Föreskriften om behandling av personuppgifter för arkivändamål av allmänt intresse reglerar enskilda arkivbildare. Det vill säga företag, föreningar, stiftelser och privatpersoner, som skapar information och vill arkivera denna med hänvisning till allmänt intresse. 

Föreskriften reglerar också vad som gäller för enskilda arkivbevarare, det vill säga arkivinstitutioner, museer och bibliotek med enskild huvudman, samt lokalhistoriska sällskap, hembygdsföreningar som arkiverar informationsbestånd efter enskilda arkivbildare. 

Föreskriften kommer att publiceras här.

När: fredagen den 4 oktober, kl 10-11.30

Målgrupp: Anställda på arkiv, museer, bibliotek samt lokalhistoriska föreningar, intresseorganisationer, företag, med flera

Svenska Arkivförbundet och Riksarkivet bjuder in till två webbinar där föreskriften om behandling av personuppgifter för arkivändamål av allmänt intresse, ibland kallad “GDPR-rafsen”, presenteras. Det kommer också finnas tillfälle att ställa frågor.

Frågestund med Riksarkivet om GDPR-rafsen

Projekten berör totalt cirka 100 000 foton i museets arkiv av fotografer som K W Gullers, Gösta Glase, Bo Trenter, Karl Erik Granath samt Siv och Key Nilsson. Utvecklingsarbetet sker i nära samverkan med KulturIT, Wikimedia Sverige och fotohistorisk expertis knuten till Stockholms universitet. Kopplat till projektet finns även ett externt större forskningsprojekt vid Lunds universitet som med hjälp av AI utforskar hur mjukvara kan hjälpa historiker att nå ny historisk kunskap.

Nordiska museet baserar beslutet om vilka bilder som ska digitaliseras på en kombination av olika kriterier. Dels bedöms bildernas relevans, dels dess fysiska tillstånd. Urvalet har skett i samarbete med professor Anna Näslund och de bilder som har valts ut utgör en del de kulturhistoriskt mest betydelsefulla bilderna i samlingen av nedbrytningshotade plastnegativ. 

Relativt lite material från 1900-talets andra hälft har blivit digitaliserade i tidigare projekt.
För att bättre representera olika tidsperioder i den "digitala samlingen" har fotografier producerade från 1960 och framåt prioriterats, liksom kvinnliga fotografer. Likaså har den allra största delen av det bildmaterial som digitaliserat hittills varit i svartvitt och därför har färgbilder prioriterats inom dessa två projekt. Bilder som är ovanliga, unika och därmed oersättliga har valts framför bilder som finns i stora mängder och i flera institutioners samlingar. Ambitionen har varit att urvalet ska omfatta en bredd av fotografer som skildrar människor, platser, föremål och händelser kopplade till vardagslivet i Norden.

I projektet Bildminnen för framtiden utvecklar Nordiska museets sin digitaliseringsverksamhet från projektet 100 000 Bildminnen.

I projektet Hotade minnen - Sveriges historia i bilder digitaliserar Nordiska museet ett urval av de kultur- och fotografihistoriskt mest väsentliga delarna av sin nitrat- och acetatsamling och gör dem tillgängliga.  

De digitaliserade bilderna publiceras löpande på digitaltmuseum.se.

Ett urval av bilderna publiceras löpande på Instagram: instagram.com/nordiskabildminnen

Nordiska museet fortsätter att rädda och digitalisera fotografier från sina stora bildsamlingar. Under perioden 2024-2026 pågår två digitaliseringsprojekt med syfte att säkra material som riskerar att annars brytas ner. Bilderna görs även tillgängliga för forskare och allmänhet.

Nordiska museet digitaliserar 100 000 hotade bildminnen

Föredragen sänds digitalt, via zoom, med start klockan 11.30. 
Länk till föredraget skickas när anmälan kommit in.

Följ med till senmedeltidens Arboga och hör om de anklagelser och straff som förekom i stadens domstol. Vad sade lagen, och hur följde invånarna den? Nina Sjöberg från Riksarkivet ger en inblick i sedlighetsbrottens verklighet. 

Mer info och anmälan: Sedlighetsbrott under medeltiden

Skånska mejerier, videovåld och sjöfolk 

Jens Kling berättar om nedladdningsbara kulturarvsdatadata från Riksarkivet som avslöjar intressanta fakta, från energikrisen på 70-talet till filmcensur och brott som ”Oljud vid auktion” på 1800-talet. 

Mer info och anmälan: Skånska mejerier, videovåld och sjöfolk

Under andra världskriget evakuerades omkring 70 000 finska barn till Sverige. Ulrica Hofverberg går igenom arkivhandlingar och berättar om dessa barns resor och deras svenska fosterfamiljer. 

Bildtext: Lottor och hjälpsystrar som ledsagar barn på deras resor (här tåg) mellan Sverige och Finland. Bilden är från arkivet Hjälpkommitténs för Finlands barn arkiv, volym K1.

