Ta del av våra tidigare publikationer

Läs mer

Tidskriften Arkiv är Sveriges främsta tidning som vänder sig mot arkivarier, registratorer och alla andra som intresserar sig för informationshanteringens alla aspekter.

Arkiv - En tidskrift om informationshanteringens alla aspekter

I och med att sju nya kommuner (Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Nordanstig, Ovanåker, Sandviken och Nora) ansluter sig till dalakommunernas e-arkivsamverkan har ett nytt gemensamt e-arkivsystem upphandlats.

Idag hanteras all information digitalt och en förväntan finns också om att kunna återanvända informationen i digital form. Det ställer krav på att kommunerna arkiverar och förvaltar informationen så att det går att läsa även i framtiden.

– Arkivering är en grundförutsättning för att offentlighetsprincipen ska fungera i praktiken. E-arkiv är ett sätt att säkerställa att även digitala handlingar arkiveras och sparas för all framtid, samt att det går att hitta bland handlingarna. E-arkivering kräver ny kompetens och det är en fördel att kunna dela på den kompetensen, säger Joanna Karabay, enhetschef E-arkiv Mitt.

Under fem år har Dalakommunerna samverkat om att långsiktigt bevara digital information. Mats Nilsson, kommunstyrelsens ordförande i E-arkiv Mitts värdkommun Säter, tycker det är glädjande att fler kommuner ansluter.

E-arkivsamverkan bildar E-arkiv Mitt

Först ut är Roslagsmuseet i Norrtälje därefter Torekällberget i Södertälje och ValstaKonst i Valsta. Bilderna i utställningen kommer från länsmuseeets samling Samtidsbild och har skickats in av invånare från hela länet. 

– Länsinvånarnas vardag blir vår gemensamma historia i Samtidsbild. Det är deras blickar som sparas i museets arkiv för framtiden. Vi vill visa upp detta unika kulturarv och inspirera till att fler bidrar med bilder så att deras samtid bevaras, säger Karolina Hedström, projektledare för utställningen på Stockholms läns museum.

På varje plats arrangeras förutom vernissage en programpunkt med platsen som tema. Roslagsmuseet, Torekällberget och ValstaKonst berättar om platsen och visar bilder och Stockholms läns museum berättar om samtidsdokumentation och insamling.

Roslagsmuseet i Norrtälje 7–18 november
Torekällberget i Södertälje 21–27 november 
ValstaKonst i Sigtuna 29 november–4 december

Samtidsbild är Stockholms läns museums plattform för insamling av länsinvånarnas digitalt födda fotografier. Arbetet har pågått sedan 2011 och nu finns över 10 000 bilder i samlingen. Det unika med plattformen är att användarnas fotografier publiceras direkt och därför ger en bild av vardagslivet i länet här och nu samtidigt som det kommer att berätta om vår samtid i framtiden. 

Tillsammans ger de uppladdade fotografierna en unik bild av livet och vardagen i länet. Fotograferna väljer själva vilka fotografier som ska vara del av museets samlingar genom att ladda upp dem på Samtidsbild.

Insamling och samtidsdokumentation är en viktig del av museets verksamhet. Utan samtidsinsamling och dokumentation skapar vi glapp i historieskrivningen som är svåra att rekonstruera i efterhand.

I november och december besöker Stockholms läns museum tre platser runt om i länet med fotoutställningen Ofiltrerat. Fotografierna ger en unik bild av människors vardagsliv och hur de ser på platsen de befinner sig på.

Ofiltrerat – en vandrande fotoutställning

Temat för 2023 är Färg och form och i år visar sig arkiven från sin mest färgstarka sida på Arkivens dag den 11 november. Från handkolorerade fotografier till spännande konstnärliga livsöden. Här kan besökarna få se allt från vackra handstilar, lyckad och mindre lyckad design, ritningar över häftiga byggnader som aldrig blev byggda till hur modet förändrats när det gäller kläder, inredning och till och med gem.

Arkivens dag arrangerades för första gången 1998 och 35 000 besökare kunde räknas in vid de 350 arkivinstitutioner som höll öppet. Arkivens dag stöttades då ekonomiskt av ”Kultur i hela landet”.

