ANNONSER

iStock_000005109317Medium

Personarkiv: Stig Nordqvist

Civilingenjören Stig Nordqvist blev en av de kanske mest inflytelserika stadsplanerarna i Sverige under 1950- och 1960-talen, då man banade väg för ”bilsamhället”. I samband med ett projekt kring ingenjörernas historia kom hans egna handlingar från denna tid till TAM-Arkiv.

Under framför allt 1960-talet svepte en våg av centrumförnyelser över Sveriges städer. Hälften av Sveriges äldre bebyggelse revs. I stadskärnorna bereddes plats för Domus-varuhus och parkeringsplatser. I efterhand har kritik framförts mot rivningsraseri och betongfunktionalism med förlorade kultur- och stadsmiljövärden som följd. Men man kan också försöka förstå vad som hände utifrån tidens förutsättningar. Det är vad teknikhistorikern Per Lundin har gjort i sin avhandling Bilsamhället. Ideologi, expertis och regelskapande i efterkrigstidens Sverige. Efter att ha haft kontakt med trafik- och stadsplaneraren Stig Nordqvist frågade han om TAM-Arkiv kunde ta hand om Nordqvists personarkiv. Arkivet består av enbart sju koncentrerade pärmar med maskinskrivna artikelmanus, föredrag, och utredningsunderlag.
Frågan om stadssaneringar kom på 1940-talet att ersättas av stads- och trafikplanering för att möta den kraftigt växande privatbilismens behov, visar Per Lundin. Experter som civilingenjören Stig Nordqvist var rådgivande inom staten som utfärdade de normer för ny stadsbebyggelse och parkeringar som landets kommuner skulle följa.

USA:s lösningar för massbilismen var förebild. Efter ett studieår i USA 1953-1954 skriver Stig Nordqvist för ett anförande på Vattenbyggnadsbyrån: ”Vi kan väl inte bygga freeway- system i Finspång heller? Jo, det kan och bör vi, även om vi inte bygger i Los Angeles-standard överallt.” Nordqvist beskriver i detalj ett system med ”infartsleder plus en eller ett par länkar över samhällets centrum”.
Bör vi anpassa bilismen till det gamla samhället eller bygga ett bilsamhälle? Rubriken inleder retoriskt Nordqvists artikel i Industria nr 3, 1955. Analyser görs av trafiksäkerhet, restider och parkeringsbehov. Shoppingcentrum, bostadsområden och kontorsenheter blir ”bilfria öar”. Så förutspåddes närmast utopiskt den framtid som inom bara något decennium skulle förverkligas.

Biltrafiken var rationellt beräkningsbar. I Nordqvists material finner man dessa matematiska trafikmodeller. Bilen blev norm och skala att utgå från. Men bilen symboliserade även frihet och demokrati. Och med modernitetens tidsanda rådde samstämmighet kring expertis och utveckling, åtminstone fram till 1970-talet.
Kanske Stig Nordqvist, professor i samhällsplanering, hade distanserat sig något från sitt värv när han i en betraktelse 1992 om historiens alla litterära flanörer skriver: ”En god stadsplanerare är också en god flanör” och ser fotgängaren som stadens mått. 

Stig Nordqvist är född 1925

”Bör vi anpassa bilismen
till det gamla samhället eller bygga ett bilsamhälle?”

Text Jim Löfgren jim.lofgren@tam-arkiv.se

ANNONSER