" får besökarna möta före detta varvsarbetare via berättelser, minnen och porträttbilder. Allt varvas med konstfotografier av de nötta, rostiga redskap och miljöer som blivit kvar efter en svunnen guldålder.

Arvet efter varvsepoken på Arbetets museum

När myndigheter utreder vilka skador som kan ha skett vid incidenten är det viktigt att även arkiv- och informationshanteringsfrågorna ingår. Om det till exempel inte går att återställa information har en gallring skett och det ska dokumenteras i arkivredovisningen; i arkivbeskrivningen och arkivförteckningen. Exempel på vad som behöver framgå är vilka handlingar som förlorats, vilka system och processer som påverkades, tidpunkt för incidenten och en kort beskrivning av incidenten.

Om din myndighet har drabbats under attacken mot Tietoevry önskar Riksarkivet att detta anmäls för att få en samlad bild av det inträffade och möjlighet att analysera behovet av åtgärder. Det finns dock inte något krav på att anmäla det inträffade till Riksarkivet. Anmälan kan skickas till registrator@riksarkviet.se.

Riksarkivet har kontaktats av myndigheter som i samband med ransomware-attacken mot Tietoevry har förlorat allmänna handlingar i sina it-system. Har din myndighet drabbats vill Riksarkivet gärna få information om det.

Har din myndighet drabbats av IT-attacken i januari?

Öppen vetenskap är i hög grad en global fråga. Nu har även Sverige, i linje med Unescos rekommendation, tagit fram nationella riktlinjer. 

– Med riktlinjerna tar Sverige ett viktigt steg mot att ytterligare främja öppen vetenskap. Öppenhet och transparens stärker den vetenskapliga kvaliteten och förtroendet för forskningen. Möjligheten att reproducera, kritiskt granska och ta del av forskning blir större, säger Karin Grönvall, riksbibliotekarie.

Målgruppen är universitet och högskolor, forskningsfinansiärer, samt andra myndigheter och organisationer som bedriver eller finansierar forskning.

– Riktlinjerna pekar ut gemensamma mål och prioriteringar för den fortsatta utvecklingen. Alla aktörer i forskningssamhället gör redan mycket för att främja öppen vetenskap. Med nationella riktlinjer tar vi ett samlat grepp och skapar en gemensam förståelse, för att kunna ta ännu större steg framåt, säger Erik Stattin, projektledare och tillträdande enhetschef för Forskningssamverkan på KB.

De nya riktlinjerna utgör en länk mellan internationella rekommendationer och det arbete som pågår på nationell nivå. Det tydliggörs att det framför allt är lärosäten och forskningsfinansiärer som behöver utveckla policyer, infrastruktur och vägledning för att ge forskare stöd att praktisera öppen vetenskap.

Riktlinjerna ska bidra till en bättre samordning mellan de aktörer som har ett övergripande ansvar för omställningen till öppen vetenskap. I det ingår exempelvis kunskaps- och erfarenhetsutbyte, men också samarbete kring uppföljning och uppdatering av riktlinjerna.

Ta del av nationella riktlinjer för öppen vetenskap (pdf)
 Läs rapport med bakgrund och fördjupning (pdf)

Kungliga biblioteket (KB) har på uppdrag av regeringen tagit fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap. Riktlinjerna ska vara ett stöd och en vägledning för de aktörer i Sverige som har en viktig roll i omställningen till öppen vetenskap.

Nationella riktlinjer för att främja öppen vetenskap

Utställningen, som invigs på Armémuseum i februari, tar sitt avstamp i arkeologiska fynd från vikingatiden och äktenskapet mellan Ingegerd Olofsdotter och Jaroslav I av Kiev. Den fortsätter sedan in i 1600- och 1700-talens politiska allianser, till exempel Karl XII:s allians med kosackledaren Mazepa i början av 1700-talet, via människorna i Gammalsvenskby och fram till dagens krigssituation.

