Riksarkivet och Nationell it-drift i samverkan (Nitis) arrangerade den 7 maj en kunskapsdag om datasäkring, där deltagarna fick ta del av både strategiska och praktiska perspektiv på informationshantering. Inledningsvis beskrev Matilda Broman från kommittén för bildandet av en utrikesunderrättelsetjänst hur det förändrade omvärldsläget ställer högre krav på snabb och säker informationshantering inom staten.

Riksarkivets experter gav historiska och juridiska perspektiv på datasäkring, och flera myndigheter – bland annat Försäkringskassan, Trafikverket och Skatteverket – delade erfarenheter av hur informationssäkerhet integreras i deras verksamheter. Myndigheten för civilt försvar presenterade dessutom ett nytt metodstöd från Nitis för att identifiera och prioritera samhällsviktig information.

Dagen präglades av samsyn kring behovet av fortsatt samarbete för att stärka Sveriges förmåga att skydda och bevara kritisk information.

Stor uppslutning kring datasäkring hos beredskapsmyndigheter

https://riksarkivet.se/inlagg/stor-uppslutning-bland-beredskapsmyndigheter-med-datasakring-i-fokus

Källa och mer information

Ett 90-tal representanter från 25 beredskapsmyndigheter samlades hos Riksarkivet för en heldag med fokus på hur samhällsviktig information kan identifieras och säkras.

Datasäkring i ett förändrat säkerhetsläge

I Arkiv #2 finns en sammanställning av enkätsvar från Sveriges politiska partier, där de redogör för sina ståndpunkter i centrala arkivfrågor. Därtill lyfts i en debattartikel behovet av tydligare styrning inom informationshanteringen, särskilt i en tid då digitalisering och komplexa informationsflöden ställer nya krav på både myndigheter och organisationer.

Utöver valtemat bjuder tidskriften på några reportage: ett om Ravensbrücksarkivet, som genom målmedvetna insatser kunde räddas och bevaras för framtiden, och ett annat om Ellen Key, kompletterat med några underhållande ”gubbvar” som ger historien en lättsam ton.

Därtill finns bland annat en artikel som visar hur reglerna för verksamhetsbaserad arkivredovisning kan fungera som ett kraftfullt stöd när organisationer tar sig an viktiga och komplexa uppdrag, en artikel om kommunala bolag, den nya riksarkivarien presenterar sig, och mycket annat!

Fokus på årets val

Tidskriften Arkiv finns endast i pappersform och skickas till dig som är medlem i Arkeion, Näringslivets Arkivråd (NLA) eller Svenska Arkivförbundet.

Om Tidskriften Arkiv

I veckan kom det nya numret av tidskriften Arkiv ut, och temat för 2/2026 är högaktuellt: ”Val 2026”. Numret samlar flera perspektiv på hur arkiv- och informationsfrågor spelar en roll i ett valår, och hur de politiska partierna ser på framtidens arkivpolitik.

Nummer 2 av Arkiv har kommit

Svenska arkivförbundets senaste valenkät visar på ett ovanligt starkt politiskt stöd för arkivsektorn. Samtliga riksdagspartier är nu överens om att finansieringen måste stärkas, men branschen varnar för att löftena nu måste omsättas i praktisk handling.

Undersökningen understryker arkivens roll som en kritisk demokratisk resurs. Trots enighet om sektorns betydelse råder delade meningar om kultursamverkansmodellen och indexhöjningar. Förbundets ordförande Amanda Vesterlund betonar att svaren förpliktigar: det krävs både stabil finansiering och en reviderad lagstiftning som inkluderar alla arkivaktörer.

För arkivarier och registratorer innebär detta ett välkommet erkännande, men också en förväntan på att politiken levererar långsiktiga förutsättningar framför tillfälliga satsningar.

Politiskt ansvar för demokratins minne

Hela artikeln: https://magasink.se/2026/05/pengaloften-till-arkivsektorn-forpliktigar/

Läs mer

En färsk enkät från Svenska arkivförbundet visar att samtliga riksdagspartier vill se stärkt finansiering till arkivsektorn. Nu kräver branschen att orden följs av konkreta resurser.

Enade partier lovar ökat stöd till arkiven

Digikult 2026 hålls i Uppsala 14–15 oktober och riktar sig till yrkesverksamma som arbetar praktiskt med digitalt kulturarv. Årets tema, Det sammanlänkande kulturarvet, betonar hur gemensamma standarder, öppna data och hållbara arbetsflöden kan skapa större nytta för både professionella och användare. Deltagarna får ta del av föreläsningar, projektpresentationer och diskussioner om hur sektorn kan utveckla mer robusta, långsiktiga och användarvänliga digitala lösningar.

