På Världsminnesdagen den 28 september uppmärksammar Riksarkivet Sveriges senaste världsminne: Tryckfrihetsförordningen. Välkommen till Riksarkivet i Göteborg (föranmälan krävs) eller följ direktsändningen på Riksarkivets YouTube-kanal. 

Vill du veta mer om allt från bortglömda reality-serier på tv till världens första tryckfrihetsförordning? Eller är du nyfiken på den legendariske författaren Olof Lagercrantz? 

I år är det 60 år sedan Barbie introducerades i Sverige. Den 9 september öppnar utställningen ”Dockan med stort B” på Sörmlands museum. I utställningen visas Barbiedockor från 1960- och 1970-talet, som tillhör en hängiven samlare i Sörmland.

Riksantikvarieämbetet har genomfört en utredning av organisatoriska och juridiska förutsättningar för att etablera ett nationellt kulturskyddsråd. Målet är att stärka skyddet för kulturarvet vid kris eller krig. 

Fram till och med december 2024 visar Sveriges museum om Förintelsen utställningen Sju liv om sju personer som mot alla odds överlevde Förintelsen. Genom deras livsöden får besökarna nya perspektiv på Förintelsen och Sverige.

Malmö stadsarkiv har tagit fram en ny kartguide över Malmös unika arkitektur. Kartan lyfter ett 30-tal byggnader och miljöer som valts ut av arkitekter inom Malmö stad med syftet att spegla stadens unika särart och kännetecken. 

Hösten 2023 kommer kvinnohistorien att ta plats i Värmland. Kvinnors berättelser ska nu samlas in, vecklas ut och synliggöras.

Den 30 november är det dags för Riksarkivets årliga konferens för informationshantering. Konferensen tar upp aktuella frågor inom arkiv- och informationshantering i både offentlig och enskild sektor.

Kungliga biblioteket har bestämt sig för att flytta Filmarkivet i Grängesberg till Stockholmsregionen eftersom de nuvarande lokalerna inte är anpassade efter verksamheten och det finns risk för mögel. 

Riksantikvarieämbetet öppnar nu den årliga utlysningen för ansökningar om bidrag för forskning och utveckling för kulturarv och kulturmiljö 2024. 

Den svenska tryckfrihetsförordningen från 1766 har utsetts till världsminne av Unesco. Förordningen var först i världen, och innebar både rätten att uttrycka sig fritt och att ta del av allmänna handlingar. 

En ny bok ger en del av förklaringen. För det första är det omöjligt att bortse från det faktum att själva de tekniska lösningarna, e-arkiven som finns på marknaden, ofta är så undermåliga att kunderna inte kan använda dem. För det andra handlar e-arkivverksamhet om mycket mer än teknik.