Året därpå återkom Arkivens dag, men nu med ett tema. Många teman har tolkats brett, men det speglar också mångfalden och det rika innehåll som finns i våra arkiv.  Inspirerad av de svenska framgångarna arrangerade även arkiven i Danmark Arkivens dag 1999. Flera nordiska länder anslöt sig efter hand och från 2002 medverkar samtliga nordiska länder den andra lördagen i november. Med några års mellanrum arrangeras dagen med ett gemensamt nordiskt tema. Ett nätverk av arkiv och arkivorganisationer i Norden har skapats kring arrangemanget.

Läs mer om de olika arrangemangen runtom i landet här.

Bildtext: Hos Arkivcentrum Värmland kan besökarna ta del av historien om dikter från 1600-talets Bob Dylan och se kolorerade ritningar av byggnader som aldrig blev byggda.

Målsättningen med att arrangera en Arkivens dag är att väcka intresse för arkivens verksamhet och genom öppet hus arrangemang visa nya och gamla besökare arkivens roll som kulturinstitutioner för vårt lands historia och det fria ordet.

Arkivens dag firar 25 år

20 oktober: 1523 - vad breven har att berätta

Brevens värde som källmaterial ligger delvis i dess oftast exakta datering: de ger en inblick i vad en enskild person en enskild dag ville meddela någon annan. På så sätt kan de alltid bidra till vår kunskap om den samtid de skrevs i. Drygt 230 svenska brev från 1523 har bevarats till vår tid. Vilken bild ger de av märkesåret för Gustav Vasa? Sara Risberg från Riksarkivet berättar. Föredraget är kostnadsfritt. Föranmälan krävs. Mer info och länk till anmälan kommer ut senare.  

Sjömän är en väldokumenterad yrkesgrupp. Tack vare sjömanshusens arkivhandlingar kan vi hitta mycket information om sjömannens arbetsliv till sjöss, om resorna och om fartygen. Hur du hittar denna information berättar släktforskaren Eva Johansson i sitt föredrag den 17 november. Hon har skrivit handboken "Släktforska om sjöfolk", utgiven av Sveriges Släktforskarförbund. Föredraget är kostnadsfritt. Föranmälan krävs. Mer info och länk till anmälan kommer ut senare.  

15 december: Ordnade samlingar och oväntade ansamlingar

Konstvetaren Olle Wilson berättar om spännande möten med sitt forskningsmaterial. Föredraget är kostnadsfritt. Föranmälan krävs. Mer info och länk till anmälan kommer ut senare.

Passa på att lyssna på spännande föredrag samtidigt som du äter. Som vanligt är det fredagar klockan 11:30-12:30 via Zoom som gäller.

Höstens digitala lunchföredrag från Riksarkivet

Dagböcker finns i många olika former och stilar. Gränserna mot andra sorters anteckningsböcker är inte alltid så tydliga. Särskilt i äldre tid blandades ofta släktkrönikor, resejournaler, inventarieböcker och almanacksnotiser med mer renodlade dagboksanteckningar

På den nya ämnessidan har Riksarkivet samlat länkar till skannade dagböcker, resejournaler, historier och inspiration som ingår i arkiv som förvaras här.

https://sok.riksarkivet.se/amnesomrade?infosida=amnesomrade-dagbocker

Riksarkivets Digitala forskarsal har uppdaterats med ett nytt ämnesområde: Dagböcker och resebeskrivningar.

Dagböcker och resebeskrivningar

Fredrik Tersmeden är arkivarie vid Lunds universitet, mångfacetterad författare och känd Lundaprofil. Han utses nu till hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten för sin mångåriga och entusiastiska kunskapsförmedling om universitetets historia och väsen, såväl i som utanför akademin.

Fredrik Tersmeden är djupt rotad i Lunds universitetsvärld, och har bland annat en bakgrund som skribent på studenttidningen Lundagård. Hans engagemang i lärosätets organisation, dess högtider och ceremonier är mångårigt och innerligt. Vid sidan av sin tjänst på Arkivcentrum Syd är Fredrik Tersmeden även en produktiv författare som publicerar sig i både populärvetenskapliga och akademiska sammanhang. Hans primära intresse är universitetsvärldens historia, med ett särskilt fokus på sitt alma mater Lunds universitet. 

Hans breda kunskap om allt från studentliv och lundensisk litteratur till administrativ historia gör honom till en ofta anlitad och mycket uppskattad föredragshållare.