Besökaren får svar på frågor om varför Sverige och Ukraina ingått allianser och varför det finns så många ukrainska föremål på svenska institutioner. Unika föremål och dokument, som bytt händer, klarat sig genom krig, konflikt och kampen om vem som skriver historien, presenteras här samlat.

Utställningen är ett samarbete mellan Riksarkivet, Statens Försvarshistoriska museer och National Museum of the History of Ukraine in the Second World War.

Sverige och Ukrainas vägar har korsats flera gånger genom historien. Genom bevarade föremål och dokument i museer och arkiv går det att spåra kontakter och gemensamma erfarenheter. I februari öppnar en ny utställning där Riksarkivet är en av de medverkande.

Korsvägar: Sverige – Ukraina genom 1 000 år

Många kulturarvsinstitutioner befinner sig i spänningsfältet mellan lagarna som styr hur och vad som får publiceras i olika sammanhang och etiska överväganden. Sedan dataskyddsförordningen (GDPR) trädde i kraft 2018 har många sett över sina avtal och interna regler. Även rutinerna om publicering i digitala och analoga kanaler har diskuterats mer inom sektorn. 

Ändå råder det fortfarande en stor osäkerhet om hur olika lagar ska tillämpas i den egna verksamheten. Det gäller även lagen om upphovsrätt och hur man får tillgängliggöra och licensiera material från de egna samlingarna, till exempel i digitaliserad form. 

Just i digitala kanaler råder fortfarande en osäkerhet kring hur institutionerna kan sprida sina samlingar. Hur ska de få återanvändas? Vilket ansvar bär vi gentemot dem som har skapat materialet, de som står bakom berättelserna och minnena?

Kulturarvsforumet samordnas av Arkiv Sörmland, Södermanlands Hembygdsförbund och Sörmlands museum och är en etablerad plattform för den ideella och professionella kulturarvssektorn i Sörmland. Konferensen äger rum på Sörmlands museum i Nyköping.

Anmälan är öppen för alla inom kulturarvssektorn. Sista dagen för anmälan är den 12 januari 2024, pris 200 kronor.

Vad kan vi tillgängliggöra och på vilka sätt och vis? Den 23 januari tar sig Kulturarvsforum an balansgången mellan lagarna och etiken och belyser problemet från olika perspektiv. 

Kulturarvsforum – balansgång mellan lag och etik

Beredskap, långsiktiga överlämnandeplaner och aktuellt arbete med föreskrifter var några av punkterna på agendan för de 165 deltagarna. Bland annat fick de höra Riksarkivets säkerhetschef Marie Lennersand prata om arkiv vid kris och krig och Morgan Nordberg berätta om vägledningen Utökat bevarande vid kris.

 Petra Dornbusch och Christina Isberg presenterade Riksarkivets nya arbetssätt med långsiktiga överlämnandeplaner för statliga myndigheter. Inom en snar framtid kommer det gå att ta del av detta och det övriga innehållet från konferensen på Riksarkivets YouTube-kanal.

I december höll Riksarkivet sin årliga konferens om informationshantering. 165 personer från statlig, kommunal, regional och enskild sektor träffades på Stockholm Waterfront.

Konferens om informationshantering på Youtube

NAS är en stiftelse som årligen delar ut pengar i syfte att främja bildandet av och verksamheten vid regionala näringslivsarkiv. NAS bildades 1989 och i dess styrelse sitter representanter för Riksarkivet, Näringslivets Arkivråd, Vetenskapsrådet, Näringslivsarkivens Förening och Svenskt Näringsliv.

 Nu är det aktuellt att komma in med ansökningar om pengar till särskilda ändamål under 2024. Ordinarie ansökningstids sista inlämningsdag är 26 januari 2024. Då ska ansökan vara styrelsen till handa för att kunna behandlas vid det fördelningssammanträde som vanligtvis hålls i mitten av februari.  

Här kan du läsa mer om ansökan och ladda ned ansökningsblanketten.

Pengar kan till exempel betalas ut för insatser för att:

Förbättra det digitala bevarandet och tillgängliggörandet

Viktigt är att insatserna är professionella och långsiktiga. De får gärna ske i samarbete mellan näringslivsarkivet och någon annan aktör.

