En ny bok ger en del av förklaringen. För det första är det omöjligt att bortse från det faktum att själva de tekniska lösningarna, e-arkiven som finns på marknaden, ofta är så undermåliga att kunderna inte kan använda dem. För det andra handlar e-arkivverksamhet om mycket mer än teknik.

Recension: Minnesjägarna av Hampus Busk är en användbar och relevant handbok om samtidsdokumentation, som tillkommit på efterfrågan från arkivsektorn där ämnet för många är relativt nytt. Boken är både kortfattad och överskådlig och möter därför väl de behov som finns bland minnesinstitutioner som vill utveckla sitt arbete inom samtidsdokumentation.

Att jurister tolkar både lagtext och annat i skarp motsatt riktning gentemot den allmänna opinionen är något som sker med jämna mellanrum. Nyligen hade vi den uppmärksammade "Snippa-domen" som ledde till massiva protester hos allmänheten. 1993 var det Stockholms tingsrätt som bråkade med svenska folket i stort.

Om, eller snarare när, vår civilisation inte längre existerar kommer information om den ändå att finnas kvar, både under jordens yta och i andra delar av solsystemet. Vilken information är det som bevaras, vilka lagringsmedier används och hur nya är egentligen idéerna bakom dessa projekt?

Den 2 februari lanserades arkivportalen Nuohtti med samiskt arkivmaterial från 32 arkiv, museer och bibliotek i Europa. 30 000 digitala dokument och fotografier kan hittas här. Det är riksarkiven i Norge, Finland och Sverige som förvaltar portalen.

År 2021 var det 100 år sedan både kvinnor och män för första gången fick rösta till val i den svenska riksdagen. Med anledning av detta genomförde därför den svenska regeringen en hyllning till Demokratin. Men kommer det att firas demokrati om ytterligare 100 år?

De ordnade böckernas folk är intressant av flera anledningar. Den ger väldigt bra ingångar till judisk idéhistoria och hur ett bibliografiskt klassifikationssystem fungerar. Den ger även en väldigt bra ingång till svensk-judisk bibliotekshistoria.

Skogsjätten SCA:s arkiv, som länge stått i Villa Merlo i Timrå, flyttades under hösten till Centrum för Näringslivshistoria. Nu blir det mer tillgängligt för ännu fler forskare och öppnar även upp för samarbeten med lokala arkivaktörer som Näringslivsarkiv i Norrland.

Vilka effekter har pandemin haft för arkiven, internationellt sett? Ja, på ett område har det gått att utläsa en mycket positiv utveckling: crowdsourcingen har gått kraftigt framåt. Något stort har blivit ännu större. Ett exempel på det är USA, där Martin Ståhl på en studieresa i våras kunde fastställa häpnadsväckande framsteg. 

I Arkiv nr 2/2022 skrev jag en artikel om informationshantering i den digitala offentliga sektorn och de förändrade förutsättningar som gäller i och med digitaliseringen. Artikeln avslutas med att jag påstår att vi inte kan hantera dagens utmaningar med gårdagens arbetssätt och organisation. Men hur ska vi arbeta i dagens offentliga sektor. Vilka metoder ska vi utveckla och använda? Hur ska vi tänka?

Information i dokumenterad form krävs för att alla verksamheter ska fungera. Vi behöver data, dokument, filmer, ritningar för att kunna göra det som krävs av oss, för att kunna styrka skyldigheter och rättigheter, för att följa upp, leda och genomföra det vi ska göra i våra organisationer. Information är ett smörjmedel, det behövs för att maskineriet ska hållas i gång, för att verksamheten ska fungera.

Via personarkiven kan vi till exempel ta del av dagboksanteckningar, brev eller andra föremål som har varit en del av en persons liv. Personarkiven är intressanta att studera då dessa kan visa vilkas handlingar som i arkiven har bevarats för eftervärlden. Det kan även vara av intresse att undersöka vems handlingar som har lyfts fram ur personarkiven. Anna Nordenstam diskuterar även det faktum att ”det finns åtskilliga dolda kvinnor i våra svenska arkiv, både i de offentliga och i de enskilda” Därför kan det vara intressant att fokusera på de kvinnor som faktisk lyfts fram ur arkiven så som till exempel Lena Nyman.