Nio av tio statliga myndigheter som lägger störst andel av sina utgifter på lokaler är kulturmyndigheter. Det visar nya siffror som DIK och PwC tagit fram – en utveckling som får tydliga konsekvenser även för arkivsektorn.

I en tid när myndigheters information växer snabbare än någonsin blir det avgörande att beskriva handlingar på ett sätt som faktiskt speglar verksamheten bakom dem. Verksamhetsbaserad arkivredovisning har därför ersatt äldre, mer statiska modeller – och Riksarkivet visar i ett exempel hur en modern, processdriven redovisning kan utformas i praktiken.

Den nya utgåvan av Arkiv landar med ett tydligt anslag: arkivsektorn står inför ett vägskäl. I ledande artiklar lyfts hur en allt mer splittrad styrning riskerar att försvaga kulturarvets infrastruktur — och varför branschen nu måste tala med en starkare, mer samlad röst.

Länder med låga och medelstora inkomster pressas in i en snabb digital omställning. Men utan robusta statistiska system, infrastruktur och lokal förankring riskerar teknikens möjligheter att gå förlorade.

TAM-Arkiv har i decennier dokumenterat tjänstemanna- och akademikerrörelsens utveckling. Genom tidskrifter, skriftserier och digitala utgåvor fortsätter arkivet att tillgängliggöra kunskap om arbetslivets förändring och yrkesgruppernas historia.

Fackförbundet DIK har genomfört en omfattande löneundersökning som visar att förbundets medlemmar både höjt sina löner och fått den starkaste reallöneökningen sedan 2015. Men bakom de positiva siffrorna döljer sig fortsatta skillnader mellan yrkesgrupper och kön – något som också påverkar yrken inom informationsförvaltning och bevarande.