Programmet publiceras i juni och anmälan öppnar i augusti.

Digitalt kulturarv i praktiken

https://www.raa.se/evenemang-och-upplevelser/vara-andra-seminarier-och-konferenser/digikult-digitalt-kulturarv-i-praktiken/digikult-2026/

Ytterligare information

Digikult samlar arkiv, bibliotek och museer kring digital utveckling. Årets konferens fördjupar sig i hur länkade öppna data kan stärka tillgänglighet, kvalitet och samverkan inom kulturarvssektorn.

Delta i Digikult 14-15 oktober

Riksarkivet har inlett ett omfattande utvecklingsarbete av Nationell arkivdatabas (NAD). Målet är att skapa en mer sammanhållen och användarvänlig söktjänst som gör det lättare att hitta, förstå och använda arkivinformation – oavsett om användaren är nybörjare eller professionell informationsförvaltare.

Den nya versionen av NAD ska på sikt ersätta flera av dagens separata sökingångar och samla Riksarkivets digitala tjänster under ett gemensamt gränssnitt. Utvecklingen sker stegvis och i en öppen process, där tidiga testversioner kommer att släppas för att samla in synpunkter från användare.

Samtidigt fortsätter befintliga tjänster att fungera som vanligt. Ambitionen är att även förenkla för de organisationer som levererar information till NAD och stärka databasen som ett centralt verktyg för arkiv- och informationshantering inom kulturarvssektorn.

Nationell arkivdatabas ska bli enklare att använda – och mer samlad

https://riksarkivet.se/inlagg/nu-utvecklar-vi-nad

Hur hittar vi rätt i arkiven – idag och i morgon? Riksarkivet tar nu nästa steg i utvecklingen av Nationell arkivdatabas (NAD). Med fokus på tydligare sökvägar, bättre överblick och dialog med användarna ska tjänsten bli ett ännu mer användbart verktyg för alla som arbetar med informationshantering och kulturarv.

Riksarkivet utvecklar NAD

I en utförlig artikel skriver Magasin K att regeringens vårbudget för 2026 innehåller flera satsningar som påverkar kultursektorn. Ett av de mest betydelsefulla är uppdraget till Riksantikvarieämbetet att utveckla en digital plattform för Sveriges kulturkanon. Plattformen ska samla och tillgängliggöra verk och uttryck som speglar det nationella kulturarvet – ett arbete där arkivens dokumentation, metadata och långsiktiga bevarande spelar en central roll.

Satsningen aktualiserar frågor om digital infrastruktur, urval och samverkan inom hela ABM-området. För arkivverksamheter kan kulturkanonen innebära ökade krav på tillgängliggörande, men också en möjlighet att synliggöra arkivens betydelse som kunskapsresurs och samhällsminne, i dialog med bibliotek och museer.

Vårbudgeten innehåller samtidigt ökade anslag till flera statliga museer och sceninstitutioner som ska gå över till en ny hyresmodell. Även om dessa medel främst riktas till museisektorn speglar debatten en bredare problematik: hur ökade kostnader riskerar att tränga undan kärnverksamhet. Det är en fråga som delas av många arkiv, bibliotek och andra kulturinstitutioner.

Kulturkanon och ekonomi i fokus för arkiv, museer och bibliotek

Magasin K är en oberoende svensk branschtidning som bevakar arkiv, bibliotek, museer och kulturpolitik. Tidningen publicerar nyheter, analyser och fördjupningar om kulturarvets villkor och riktar sig till yrkesverksamma och beslutsfattare inom kultursektorn. 

Källa: Magasin K

Regeringens vårbudget för 2026 innehåller satsningar som påverkar hur kulturarv samlas in, förvaltas och tillgängliggörs. För arkivsektorn aktualiserar budgeten både nya möjligheter och återkommande strukturella utmaningar.

Vårbudget 2026 med satsningar på kulturarvet

Syftet med Internationella arkivveckan är att öka medvetenheten hos allmänheten och beslutsfattare om arkivens betydelse. Arkiv är inte bara historiska samlingar; de är garantier för demokrati, god förvaltning, transparens och bevarandet av det kollektiva minnet.

