ANNONSER

1154_001

Porträttet

Urban Bäckström
– om värdet av historia och näringslivsarkiv

Historiskt sett har många företag slängt sina arkiv på grund av ointresse eller resurs­brist. Anders Gidlöf tecknar ett porträtt av en man som alltid har sett värdet av arkiven för näringslivets utveckling.

Många gånger har det sagts att svenska företag inte bryr sig om sin historia och slänger sina arkiv. Den officiella inställningen från svenska statsmakter har samtidigt varit att näringslivet bör bekosta sin arkivering själva. Men sedan 1980-talet har hela infrastrukturen för hur svenska företagsarkiv tas om hand helt stöpts om och medvetenheten om värdet i historiska källor har ökat markant både hos företagen själva och deras branschorganisationer.
Urban Bäckström är idag vd för topporganisationen Svenskt Näringsliv och var tidigare bland annat chef för Sveriges Riksbank. Urban har vid flera tillfällen uttryckt sitt intresse för historia, i synnerhet den historia som handlar om företagande och välståndsskapande. I samband med lanseringen av boken ”History Marketing” på Stockholms Handelskammare i oktober 2010 uttryckte han detta:

– Det finns flera skäl till att historia är viktigt. Det första är naturligtvis företagsrelaterat. Men det finns också ett övergripande skäl till att tala om historia. Man måste ju veta var man har varit för att veta vart man är på väg. Det där tror jag är oerhört viktigt. […] Det hände något mycket märkligt i mitten av 1800-talet. Och här kommer historien väldigt starkt in i min världsbild. Någonting som är oerhört märkligt under alla århundraden före 1800-talet är att det inte finns företag i praktiken, ingenting som växer, ingenting som ökar välståndet. Det tog, om man tittar på statistiken, 500 år innan levnadsstandarden dubblerades. Det innebar att en stackars son eller dotter inte kunde hoppas på att få det så mycket bättre än mamma och pappa hade det. Inget hände, inget utvecklades, man får ingen verklig känsla av framsteg.

– Sedan händer det märkliga. I mitten av 1800-talet inleds en process med ekonomisk utveckling, och bakom detta ord ryms en massa företagare, uppfinningar och kreativitet. Då börjar ekonomin och välståndet att växa. Plötsligt är vi inne i en process där välståndet dubbleras vart trettionde år. Varje generation får det dubbelt så bra som den föregående generationen. Vi märker att barnen får det bättre, vi märker att utvecklingen är positiv. Den här apparaten, tillväxtmaskinen, företagandet, står sig in i våra dagar. Sedan mitten av 1800-talet och fram till nu, och förhoppningsvis även framöver, dubbleras välståndet vart trettionde år tack vare våra företag och allting som händer.

I samband med Svenskt Näringslivs framtidsdagar i Globen i maj 2010 kommenterar han frågan om vikten av historisk företagsdokumentation så här:

– Jag har träffat så många företagare under mina resor i landet som beskriver företagandet som en resa: Först går det åt skogen. Sen går det åt skogen. Sen lyckas det inte alls. Och sen lyckas det. Det är sällan man träffar någon där det bara går på ett pärlband, utan företagandet är ofta förmågan att komma igen, att göra det en gång till, att försöka ytterligare, att förfina, att förbättra.

– Någon har sagt att man måste veta var man har varit, för att man ska veta vart man ska gå. Jag tycker ju att 1800-talet är så fantastiskt, inte för att det är historia och ligger där borta, utan därför att det är så aktuellt idag. Då skapade man ett näringslivsklimat som gjorde det möjligt för alla de här entreprenörerna som idag förknippas med de stora svenska företagen: Ericsson, AGA, Volvo och så vidare. De personerna kunde då få ett spelrum att pröva nya saker, hitta på intressanta saker och sedan lyckas i sina affärer och företag. Deras efterkommande har sedan vidareutvecklat affärerna. Därför har vi blivit ett land med osedvanligt många stora multinationella företag. […]

Svenskt Näringsliv är liksom en mängd andra branschorganisationer medlemmar i Centrum för Näringslivshistoria (CfN). Ett samarbete håller på att ta form som går ut på att arkivering av historiskt värdefull digital dokumentation byggs in i organisationens dokumenthanterings- och intranätsystem. Dokumenten förs över eller kopieras online till CfN:s digitala historiska arkiv när de är inaktuella eller har uppnått en viss tidsålder. Det kan bli ett bidrag till hur vi i framtiden kan utföra arkivering av vår tids dokumentation från företag och organisationer. På så vis uppdateras näringslivshistorien istället för att, vilket man har kunnat frukta ibland, upphöra någon gång på 1990-talet.

(Faktaruta):
Urban Bäckström
ålder: 57
bakgrund: Sedan 2003 vd för topporganisationen Svenskt Näringsliv och var mellan 1994 och 2002 chef för Sveriges Riksbank. Han har även varit chefekonom för moderaterna och statssekreterare på finansdepartementet. Bäckström har flera gånger jobbat i det ”riktiga” näringslivet, bland annat då han på 1980-talet drev familje-företaget Hotell Mollberg i -Helsingborg och 2003-2005 då han var vd för försäkringsbolaget Skandia Liv.
bor: Danderyd norr om Stockholm
familj: Hustrun Ewa och två barn.

Text Anders Gidlöf anders.gidlof@naringslivshistoria.se Illustration William Haddock williamhaddock@hotmail.com

ANNONSER