– Fredrik Tersmeden är en sann humanist och en person som förkroppsligar Lunds universitets anda: nyfikenhet, engagemang, medmänsklighet och humor. Humanistiska fakulteten vill hedra och uppmärksamma hans gärning som passionerad förmedlare av Lunds universitets historia, säger professor Barbara Törnquist-Plewa, dekanus för Humanistiska fakulteten vid Lunds universitet. 

Arkivarien och författaren Fredrik Tersmeden blir hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten vid Lunds universitet.

Fredrik Tersmeden utses till hedersdoktor

Det gäller brev eller uppgifter om brev, som på något sätt berör Sverige och svenska förhållanden från år 817 fram till 1540. Varje brevs innehåll – med personnamn, ortnamn och viktiga sakuppgifter – är sammanfattat, de brevtexter som tryckts i Svenskt Diplomatarium finns med, och upplysningar ges om var, hur och i vilken form de bevarats.

Breven är en viktig källa till vår kunskap om medeltiden och har stor betydelse som forskningsmaterial. Nu finns hela registret tillgängligt för nedladdning från Riksarkivets webbplats.

Eftersom registret är levande och uppdateras närapå dagligen hänvisas den intresserade till att också besöka Riksarkivets vanliga söktjänst.

Bildtext: Brev utfärdat i Rom 1424 där påven Martin V tar Askeby kloster i sitt beskydd.

Det digitala registret SDHK – Svenskt Diplomatariums huvudkartotek – är nu tillgängligt som nedladdningsbar datamängd. Här finns över 44 000 svenska medeltidsbrev registrerade.

Medeltidsbreven – ny nedladdningsbar datamängd

Vid mitten av 1700-talet hade Sverige ett unikt parlamentariskt system som gav stor makt åt riksdagen och liten makt åt kungen. Under frihetstiden, 1719–1772, blev det viktigt att fritt kunna utbyta tankar och idéer samt att kunna väcka opinion och föra offentlig debatt. År 1766 antog Sverige som första land i världen en lag som reglerade rätten till det fria ordet – tryckfrihetsförordningen. 

– Det är mycket glädjande att Unesco uppmärksammar Sverige för våra insatser för yttrandefrihet. Vikten av tryckfrihetsförordningen kan ses i ljuset av att Sverige idag runt om i världen är erkänt för sitt stöd för demokrati och medborgerliga friheter. Utmärkelsen kastar ljus över en av de mest fundamentala mänskliga rättigheterna i världen, säger riksarkivarie Karin Åström Iko och riksbibliotekarie Karin Grönvall i ett gemensamt uttalande.

I dag bevaras det unika källmaterialet på Riksarkivet och Kungliga biblioteket (KB). Tryckfrihetsförordningen bestod av två delar:

Rätten för alla att publicera tankar, åsikter och känslor i tryck.

Rätten för alla att ta del av myndigheternas och de styrande organens handlingar (till exempel beslut, protokoll och utredningar), och trycka dem om man ville. Den rättigheten kallas för offentlighetsprincipen.

Plats: Riksarkivet, Arkivgatan 9, Göteborg. 
Anmälan: Mejla till varldsminnen@riksarkivet.se senast den 22 september.
Arrangemanget är kostnadsfritt. 

Digital direktsändning: Ingen anmälan krävs. Länk till sändningen publiceras på Riksarkivets webbplats: https://riksarkivet.se/webbsand

På Världsminnesdagen den 28 september uppmärksammar Riksarkivet Sveriges senaste världsminne: Tryckfrihetsförordningen. Välkommen till Riksarkivet i Göteborg (föranmälan krävs) eller följ direktsändningen på Riksarkivets YouTube-kanal. 

Världsminnesdag med tryckfrihetsförordning i fokus

Kungliga biblioteket (KB) är fullt av berättelser. Välkommen till höstens föreläsningar på Sveriges nationalbibliotek!

Tid: Åtta onsdagskvällar, kl. 17.30–18.30 (Dörrarna öppnas 17.10)
Plats: KB:s hörsal, Humlegårdsgatan 26, Stockholm. Förutom föreläsningen 18 oktober som hålls i Roggebiblioteket, Strängnäs.
Entré: Gratis. Ingen föranmälan.