Beslutet att införa en internationell arkivdag togs år 2007. Man valde datumet 9 juni för att hedra minnet av den dag 1948 då International Council on Archives (ICA) grundades under UNESCO:s beskydd. Sedan 2019 har firandet utökats från en enskild dag till en hel vecka för att ge större utrymme åt diskussioner och evenemang världen över.

Varför är veckan viktig för professionen?

För yrkesverksamma inom informationshantering – från arkivarier till registratorer och IT-strateger – är veckan ett tillfälle att inspireras och synliggöra sin expertis. Enligt ICA är målen med veckan bland annat att:

Höja medvetenheten: Sprida kunskap om varför arkiv är en grundförutsättning för frihet, demokrati och rättssäkerhet.

Stärka yrkesstoltheten: Visa upp den kompetens som krävs för att hantera och bevara komplex information.

Främja internationellt samarbete: Samla professionen kring gemensamma standarder och framtidsfrågor.

En plattform för nätverkande och skapa medvetenhet

ICA uppmanar arkiv- och informationsförvaltare att delta genom att anordna utställningar, webbinarier och öppna hus. Genom att använda det gemensamma ramverket för IAW kan svenska myndigheter och organisationer visa hur professionell dokumenthantering skapar värde för både forskning och medborgarnas rättigheter.

Det är en vecka för att påminna om att arkivens arbete är fundamentalt för att vi ska kunna förstå vår samtid och säkra framtidens tillgång till information.

Du hittar den fullständiga artikeln på engelska här: About International Archives Week.

Läs mer och delta

Varje år i juni uppmärksammas den internationella arkivveckan. Det är en vecka dedikerad till att lyfta fram arkivens och de arkivprofessionellas centrala roll i det moderna samhället – en händelse som är lika relevant för registratorer som för arkivarier.

Internationella arkivveckan: En global hyllning

Vi önskar er alla en riktigt Glad och Välsignad Påsk med mycket solsken och glädje. Må denna högtid ge ljus och hopp till era hem.

Varma påskhälsningar från styrelsen och redaktionen för tidskriften Arkiv

Glad Påsk till er alla

Ansökningsperiod är 1 april – 4 maj 2026.

Fullständig information och ansökningsformulär finns på SFF:s webbplats. Vid frågor kontakta sff@sfoto.se. 

Svenska Fotografers Förbund (SFF) välkomnar ansökningar till sitt uppsatsstipendium på 5000 kronor, riktat till studenter som utbildar sig till arkivarie, bibliotekarie, museolog eller konstvetare, liksom för alla studenter som skriver en masteruppsats med koppling till ämnet.

Stipendiet kan sökas både i början och i slutet av uppsatsarbetet. Ansökan görs genom att skicka in en projektplan, ett utkast eller en färdig uppsats tillsammans med ett personligt brev. Fotoförfattarnas styrelse utser stipendiaten, och utdelning sker två gånger per år.


Sök Fotoförfattarnas uppsatsstipendium 2026

Gisela Fabschitz valdes till ny ordförande för föreningen. Rikard Ek utsågs till ordinarie ledamot, och Petra Dornbusch valdes som ersättare. Caspar Almalander lämnade i samband med årsmötet sina tidigare uppdrag i föreningen.

Den fullständiga styrelsen består av följande personer:

Ingrid Johansson Lind (Svenska Arkivförbundet)

Katarina Carlsson (Svenska Arkivförbundet)

Förändringar i ledningen

Vid det konstituerande mötet beslutades följande:

Styrelsen beslutade även att föreningens firmatecknare under det kommande verksamhetsåret ska vara ordförande eller kassör var för sig.

Konstituerande möte

Föreningen för Tidskriften Arkiv har valt en ny styrelse. Detta stod klart efter att föreningen genomförde sitt årsmöte onsdagen 25 mars.

Årsmöte och ny styrelse för Tidskriften Arkiv

Lokalkostnaderna har blivit en av de mest brännande frågorna inom svensk kulturförvaltning. En ny sammanställning som fackförbundet DIK låtit PwC genomföra visar att 9 av de 10 statliga myndigheter som lägger störst andel av sin budget på lokaler är kulturmyndigheter. Nationalmuseum toppar listan med hela 45,6 procent av sina totala utgifter bundna till lokaler, tätt följt av Världskulturmuseerna och Riksarkivet.

För arkivsektorn är resultaten särskilt relevanta. Riksarkivet, som redan hanterar ett omfattande lokalbehov för bevarande av nationens handlingar, lägger enligt sammanställningen 31,9 procent av sina utgifter på lokaler – en andel som innebär kraftigt ökade ekonomiska påfrestningar. Samtidigt visar rapporten att staten som helhet endast lägger i snitt 2,1 procent på lokaler, vilket betonar den oproportionerliga belastning som kulturmyndigheterna upplever.