Riksarkivet bjuder in till en spännande höst med tre kostnadsfria, digitala lunchföredrag. Passa på att lära dig mer om historiska teman som sträcker sig från medeltidens domstolar till krigsbarnens öden under andra världskriget.

Från medeltida brott till finska krigsbarn

·      Tisdagen den 24 september 2024: Webbinarium Arkiv och beredskap (repris).
Under våren 2024 genomförde Riksarkivet ett webbinarium på temat arkiv och beredskap. Eftersom intresset var stort erbjuder vi ett nytt tillfälle att vara med. Läs mer och anmäl dig här.

·      Onsdagen den 2 oktober 2024: Arkiv och beredskap – fördjupning

·      Torsdagen den 14 november 2024 Arkiv och beredskap – fördjupning.

Webbinarierna kommer att gå djupare in i frågor som rör hotbilder, planering och skydd av arkiven. Det blir också en uppdatering om vad Riksarkivet arbetar med just nu inom beredskapsområdet. Läs mer och anmäl dig här

Lyssna på Arkivpoddens serie i tre delar på temat arkiv och beredskap. Poddserien vänder sig till arkivarier och andra som arbetar med informationshantering, och till dem som arbetar med beredskap och säkerhetsfrågor. Men alla som är intresserade av arkivens roll i samhället, inte minst i dessa tider av skärpt säkerhetsläge, kan lyssna på avsnitten.

Del. 3. Den värsta dagen i Riksarkivets historia

Vid extraordinära händelser och kriser med påverkan på samhället behöver man kunna kartlägga orsaker, utvärdera åtgärder och utkräva ansvar. Då är det viktigt att det finns arkiv att tillgå som på ett utförligt sätt vittnar om krisens omfattning och konsekvenser. Det kan därför vara motiverat med ett utökat bevarande även av handlingar som i normala fall inte skulle ha hamnat i arkiven.

För att stödja myndigheters möjligheter att genomföra ett utökat bevarande i kris har Riksarkivet tagit fram en vägledning.

Som läget i världen ser ut är frågor om krigsberedskap och totalförsvar aktuella för hela samhället – det gäller även arkiven. Riksarkivet har märkt en stor efterfrågan på stöd i frågor om beredskap för arkiv. Under hösten 2024 är ett antal aktiviteter inplanerade som rör beredskapsplanering.

Webbinarium och workshopar om arkiv och beredskap

Rullorna, eller listorna, skrevs vid de olika häktena och fängelserna och skickades varje månad in till Justitiekanslern. Hela den här serien täcker åren 1750–1906 och just nu pågår arbetet med att indexera de månadsvisa rullorna som skickades in till Justitiekanslern 1750–1850. 

Det sökbara registret innehåller 1 121 197 sökbara poster för åren 1825–1850. Registret uppdateras efterhand som indexeringen blir klar. 

I registret går det att söka på fångens för- och efternamn, titel/yrke, plats, rullans datum, inskrivningsdatum, brott, fängelse/häkte och län.

På den registrerade bilden, som öppnas genom att klicka på länken till källan, finns ofta mer information att hitta. Till exempel relationer mellan fångarna, information om när de skickades till olika rättegångar, om de sitter kvar för att de har överklagat till hovrätten samt om de suttit av sitt straff eller skickats vidare till ett fängelse. 

Om alla rullor finns bevarade kan man hitta många ingångar (varje månad) till fången och kan på så sätt följa honom eller henne. Det går även få ingångar till andra handlingar.

Läs mer om fängelserullorna och vad som ingår. 

För att kunna söka i registret krävs ett abonnemang hos ArkivDigital.

ArkivDigital lanserar ett personregister till fängelserullorna för att göra det enklare för släktforskare att hitta uppgifter om sina förfäder och släktingar som satt i fängelse.

Nu blir fängelserullorna sökbara

I kommittén ingår Riksarkivet, Kungliga biblioteket (KB) samt representanter från ICOM (International Council of Museums) och ICOMOS (International Council on Monuments and Sites).

ICBS arbetar utifrån Haagkonventionen från 1954, som syftar till att skydda kulturarv som hotas av krig, konflikter eller naturkatastrofer. Konventionen är en del av "krigets lagar" och har godkänts av FN:s medlemsländer.

Nationella kommittéer för Blue Shield har hittills bildats i närmare 40 länder. De arbetar ideellt, och deras medlemmar kommer i regel från kulturarvsinstitutioner. Med hänsyn till det aktuella säkerhetsläget i Europa finns det ett ökat behov av att stärka medvetenheten om kulturarvets utsatthet under krig och konflikter. Sveriges medlemskap i Nato medför även specifika krav på skyddet av kulturarv.

– En av Blue Shields främsta styrkor är möjligheten för olika yrkesgrupper inom kulturarvssektorn att mötas och utbyta erfarenheter, både nationellt och internationellt, säger Helene Rånlund, ordförande i interimsstyrelsen för Blue Shield Sweden.