6 september
Poli­ti­kern Dag Hammarskjöld
Få stora svenskar har varit lika tillgängliga för media som Dag Hammarskjöld. Han är också en av de moderna svenskar som ständigt varit föremål för forskarnas intresse. Vad kan Dag Hammarskjölds samling på KB berätta som vi inte redan vet? Och hur har forskarna använt sig av den?
Staffan Carlsson har arbetat i svensk utrikesförvaltning i 40 år och varit ambassadör i Budapest, London och Berlin. Han är författare till Helgon och maktspelare. Dag Hammarskjöld som politiker (2023).


20 september
Ful kultur – Live­podd med Oför­skämt att anta
Följ med på en nostalgitripp där Emily Dahl och Ann Edliden berättar om hur de använder KB:s samlingar i Oförskämt att anta – en podd om ful kultur. I podden tar de med lyssnarna till bortglömda reality-serier som endast går att hitta i Svensk mediedatabas, studerar skvallertidningar och citerar ur artiklar från tjänsten Svenska dagstidningar.
Ann Edliden är journalist och författare.
Emily Dahl är fotograf och modevetare.


4 oktober 
Berät­tel­ser från KB: Brotts­plats KB
Den 8 december 2004 sprängdes en lägenhet i luften på Surbrunnsgatan 45 i Stockholm. I rasmassorna hittades en död man. Han var enhetschef på KB och hade nyligen blivit avslöjad med att ha stulit 62 böcker. I föredraget presenteras boken Brottsplats KB: Jakten på de stulna böckerna (2023), med bland annat nya fakta kring hur böckerna stals och återfanns.
Lars Korsell är docent i kriminologi och forskare vid Brottsförebyggande rådet.
Greger Bergvall är bibliotekarie på KB.
Jan Ottosson är före detta bibliotekarie på KB.


11 oktober
Sveri­ges nya världs­min­ne – 1766 års tryck­fri­hets­för­ord­ning
Tidigare i år utnämndes Sveriges och världens första tryckfrihetsförordning till världsminne av Unesco. Utmärkelsen ges till dokument som anses ha särskilt värde för mänskligheten. Det nya världsminnet omfattar handskrivna och tryckta handlingar från Riksarkivet och KB. Jonas Nordin berättar om tryckfrihetsförordningens bakgrund och betydelse idag.
Jonas Nordin är professor i bok- och bibliotekshistoria vid Lunds universitet och medlem av Svenska kommittén för världsminnesprogrammet.


18 oktober
Riks­da­gen under 500 år – i tid och rum
Historikern Joakim Scherp diskuterar riksdagens utveckling under 500 år med riksdagsdirektör Ingvar Mattson. Utgångspunkten är riksdagens jubileumsbok Riksdagen i tid och rum: Historien, husen och arbetsplatsen (2023). Samtalet berör bland annat riksdagens relation till regeringsmakten från Gustav Vasa till idag.
Observera att denna föreläsning sker i Roggebiblioteket, Strängnäs.
Joakim Scherp är fil.dr i historia och redaktör vid Riksdagsbiblioteket.
Ingvar Mattson är fil.dr i statsvetenskap och riksdagsdirektör.


1 november
Pixi – barn­bok­sjät­te i det lilla forma­tet
Ända sedan starten på 1950-talet har utgivningen av Pixi-böcker varit en viktig del av den svenska barnlitteraturen. I föreläsningen tecknas en bild av Pixi-bokens historia. Vi får veta mer om återkommande författarskap i utgivningen, det lilla formatet och den årliga försäljningen i hundratusentals exemplar.
Maria Nilson är docent i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet.


15 november 
Olof Lagercrantz – kriti­kerns verk­stad
Olof Lagercrantz var författare, kritiker och legendarisk kultur- och chefredaktör för Dagens Nyheter mellan 1951 och 1975. Under samma period skrev han också sina böcker om Stig Dagerman, Dante och Nelly Sachs. Lagercrantz liv och verk skildras i en föreläsning där vi får följa texter från maskinskrivna manuskript till färdigt tryck.
Stina Otterberg Engdahl är fil.dr i litteraturvetenskap, kritiker och redaktör samt författare till Olof Lagercrantz verk 1951–1975: en kommenterad bibliografi (2023).


29 november 
Wigforss vs. Hitler – Soci­al­de­mo­kra­tin och nazis­men
Ernst Wigforss var socialdemokratisk finansminister i samlingsregeringen under andra världskriget. Han uttryckte starkt motstånd mot varje försök från regeringens sida att tillmötesgå Nazitysklands krav. Idag förekommer på flera håll mytspridning om Sveriges roll under kriget. Vad innebar Wigforss antinazism för landet och socialdemokratin? 