Utvecklingen är dessutom snabb. Mellan 2019 och 2024 har lokalkostnadernas andel av kulturmyndigheternas utgifter ökat dubbelt så mycket som för statliga myndigheter generellt. Den ökade hyresbelastningen riskerar att tränga undan kärnverksamhet – från museernas publika uppdrag till arkivens långsiktiga bevarandearbete.

För arkivverksamma är siffrorna en tydlig signal om förändringens allvar. När lokalerna blir dyrare påverkas såväl förvaring som digitalisering, tillgänglighet och möjligheten att möta lagkrav. Rapporten väcker därmed frågor om hur staten ska säkerställa långsiktigt hållbara förutsättningar för hanteringen av det gemensamma kulturarvet.

Höga hyror pressar kultursektorn – Riksarkivet bland de mest belastade

Denna artikel bygger på siffror framtagna av DIK och PwC samt rapporterade av Magasin K (17 mars 2026).

Källa

Nio av tio statliga myndigheter som lägger störst andel av sina utgifter på lokaler är kulturmyndigheter. Det visar nya siffror som DIK och PwC tagit fram – en utveckling som får tydliga konsekvenser även för arkivsektorn.

Kulturmyndigheter tyngs av växande lokalkostnader

Verksamhetsbaserad arkivredovisning har de senaste åren etablerats som den modell som bäst beskriver hur myndigheters handlingar faktiskt uppstår: i processer, aktiviteter och återkommande flöden. Till skillnad från tidigare arkivscheman är syftet inte bara att ordna dokument, utan att skapa en informationsredovisning som tydligt visar sambanden mellan verksamhet och handlingar. Det gör det enklare både att hitta rätt information och att förstå dess sammanhang över tid. 

På Riksarkivets webbplats finns ett omfattande och konkret exempel på hur en verksamhetsbaserad arkivredovisning kan se ut i praktiken. Exemplet bygger på en fiktiv myndighet – ”Exempelmyndigheten” – och innehåller allt från arkivbeskrivning och dokumentation till klassificeringsstruktur, processbeskrivningar och en fullständig arkivförteckning. Materialet är tänkt som inspiration och vägledning för myndigheter som ska utforma eller vidareutveckla sin arkivredovisning, och visar både struktur, layout och innehåll i ett tydligt, lättillgängligt format. 

Modellen bygger på att verksamhetens processer kartläggs i en hierarkisk klassificeringsstruktur där varje process och dess avsatta handlingar beskrivs. Det skapar en mer transparent och verksamhetsnära arkivredovisning som både underlättar dagens administrativa arbete och framtida återsökning.

En modell för att förstå myndigheters information

Intresset för verksamhetsbaserad arkivredovisning är stort – de två senaste webbinarierna samlade omkring 700 deltagare. Riksarkivet meddelar därför att fler tillfällen kommer senare under året.

Fler kurstillfällen på väg från Riksarkivet

Riksarkivets exempel på verksamhetsbaserad arkivredovisning.


________

I en tid när myndigheters information växer snabbare än någonsin blir det avgörande att beskriva handlingar på ett sätt som faktiskt speglar verksamheten bakom dem. Verksamhetsbaserad arkivredovisning har därför ersatt äldre, mer statiska modeller – och Riksarkivet visar i ett exempel hur en modern, processdriven redovisning kan utformas i praktiken.

När arkiven speglar verkligheten – om verksamhetsbaserad arkivredovisning

Samtidigt riktas blicken mot ett oväntat fenomen i bevarandets frontlinje: VHS‑banden, som i vissa fall blivit den sista livlinan för unikt rörligt material på väg att försvinna.

Numret breddar perspektivet ytterligare med en analys av hur Finland seglat upp som förebild genom strategisk digitalisering och öppna lösningar som inspirerar internationellt. Vi får också följa den ofta förbisedd dramatiska historien om en jojksamling och dess kringflackande öden, ta del av arkivaliska spår samt en detektivresa i C. E. Johanssons fotspår på Fordfabriken i Detroit.

Från ICA‑konferensen i Barcelona 2025 rapporteras om globala trender som ritar om kartan för standarder och samarbete.

Därtill kan bland annat läsas om det självförstörande kulturarvet, samisk dokumentation i statliga arkiv och mycket mer.