Förra gången, det vill säga i början av 2023, koncentrerades bidraget till en specifik insats, nämligen flytten av Lövsta bruksarkiv i Uppland till Riksarkivet i Uppsala, vilket behövde finansieras och genomföras med ganska kort varsel då arkivlokalerna var undermåliga, i ett annars väldigt fint hus. Därför tvingades vi tacka nej till andra sökande som annars självklart hade fått pengar. Tveka inte att söka pengar ifall du har en idé som passar in i NAS profil!

Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetet

I dessa tider av flexibla arbetstider har det blivit tid att stämpla in för att söka medel från Näringslivsarkivens Stödfond (NAS). Åtminstone om du representerar ett näringslivsarkiv.

Dags att söka medel från NAS

I och med att sju nya kommuner (Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Nordanstig, Ovanåker, Sandviken och Nora) ansluter sig till dalakommunernas e-arkivsamverkan har ett nytt gemensamt e-arkivsystem upphandlats.

Idag hanteras all information digitalt och en förväntan finns också om att kunna återanvända informationen i digital form. Det ställer krav på att kommunerna arkiverar och förvaltar informationen så att det går att läsa även i framtiden.

– Arkivering är en grundförutsättning för att offentlighetsprincipen ska fungera i praktiken. E-arkiv är ett sätt att säkerställa att även digitala handlingar arkiveras och sparas för all framtid, samt att det går att hitta bland handlingarna. E-arkivering kräver ny kompetens och det är en fördel att kunna dela på den kompetensen, säger Joanna Karabay, enhetschef E-arkiv Mitt.

Under fem år har Dalakommunerna samverkat om att långsiktigt bevara digital information. Mats Nilsson, kommunstyrelsens ordförande i E-arkiv Mitts värdkommun Säter, tycker det är glädjande att fler kommuner ansluter.

E-arkivsamverkan bildar E-arkiv Mitt

Först ut är Roslagsmuseet i Norrtälje därefter Torekällberget i Södertälje och ValstaKonst i Valsta. Bilderna i utställningen kommer från länsmuseeets samling Samtidsbild och har skickats in av invånare från hela länet. 

– Länsinvånarnas vardag blir vår gemensamma historia i Samtidsbild. Det är deras blickar som sparas i museets arkiv för framtiden. Vi vill visa upp detta unika kulturarv och inspirera till att fler bidrar med bilder så att deras samtid bevaras, säger Karolina Hedström, projektledare för utställningen på Stockholms läns museum.

På varje plats arrangeras förutom vernissage en programpunkt med platsen som tema. Roslagsmuseet, Torekällberget och ValstaKonst berättar om platsen och visar bilder och Stockholms läns museum berättar om samtidsdokumentation och insamling.

Roslagsmuseet i Norrtälje 7–18 november
Torekällberget i Södertälje 21–27 november 
ValstaKonst i Sigtuna 29 november–4 december

Samtidsbild är Stockholms läns museums plattform för insamling av länsinvånarnas digitalt födda fotografier. Arbetet har pågått sedan 2011 och nu finns över 10 000 bilder i samlingen. Det unika med plattformen är att användarnas fotografier publiceras direkt och därför ger en bild av vardagslivet i länet här och nu samtidigt som det kommer att berätta om vår samtid i framtiden. 

Tillsammans ger de uppladdade fotografierna en unik bild av livet och vardagen i länet. Fotograferna väljer själva vilka fotografier som ska vara del av museets samlingar genom att ladda upp dem på Samtidsbild.

Insamling och samtidsdokumentation är en viktig del av museets verksamhet. Utan samtidsinsamling och dokumentation skapar vi glapp i historieskrivningen som är svåra att rekonstruera i efterhand.

I november och december besöker Stockholms läns museum tre platser runt om i länet med fotoutställningen Ofiltrerat. Fotografierna ger en unik bild av människors vardagsliv och hur de ser på platsen de befinner sig på.