Vill du veta mer om allt från bortglömda reality-serier på tv till världens första tryckfrihetsförordning? Eller är du nyfiken på den legendariske författaren Olof Lagercrantz? 

Fulkultur, stulna böcker och tryckfrihetsförordningen

Den första barbiedockan lanserades på en leksaksmässa i New York 1959. I Sverige släpptes det första partiet på 300 barbiedockor på varuhuset NK i Stockholm lagom till julhandeln 1963.

Barbiedockan var någonting helt nytt. En mannekängdocka med moderna kläder och avsedd som leksak för äldre barn. En tonårsdocka med pojkvän som den lekande flickan själv kunde spegla sig i. Barbie blev en försäljningssuccé.

Men barbiedockan blev också kontroversiell. Dockan har genom åren ofta väckt debatt kring kroppsideal och könsnormer. Under 1970-talet förbjöds Barbie på en del förskolor i Sverige. 

Oavsett åsikter har barbiedockan speglat sin samtid och följt med i rådande trender. Genom åren har barbiedockan haft över 200 olika yrken, rest till månen och ställt upp i det amerikanska presidentvalet. Dagens barbiedocka finns till försäljning med olika kroppsformer och olika hud- och ögonfärg. Barbie finns som rullstolsburen och under 2023 lanseras Barbie med Downs syndrom. Den 21 juli hade spelfilmen ”Barbie” premiär.

I dag är de allra tidigaste dockorna inte bara leksaker, utan även populära samlarobjekt.

Utställningen är producerad av Sörmlands museum i samarbete med Britt-Inger som har en av Sveriges största samling av barbiedockor. Den består av hundratals dockor med accessoarer och andra tillbehör. Samlingen består huvudsakligen av Barbies från åren 1960–1974. 

I år är det 60 år sedan Barbie introducerades i Sverige. Den 9 september öppnar utställningen ”Dockan med stort B” på Sörmlands museum. I utställningen visas Barbiedockor från 1960- och 1970-talet, som tillhör en hängiven samlare i Sörmland.

Ny utställning om Barbie på Sörmlands museum

Den 10 augusti presenterades resultatet av utredningen för regeringen. Utgångspunkten för kulturskyddsrådet är att säkerställa beredskap inom kulturarvssektorn och möjligheten att upprätthålla verksamheten vid höjd beredskap eller krig. Dialogen med kulturarvs- och beredskapsaktörer visar på behovet av samordning, stöd och kompetenshöjande åtgärder för att skydda kulturarvet.

En viktig uppgift för kulturskyddsrådet är att planera för undanförsel av kulturarv som inte kan skyddas på plats. Föremål som arkivhandlingar, böcker, konstverk och historiska artefakter kan behöva flyttas till säkrare platser.

Riksantikvarieämbetet föreslås leda arbetet med kulturskyddsrådet där olika aktörer inom kulturarvsområdet ska finnas representerade, inklusive Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kungliga biblioteket, Riksarkivet, länsstyrelser, centralmuseer, regionala museer och Svenska kyrkan. Rådets ordförande föreslås utses av regeringen.

Förutom kulturskyddsrådet fortsätter Riksantikvarieämbetet att främja informations- och erfarenhetsutbyte genom ett utökat forum. Detta kommer att inkludera en bredare representation av aktörer inom kulturarvsområdet och främja kunskapsdelning med andra kulturinstitutioner och aktörer.

Riksantikvarieämbetet har genomfört en utredning av organisatoriska och juridiska förutsättningar för att etablera ett nationellt kulturskyddsråd. Målet är att stärka skyddet för kulturarvet vid kris eller krig. 

Förslag om nytt nationellt Kulturskyddsråd

Sju liv utgår från Walter, Alice, Czesław, Lieselotte, Hanna, Kiwa och Eva och hur dessa mirakulöst överlevde och kom till Sverige. Med utgångspunkt i deras livsöden får besökarna också veta mer om Förintelsen och orsakerna bakom. Utställningen innehåller personliga vittnesmål, sparade föremål, brev och fotografier. Tillsammans med modern medieteknik kommer sju levnadsöden och historien till liv.