Spretig styrning kräver en samlad röst

Om tidskriften Arkiv

Den nya utgåvan av Arkiv landar med ett tydligt anslag: arkivsektorn står inför ett vägskäl. I ledande artiklar lyfts hur en allt mer splittrad styrning riskerar att försvaga kulturarvets infrastruktur — och varför branschen nu måste tala med en starkare, mer samlad röst.

Nytt nummer av Arkiv har kommit

Utvecklingsexperter vid Global Development Conference 2025 varnar för att många låg- och medelinkomstländer saknar förutsättningarna som krävs för att ta tillvara fördelarna med AI och digitala verktyg. Enligt Dr. Johannes Jütting vid PARIS21 ökar klyftan mellan det globala nord och syd, där bristande uppkoppling, otillräcklig teknisk infrastruktur och svaga institutioner hindrar länder från att dra nytta av modern teknik.

AI kan visserligen minska kostnaderna för traditionell datainsamling – exempelvis genom att kombinera geodata med maskininlärning för att kartlägga fattigdom och styra politiska insatser. Men utan grundläggande digital förmåga, särskilt utbildad personal och fungerande rättsliga ramverk, blir tekniken svår att använda effektivt. Dessutom medför AI risker kring integritet, dataskydd och inbyggda bias, eftersom modellerna i huvudsak tränas på data från höginkomstländer.

Samtidigt är de traditionella metoderna för datainsamling – som folkräkningar och hushållsundersökningar – både dyra och tidskrävande, vilket förvärrar bristen på aktuell och tillförlitlig statistik. Utan sådan data blir utvecklingspolitik svår att genomföra och än svårare att följa upp.

Konferensens experter understryker därför att digital transformation inte kan bygga på teknik ensam. Den måste stödjas av investeringar i nationell kapacitet, starka institutioner och förbättrade statistiska system – annars riskerar digitaliseringen att förstärka snarare än minska globala ojämlikheter.

Digitalisering utan grund: varför brist på data bromsar utvecklingen

Originalartikeln på engelska med mer bakgrundsinformation: https://www.ipsnews.net/2025/12/low-and-middle-income-countries-need-better-data-not-just-better-tech/

Länder med låga och medelstora inkomster pressas in i en snabb digital omställning. Men utan robusta statistiska system, infrastruktur och lokal förankring riskerar teknikens möjligheter att gå förlorade.

Bättre data – nyckeln till rättvis digital utveckling

TAM-Arkivs publikationer utgör en central del av organisationens kunskaps- och forskningsfrämjande arbete. Utgivningen rymmer både kontinuerliga tidskrifter och tematiska skriftserier som tillsammans skildrar tjänstemanna- och akademikerrörelsens historia, nutid och framtida utvecklingslinjer.

En av de mest välkända publikationerna är kulturtidskriften Nio–Fem, som behandlar allt från arbetslivets förändring och yrkesgruppers villkor till forskning, arkivmaterial och aktuella projekt. Tidskriften – tidigare känd som TAM-Revy – publiceras sedan 2022 digitalt, först i pdf-form och numera som blogg på TAM-Arkivs webbplats. Syftet är att göra innehållet mer tillgängligt och nå en bredare läsekrets.

Vid sidan av tidskriften producerar TAM-Arkiv även en omfattande skriftserie. Serien omfattar både forskningsinriktade studier och publikationer som tagits fram genom arkivets arbete med yrkesminnesinsamlingar. Materialet ger en unik inblick i tjänstemannagruppernas erfarenheter, arbetsvillkor och identitet över tid. Många av skrifterna har utvecklats i nära samarbete med TAM-Arkivs forskningsråd, och de flesta går att beställa direkt från arkivet.

Genom denna bredd av publikationer bidrar TAM-Arkiv till att synliggöra arbetslivets kulturarv och stärka förståelsen för hur yrkesroller och organisering har förändrats. Publikationerna fungerar både som forskningsunderlag och som en källa till fördjupad allmänbildning om det moderna arbetslivets framväxt.

Från kulturtidskrift till skriftserier – en mångsidig utgivning

TAM‑Arkiv är en ideell organisation som förenar arkiv, bibliotek och forskningsfrämjande verksamhet och erbjuder specialistkunskap inom dokumenthantering och arkivering. Den tillgängliggör tjänstemanna‑ och akademikerrörelsens arkiv och främjar forskning om yrkenas historia, utveckling och samhälleliga betydelse.

