ANNONSER

GP028KQ

Moderna folkrörelser

Folkrörelserna som blommade upp i Sverige för över hundra år sedan har djupt påverkat det svenska samhället och hur vi ser på det i dag. Vilka är dagens motsvarigheter och hur ser deras arkiv ut?

De tidiga folkrörelserna i Sverige som uppkom kring det förra sekelskiftet omfattar arbetarrörelsen med sina fackliga och politiska rörelser, nykterhetsrörelsen, väckelserörelsen, idrottsrörelsen och den kooperativa rörelsen. Dessa ses som, ett viktigt led i demokratiseringsprocessen. Dagens rika föreningsliv har också sin bakgrund i folkrörelsernas tillkomst. Utmärkande för de traditionella folkrörelserna är att de ofta motsätter sig brister i samhället, har som mål att förändra olika delar av samhället, sprider en ideologi och ses ofta som ”kampanjdrivande.” Folkrörelsernas mål är en sorts ”självhjälp” för medlemmarnas nytta – att utan statens inblandning agera på basen av gemensamma intressen och mål.

Begreppet folkrörelse omfattar idag flera sorters rörelser. Hit räknas
till exempel, kvinnorörelsen, miljörörelsen, hembygdsrörelsen, fredsrörelsen, scoutrörelsen, konsumentorganistionserna och olika rörelser med aktiviteter riktade mot ungdomar – som till exempel Fryshuset, som grundades 1984. Begreppet sociala rörelser förekommer parallellt med folkrörelser.

De moderna folkrörelserna och de sociala rörelserna vill också åstadkomma förändringar i samhället, men skiljer sig på flera sätt från de traditionella folkrörelserna. Då de traditionella folkrörelserna verkar för medlemmarnas egna intressen, fokuserar de nya rörelserna på ökad kunskap och ändrade attityder hos allmänheten. De organiseras ofta via nätverk och/eller nätverk av handlingar som utförs av en mångfald av individer, grupper eller organisationer – ofta med krav på direkta ingripanden. Ett exempel på detta är Greenpeace och Rainforest Action Network.

I Sverige förvaras de traditionella folkrörelsernas material i folkrörelse- och föreningsarkiv, vilket är specifikt för Sverige. Samlingarna är till största delen tillgängliga för forskning. Moderna folkrörelser däremot saknar ofta ett samlat arkiv och har börjat arkivera den egna organisationens verksamhet först ganska sent. De sociala rörelserna saknar ofta i början en organisation som bas för sin verksamhet, vilket kan vara förklaringen. Arkivssituationen ser dock väldigt olika ut för olika nya rörelser. Världsnaturfonden till exempel har valt att ge i sitt material till Riksarkivet, medan flera hembygdsföreningar har skapat helt egna lokalhistoriska arkiv. Några av de moderna rörelserna – till exempel scoutrörelsen och kvinnorörelsen – bevarar sina arkiv i traditionella folkrörelsearkiv. I dag kan politiska partier fånga upp någon rörelses opinion och göra den till partiets egen sakfråga. Då arkiveras rörelsens material ibland tillsammans med partiets. Miljörörelsen är ett exempel på en sådan rörelse.

Att verka med hjälp av mediebevakning och genom sociala medier är centralt för de moderna rörelserna. Många rörelser genererar därför ett stort bildmaterial.
Ett mycket aktivt deltagande av medlemmarna krävs. De moderna rörelserna har ofta klart definierade, kortsiktiga mål. Som ett exempel kan ATTACK nämnas, vars mål är att avskriva skulder för fattigare länder och att stänga så kallade skatteparadis.

Flera moderna folkrörelser är idag statsstödda medan andra – som den relativt nya rörelsen Missing People verkar helt och hållet på ideell basis. De traditionella folkrörelsernas verksamhet är riktade mot medlemmarnas egna intressen, medan de nya folkrörelserna präglas av lobbyorganisationernas starka medienärvaro. De gamla och de nya folkrörelserna förekommer fortfarande sida vid sida. 

Bildtext: Istället för att verka för medlemmarnas egna intressen har moderna folkrörelser ofta fokus på att ändra attityden hos allmänheten. Greenpeace är ett bra exempel på detta.

GP038VT GP01XMD

 

Text Soili-Maria Olli smo.faw@telia.com Foto Greenpeace

ANNONSER