– Genom sju väldigt olika livsöden kan besökarna följa utvecklingen i 1930-talets Tyskland, lära sig mer om Sveriges agerande under kriget och närma sig de fruktansvärda förhållandena i nazisternas läger. Genom olika fördjupningar kommer personernas liv dessutom att kunna relateras till olika världs- och Sverigehändelser, säger utställningsproducent Frida Starck Lindfors. 

Sveriges museum om Förintelsen inrättades den 1 juli 2022. Under det senaste året har museet parallellt med utställningsproduktionen bedrivit program- och insamlingsarbete. Museet har bland annat varit ute på en Sverigeturné i syfte att lyfta lokal historia med koppling till Förintelsen. På Torsgatan kommer museet att kunna nå en ännu större publik och lokalerna blir museets hemvist i fem till åtta år. 

– Genom Sju liv kan olika generationer lära mer om Förintelsen och om de människor som drabbades av nazisternas brott. På Torsgatan 19 kommer besökarna förutom utställningen också att kunna fördjupa sig i historiska arkiv och interaktiva biografier samt ta del av program och skolvisningar. Detta är bara ett första steg på vägen mot ett permanent museum. Nu har vi den fantastiska möjligheten att undersöka vad ett helt nytt museum kan vara, säger Katherine Hauptman, museichef för Sveriges museum om Förintelsen. 

Bildtext:  Bilden visar identifikationshandlingar föreställande utställningens huvudpersoner Walter, Alice, Czesław, Lieselotte, Hanna, Kiwa och Eva.

Fotograf: Helena Bonnevier SHM / Sveriges museum om Förintelsen

Fram till och med december 2024 visar Sveriges museum om Förintelsen utställningen Sju liv om sju personer som mot alla odds överlevde Förintelsen. Genom deras livsöden får besökarna nya perspektiv på Förintelsen och Sverige.

Förintelsens första utställning i Stockholm

Malmö stadsarkiv har tidigare tagit fram två kartguider, en om Malmös HBTQI-historia och en om historiskt judiskt liv i Malmö. Den nya kartan, ”Upptäck unik arkitektur i Malmö”, är ett samarbete mellan Malmö stadsarkiv och stadsbyggnadskontoret i samband med satsningen Malmö in the making.

– Arkitekturkartan är ett spännande tillägg till tidigare kartor som genom sin tematik speglar stadens variation och unika drag. Med den nya kartan visas till exempel hur äldre arkitektur och byggnader får nytt liv med nya användningsområden, berättar Suzanne Sandberg, stadsarkivarie.

”Upptäck unik arkitektur i Malmö – en kartguide” guidar läsaren genom drygt 30 unika miljöer och byggnader i Malmös stadsdelar och är tänkt att användas som underlag för stadsvandringar i Malmö, antingen på egen hand eller i grupp. De flesta byggnader och miljöer som presenteras är samtida och dateras endast ett par decennier bakåt i tiden, vilket visar hur staden präglas av en uppfinningsrik och ungdomlig anda. 

– Den nya arkitekturkartan har ett visst fokus på mer nutida arkitektur, men den är också ett sätt för malmöborna att se staden ur nya perspektiv. De flesta av byggnaderna kommer finnas kvar långt in i framtiden, trots att verksamheterna innanför förändras. Ett exempel på detta är Malmöhus och Malmö museum som sedan 1500-talet fått inhysa allt från dåtidens kungar till nutidens pirayor, avslutar Suzanne Sandberg, stadsarkivarie.

Kartguiden finns att hämta gratis på bland annat Malmö stadsarkiv, stadsbyggnadskontoret, samt att ladda ner som digital fil via Malmö stadsarkivs webbplats.

Malmö stadsarkiv har tagit fram en ny kartguide över Malmös unika arkitektur. Kartan lyfter ett 30-tal byggnader och miljöer som valts ut av arkitekter inom Malmö stad med syftet att spegla stadens unika särart och kännetecken. 

Ny kartguide om Malmös unika arkitektur

Att kvinnorna ges mindre plats i den breda historieskrivningen är ett faktum. Satsningen Du är historisk! är ett samarbete mellan arkiv och bibliotek för att finna vägar att nå ut med kunskapen som finns i arkiven och för att samla in dagens kunskap till framtidens arkiv. 

Fokus för samarbetet är kvinnors historia. Eftersom kvinnors berättelser är svårare att hitta i arkiven och mindre representerade i historieskrivningen vill man med satsningen bidra till att ändra på det.