Om TAM-Arkiv

TAM-Arkiv har i decennier dokumenterat tjänstemanna- och akademikerrörelsens utveckling. Genom tidskrifter, skriftserier och digitala utgåvor fortsätter arkivet att tillgängliggöra kunskap om arbetslivets förändring och yrkesgruppernas historia.

TAM-Arkivs publikationer håller arbetslivets historia levande

DIK:s senaste lönestatistik visar att medianlönen för förbundets medlemmar låg på 41 700 kronor under 2025, en ökning som motsvarar 4 procent i löneutveckling och en reallöneökning på 3,3 procent – den högsta sedan 2015. Den låga inflationen på 0,7 procent under året har gjort att löneökningarna för första gången på länge också inneburit verklig köpkraft.

För yrkesgrupper inom informationsförvaltning, arkiv, bibliotek och kulturarv är detta en välkommen utveckling. Trots hög specialisering och stora kompetenskrav har lönenivåerna länge släpat efter – något som påverkar både rekrytering och långsiktig kompetensförsörjning.

Samtidigt kvarstår tydliga strukturella utmaningar. Kvinnliga medlemmar tjänar i genomsnitt 1 200 kronor mindre än män, både i absoluta tal och i procentuell löneökning. Detta i en bransch där cirka 75 procent av medlemmarna är kvinnor.

Skillnaderna mellan yrken är också markanta. Kommunikations- och UX‑roller ligger i topp, medan bibliotekarier, arkiv- och biblioteksassistenter samt teckenspråkstolkar fortsätter att höra till de lägst avlönade yrkena inom DIK.

För organisationer som förvaltar och bevarar information, kunskap och kulturarv innebär detta en risk: när lönerna inte speglar ansvarsnivån, minskar också sektorns förmåga att attrahera och behålla nödvändig kompetens. Utmaningen framåt blir därför inte bara att fortsätta höja lönerna – utan att göra det mer rättvist och strategiskt.

Läs hela artikel på MagasinK:s websida.

Löneutvecklingen visar ljusning – men inte för alla

DIK är fackförbundet för yrkesverksamma inom kultur, kommunikation och kreativ sektor och arbetar för bättre löner, villkor och professionell utveckling. 

Magasin K är en branschplattform som bevakar kultur- och kommunikationssektorn genom nyheter, analyser och aktuell statistik.

Om DIK och MagasinK

Fackförbundet DIK har genomfört en omfattande löneundersökning som visar att förbundets medlemmar både höjt sina löner och fått den starkaste reallöneökningen sedan 2015. Men bakom de positiva siffrorna döljer sig fortsatta skillnader mellan yrkesgrupper och kön – något som också påverkar yrken inom informationsförvaltning och bevarande.

Lönerna stiger – men gapen består

Barn och ungas kultur delades ut som en av de mest akuta frågorna. Flera regioner vittnade om stora lokala skillnader och en avsaknad av miniminivå för tillgång till exempelvis kulturskola. Justitieminister Gunnar Strömmer betonade samtidigt kulturens preventiva kraft, inte minst i arbetet mot kriminalitet – men mötte också invändningar om att kulturens frihet måste värnas.

Den ekonomiska pressen märktes tydligt. Diskussionerna kring privat finansiering blottade en risk för ökade klyftor, där stora institutioner gynnas medan små aktörer får svårt att planera långsiktigt. Offentlig finansiering lyftes som garant för stabilitet och infrastruktur – bibliotek, arkiv och lokala kulturmiljöer pekades ut som särskilt sårbara.

Flera programpunkter belyste också värdet av strukturerad data och gemensamma kunskapsunderlag. Region Halland presenterade sitt nya arbete med öppna kulturdata – en modell som lyftes som både pedagogisk och politiskt användbar. För dem som arbetar med informationsförvaltning var det en tydlig markering: kartor, statistik och transparens blir allt mer centralt i kulturpolitiken.

Samarbete framstod dessutom som helt oumbärligt. De tre storstädernas kulturdirektörer beskrev kulturens roll som en del av välfärden och hur man allt oftare arbetar tillsammans med utbildning, sociala verksamheter och andra förvaltningar. Inom teknikområdet diskuterades kulturens position i ett snabbt skiftande landskap, där kultursektorn snarare behöver stärka sin beställarkompetens än sin tekniska förmåga – och våga göra motstånd mot att okritiskt följa storbolagens digitala logik.

I en sådan tid blir arkivens roll synlig. Arkiven lyftes som en central del av kulturens långsiktighet, demokratins motståndskraft och samhällets minne – en stabil grund när kulturens förutsättningar förändras snabbt.