Ofiltrerat – en vandrande fotoutställning

Temat för 2023 är Färg och form och i år visar sig arkiven från sin mest färgstarka sida på Arkivens dag den 11 november. Från handkolorerade fotografier till spännande konstnärliga livsöden. Här kan besökarna få se allt från vackra handstilar, lyckad och mindre lyckad design, ritningar över häftiga byggnader som aldrig blev byggda till hur modet förändrats när det gäller kläder, inredning och till och med gem.

Arkivens dag arrangerades för första gången 1998 och 35 000 besökare kunde räknas in vid de 350 arkivinstitutioner som höll öppet. Arkivens dag stöttades då ekonomiskt av ”Kultur i hela landet”.

Året därpå återkom Arkivens dag, men nu med ett tema. Många teman har tolkats brett, men det speglar också mångfalden och det rika innehåll som finns i våra arkiv.  Inspirerad av de svenska framgångarna arrangerade även arkiven i Danmark Arkivens dag 1999. Flera nordiska länder anslöt sig efter hand och från 2002 medverkar samtliga nordiska länder den andra lördagen i november. Med några års mellanrum arrangeras dagen med ett gemensamt nordiskt tema. Ett nätverk av arkiv och arkivorganisationer i Norden har skapats kring arrangemanget.

Läs mer om de olika arrangemangen runtom i landet här.

Bildtext: Hos Arkivcentrum Värmland kan besökarna ta del av historien om dikter från 1600-talets Bob Dylan och se kolorerade ritningar av byggnader som aldrig blev byggda.

Målsättningen med att arrangera en Arkivens dag är att väcka intresse för arkivens verksamhet och genom öppet hus arrangemang visa nya och gamla besökare arkivens roll som kulturinstitutioner för vårt lands historia och det fria ordet.

Arkivens dag firar 25 år

20 oktober: 1523 - vad breven har att berätta

Brevens värde som källmaterial ligger delvis i dess oftast exakta datering: de ger en inblick i vad en enskild person en enskild dag ville meddela någon annan. På så sätt kan de alltid bidra till vår kunskap om den samtid de skrevs i. Drygt 230 svenska brev från 1523 har bevarats till vår tid. Vilken bild ger de av märkesåret för Gustav Vasa? Sara Risberg från Riksarkivet berättar. Föredraget är kostnadsfritt. Föranmälan krävs. Mer info och länk till anmälan kommer ut senare.  

Sjömän är en väldokumenterad yrkesgrupp. Tack vare sjömanshusens arkivhandlingar kan vi hitta mycket information om sjömannens arbetsliv till sjöss, om resorna och om fartygen. Hur du hittar denna information berättar släktforskaren Eva Johansson i sitt föredrag den 17 november. Hon har skrivit handboken "Släktforska om sjöfolk", utgiven av Sveriges Släktforskarförbund. Föredraget är kostnadsfritt. Föranmälan krävs. Mer info och länk till anmälan kommer ut senare.  

15 december: Ordnade samlingar och oväntade ansamlingar

Konstvetaren Olle Wilson berättar om spännande möten med sitt forskningsmaterial. Föredraget är kostnadsfritt. Föranmälan krävs. Mer info och länk till anmälan kommer ut senare.

Passa på att lyssna på spännande föredrag samtidigt som du äter. Som vanligt är det fredagar klockan 11:30-12:30 via Zoom som gäller.

Höstens digitala lunchföredrag från Riksarkivet

Tidskriften kommer ut med fyra nummer varje år. Rollerna som ordförande och ansvarig utgivare alternerar mellan föreningarna och innehas för närvarande av Arkeions representant Nils Mossberg. För produktionen står Roy, en av Sveriges ledande byråer inom redaktionell kommunikation.

Vi som arbetar med tidskriften

Tidskriften Arkiv ägs och drivs gemensamt av tre arkivföreningar: NLA, Arkeion och Svenska Arkivförbundet som tillsammans driver Föreningen Svensk Arkivtidskrift och bidrar med både styrelseledamöter och redaktörer.

Redaktionen

Fler reportage

Lindesbergs kulturhistoriska arkiv får ny bilddatabas