Arkiv och bibliotek är viktiga institutioner för att bevara och utveckla kulturarv. Att samarbetet passar så bra beror på att material och kunskap om historien finns i arkiven samtidigt som biblioteken finns representerade i varje kommun som en scen för exponering och plats att lyfta fler berättelser än de som vanligen hörs. Genom biblioteken kan kunskap föras ut som finns i dagens arkiv men också samla in dagens röster till framtidens arkiv.

Du är historisk! äger rum hela hösten 2023 och sker genom residens, seminarier, utställningar och samtidsdokumentation.

Arkiv och bibliotek för vårt kulturarv

Genom att erbjuda professionella kulturutövare residensvistelse på Arkivcentrum i Karlstad vill arrangörerna lyfta arkivmaterial till fler och på nya sätt. Under tre månader i höst kommer dansarna Sanna Norbäck Welin och Ana Strandberg arbeta för att synliggöra tystad kvinnohistoria genom dans, kropp och röst. Deras arbete kommer presenteras på biblioteken i Arvika och Forshaga, samt på Arkivcentrum Värmland.

Dansare synliggör kvinnohistorien

Seminarieserien består av olika föreläsningar som belyser vikten av att spara sin historia, samt hur man kan närma sig och arbeta med arkivmaterial.

Anna Tascha Larsson om Stockholm kvinnohistoriska 
4 oktober i Forshaga
5 oktober i Arvika

Sara Lövestam om Monikatrilogin
24 oktober Arvika
25 oktober Forshaga

Roya Mosleh med boken 55 starka röster
20 november Arvika
21 november Forshaga

Konstnären Anna Lidberg berättar och samtalar om konstverket Tack mödrar det gjorde ni bra som sedan augusti 2020 finns på Dejeforsbron.
17 oktober klockan 18.00, Deje bibliotek

Seminarieserie

På olika centrala platser runtom i Karlstad berättas om kvinnor som haft en relation till den specifika platsen.

Utställningen har tagits fram av Stockholms kvinnohistoriska. Den visar vanliga föremål som bär på berättelser som har påverkat kvinnors vardag och format förutsättningarna för ett mer självständigt liv.

Utställningar

Biblioteken i Arvika och Forshaga arrangerar skrivworkshop för att samla in dagens berättelser om Värmlands kvinnor. På den digitala insamlingssidan kan fler bidra med sina berättelser och reflektioner. Berättelserna sparas för framtiden.

Samtidsdokumentation

Hösten 2023 kommer kvinnohistorien att ta plats i Värmland. Kvinnors berättelser ska nu samlas in, vecklas ut och synliggöras.

Du är historisk! Kvinnohistoria tar plats i Värmland

Ett flertal punkter i årets program rör arkiv i krig och kristider. Riksarkivet informerar bland annat om den nya vägledningen för utökat bevarande vid kris. Här berättas också om regelverket för undanförsel, evakuering och förstöring av arkiv ser ut i Sverige.

Andra programpunkter handlar om överlämnande av arkiv, bevarande och gallring, generella föreskrifter (RA-FS), kompetensområde arkiv inom regeringsuppdraget Ena och Riksarkivets arbete med förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS).

Konferensen är också ett tillfälle för möten och samtal mellan Riksarkivet och de samverkande myndigheterna. Under dagen ges därför ett flertal möjligheter att träffa representanter för Riksarkivet olika enheter och diskutera viktiga frågor. Endast fysiskt deltagande är möjligt.

Här hittar du hela programmet och information om anmälan!

Den 30 november är det dags för Riksarkivets årliga konferens för informationshantering. Konferensen tar upp aktuella frågor inom arkiv- och informationshantering i både offentlig och enskild sektor.

Save the date - Konferens om informationshantering

Filmarkivet är ett kulturhistoriskt arkiv med icke-fiktiv analog film, som hembygdsfilmer, industrifilmer och amatörfilmer. Det etablerades 2003 av Svenska Filminstitutet på uppdrag av regeringen och KB tog över verksamheten 2011.

I vilket arkiv Filmarkivet kommer att hamna är under utredning, men det blir antingen i KB:s magasin i Bålsta eller i Garnisonen på Karlavägen i Stockholm.

Kungliga biblioteket har bestämt sig för att flytta Filmarkivet i Grängesberg till Stockholmsregionen eftersom de nuvarande lokalerna inte är anpassade efter verksamheten och det finns risk för mögel. 