Nästa Folk och Kultur äger rum 10–13 februari 2027.

Stora skillnader, skärpta lägen och nya samarbeten präglade Folk och Kultur 2026

Folk och Kultur är en årlig kultur- och samhällspolitisk konferens i Eskilstuna som samlar aktörer från offentlig sektor, civilsamhälle, akademi och näringsliv. Syftet är att skapa en nationell arena för samtal om kulturens roll i demokrati, hållbar utveckling och samhällsbyggande.



Om Folk och Kultur

Årets Folk och Kultur i Eskilstuna blev den mest omfattande hittills – rekordmånga programpunkter, fullsatta salar och en märkbar nerv i samtalen. Valår, ekonomiskt läge och omvärldsläge bidrog till en konferens där kulturens roll i samhällsbygget diskuterades med ovanlig skärpa. För yrkesverksamma inom informationshantering var årets upplaga särskilt intressant: behovet av kunskap, data, infrastruktur och långsiktighet löpte som en röd tråd genom dagarna.

Kulturens roll i ett mer komplext samhälle

I ett aktuellt inlägg på MagasinK:s webbplats beskrivs hur de offentliga medlen till kultur har minskat med omkring två miljarder kronor i fasta priser jämfört med åren före pandemin. Trots att de samlade kulturutgifterna sett över en längre period har ökat, visar nya beräkningar att resurserna i praktiken har urholkats de senaste åren. Den största minskningen står staten för, något som väcker särskild oro inom branschen.

MagasinK lyfter fram hur neddragningarna redan får konkreta följder. Bibliotek tvingas stänga filialer, museer begränsar sina öppettider och många kulturarbetsplatser vittnar om brist på både personal och långsiktig finansiering. DIK:s ordförande Anna Troberg pekar i artikeln på att kulturen är en del av den grundlagsfästa välfärden och att ansvaret därför delas mellan stat, regioner och kommuner – ett ansvar som enligt henne i dag inte tas fullt ut.

Samtidigt sker utvecklingen i ett läge där kulturens andel av statsbudgeten är historiskt låg. MagasinK:s genomgång aktualiserar därmed en bredare diskussion om politiska prioriteringar och om vilka konsekvenser minskade kulturanslag får för både demokrati, yttrandefrihet och ett levande kulturliv i hela landet.

Kraftiga nedskärningar pressar kultursektorn

MagasinK är en digital tidning och ett nyhetsbrev som bevakar kultur, kommunikation och den kreativa sektorn. Tidningen riktar sig till yrkesverksamma, studenter och andra med intresse för området och fokuserar på arbetsliv, utbildning och branschfrågor. MagasinK ges ut på uppdrag av fackförbundet DIK, arbetar redaktionellt självständigt och följer pressetiska regler.


________

Om MagasinK

De offentliga anslagen till kulturen har minskat kraftigt sedan tiden före pandemin. En genomgång som MagasinK uppmärksammar visar hur neddragningarna, framför allt på statlig nivå, riskerar att få långtgående konsekvenser för kulturens tillgänglighet och arbetsvillkor.

Kulturstödets tillbakagång – när miljarderna sinar

Under 2026 års utlysning kan du ansöka om medel från de tre stipendiefonder som Riksarkivet förvaltar: Riksarkivets samfond, Riksarkivarie Åke Kromnows jubileumsfond och Riksarkivarie Ingvar Anderssons fond. Stipendierna riktar sig särskilt till projekt med tydlig koppling till arkivvetenskapligt relevant forskning eller annan verksamhet som stärker kulturarvet och dess tillgänglighet.

Ansökningsperioden pågår till och med 28 februari 2026, och en ansökningshandbok finns tillgänglig för att underlätta för sökande att förbereda sina bidrag. Det gemensamma förfarandet innebär att du med en ansökan kan nå alla tre fonderna.

Att söka stipendium kan vara ett värdefullt stöd för att fördjupa din forskning, utveckla nya arbetssätt eller genomföra kurser och konferenser med fokus på arkiv och informationsförvaltning. 

Ytterligare information finns på Riksarkivets webbplats via nedanstående länk. 

Källa: Sök Riksarkivets stipendier – Riksarkivet, publicerad 26 januari 2026



Ansök senast 28 februari

Riksarkivet har öppnat ansökningsperioden för 2026 års stipendier – en viktig möjlighet för dig som verkar inom arkivvetenskap, informationsförvaltning eller kulturarvsrelaterad forskning att söka medel för projekt, studier eller utvecklingsarbete.

Nya stipendiemöjligheter för arkivforskning och utveckling 2026

Kringla är en webbaserad samsökstjänst som gör det möjligt att söka och visa information från ett stort antal svenska museer, arkiv och register. Tjänsten samlar data om allt från museiföremål och historiska fotografier till kulturhistoriskt intressanta byggnader och fornlämningar. Användare kan söka fritt via fritext, eller utforska kulturarvet geografiskt genom det inbyggda kartsöket, där ett avgränsat område på kartan visar vad som dokumenterats på platsen.

Syftet med Kringla är att underlätta tillgången till kulturarvsinformation för alla – från forskare och studenter till hembygdsintresserade och kreativa yrkesutövare. Eftersom informationen hämtas från flera olika institutioners databaser blir resultatet en bred och mångfacetterad bild av landets kulturhistoriska material. Informationen innehåller allt från arkeologiska objekt till nutida dokumentation och miljöer.

Kringla förvaltas av Riksantikvarieämbetet och tjänsten visar information från de anslutna institutionerna men äger inte materialet självt; för återanvändning hänvisas därför alltid till respektive källa.

Med miljontals poster i databasen är Kringla en av Sveriges mest omfattande öppna ingångar till kulturarvsinformation – en tjänst som ständigt utvecklas i takt med att nya institutioner ansluter och mer material digitaliseras.

Läs mer: https://www.raa.se/hitta-information/kringla/om-kringla/

En digital port till landets samlade kulturarv

Riksantikvarieämbetet är den statliga myndighet som arbetar för att bevara, använda och utveckla kulturarvet i Sverige. Myndigheten stödjer kulturmiljöarbetet nationellt, främjar forskning och digital tillgång till kulturarvsdata samt driver utvecklingen av verktyg och tjänster som gör kulturarvet tillgängligt för alla.

Besök Riksantikvarieämbetets webbplats: https://www.raa.se

Om Riksantikvarieämbetet

Kringla är Riksantikvarieämbetets samsökstjänst som samlar information från museer, arkiv och kulturarvsinstitutioner över hela Sverige. Med ett enda sök får användaren en översikt över föremål, fotografier, byggnader och fornlämningar – och kan utforska kulturarvet på ett enkelt och tillgängligt sätt.

Kringla – en gemensam ingång till Sveriges kulturarv

Tidskriften Arkiv ägs i dag gemensamt av tre arkivorganisationer och såg dagens ljus 1991, då NLA och AAS (en del av dagens Arkeion) beslöt att ge ut en gemensam tidskrift. FALK (idag en del av Arkeion), FA och NAF (varsin del av dagens Svenska Arkivförbundet) var inte sena att ansluta sig. Tillsammans driver de Föreningen Svensk Arkivtidskrift och bidrar med både styrelseledamöter och redaktörer som producerar fyra nummer varje år. Rollen som ordförande och ansvarig utgivare alternerar mellan föreningarna.

är riksorganisationen för den enskilda sektorns arkiv, som omfattar civilsamhället, näringslivet och privatpersoners arkivbildning. Förbundet arbetar för att stärka, utveckla och företräda sektorn. Förbundets ändamål är att skapa goda förutsättningar för enskild arkivverksamhet i hela landet.
www.arkivforbundet.se

är en branschförening för yrkesverksamma inom arkiv och informationsförvaltning och är en självklar remissinstans för nya lagar, regler och standarder inom området. Genom samverkan med andra organisationer och föreningar arbetar Arkeion för att öka medvetenheten om vikten av arkiv och informationsförvaltning. Arbetet sträcker sig nationellt och internationellt. .
www.arkeion.se

är en ideell förening vars ändamål är att främja rationell dokumenthantering och arkivering främst inom näringslivet. Bildades 1957, har företag och enskilda personer som medlemmar.
www.nla.nu

Föreningens arbete vilar på de stadgar som reglerar vårt uppdrag, våra beslut och vårt ansvar. 

Stadgar Föreningen Svensk Arkivtidskrift

Om Arkiv

Tidskriften Arkiv är Sveriges främsta tidning som vänder sig mot arkivarier, registratorer och alla andra som intresserar sig för informationshanteringens alla aspekter 

Om Arkiv

Svenska Arkivförbundet

Arkeion

Näringslivets Arkivråd, NLA

Stadgar

Fler reportage

Datasäkring i ett förändrat säkerhetsläge