Hon betonar vikten av nätverksskapande och samarbete, både vad gäller resurser och kompetens. Genom att ta del av erfarenheter från länder som har hanterat skyddet av kulturarv i konflikter och katastrofer kan Sverige få värdefull kunskap.

Johanna Fries Markiewicz, Riksarkivets representant i interimstyrelsen, framhåller den stora vinsten med en nationell kommitté som samlar expertis från arkiv, bibliotek och museer.

– Det finns brister i resurser och beredskap inom kultursektorn på regional och kommunal nivå, samtidigt som efterfrågan på utbildning och kunskap är stor. Vi hoppas att Blue Shield Sweden kan bidra till att fylla dessa luckor, säger Johanna.

Ett konstituerande årsmöte för den svenska Blue Shield-kommittén är planerat till oktober. Fram till dess leds arbetet av en interimsstyrelse bestående av följande medlemmar:

Johanna Fries Markiewicz, Riksarkivet för ICA

Greger Bergvall, Kungliga biblioteket för IFLA

Akram Ijla, PhD., Culture Heritage in Conflict

Carl L. Thunberg, Västernorrlands Museum

Blue Shield Sweden deltar vid Blue Shield Internationals General Assembly i Bukarest den 10–12 september, där 70-årsjubileet av Haagkonventionen uppmärksammas. Organisationens namn kommer från den blå skölden som enligt konventionen kan användas för att markera och skydda kulturegendom under väpnade konflikter.

Läs mer om Blue Shield på deras webbplats.

The International Committee of the Blue Shield (ICBS) har godkänt Sveriges ansökan om att bilda en nationell kommitté för skydd av kulturarv i händelse av väpnade konflikter och naturkatastrofer.

Blue Shield Sweden

Utmärkelsen ges sedan 1997 till kvinnor för insatser inom bland annat statlig förvaltning, industri, vetenskap, utbildning, kultur och välgörenhet. Tillkännagivandet gjordes i samband med firandet av Ukrainas självständighetsdag.

– Jag är mycket hedrad av denna utmärkelse. Det är ett erkännande för det arbete Riksarkivet har gjort för att stödja det ukrainska arkivväsendet, både före och under den pågående invasionen. Det visar också på arkivens viktiga roll för att bevara vårt kulturarv och för att säkerställa samhällsviktig information i tider av kris, säger Karin Åström Iko.

I samband med firandet den 24 augusti meddelade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att flera utländska medborgare skulle föräras utmärkelser för sina betydande insatser i att stärka internationellt samarbete och stöd till ett självständigt Ukraina.

Riksarkivets chef Karin Åström Iko kommer efter beslut av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att tilldelas prinsessan Olgas orden av tredje graden.

Karin Åström Iko får medalj av president Zelenskyj

Evenemanget behöver inte vara omfattande eller locka hundratals besökare. Istället kan det ses som en chans att dela passionen för arkiv med andra, skapa nya kollegiala kontakter och introducera nya besökare till arkivens fascinerande värld. Varje nytt ansikte som upptäcker vad som görs inom arkiven, representerar en framtida besökare och kanske till och med en framtida arkivarie.

Årets tema, "Arbete och fritid", erbjuder ett bra tillfälle att belysa vad en arkivarie gör. Temat är brett och öppet för tolkning, vilket ger stor frihet i hur arrangemanget kan utformas. Det kan till exempel innebära att visa på historiska yrken genom unika dokument, eller att utforska fritidens förändringar över tid. Fantasin är det enda som sätter gränsen.

På senare år har det blivit allt vanligare att samarbeta med andra arkivinstitutioner och anordna större evenemang, som en form av arkivmässa. Det är ett utmärkt sätt att nå ut till en bredare publik och att gemensamt visa bredden i arkivens arbete.

Regionala kontaktpersoner som har varit med och anordnat Arkivens dag tidigare delar gärna med sig av sina erfarenheter. Du hittar kontaktuppgifter till dem på arkivensdag.se.

Den 9 november närmar sig, och det är dags för en av årets höjdpunkter inom arkivvärlden: Arkivens Dag. Det är inte bara ett tillfälle att öppna upp arkivens dörrar för allmänheten, utan också en möjlighet att visa på värdet av arkivariernas arbete och att engagera fler människor i arkivens värld.

Var med och fira Arkivens Dag

Detta väcker oro hos många inom arkivsektorn, som betonar att utbildade arkivarier är avgörande för att säkerställa en strategisk och effektiv informationshantering i dagens alltmer komplexa digitala miljöer.

Riksarkivet, den myndighet som ansvarar för bevarandet av Sveriges kulturarv och offentliga dokument, delar denna oro.

– Detta är allvarligt. Vi har nyligen påtalat för regeringen att samhällsviktig information saknar tillräckligt skydd hos bland annat kommuner och enskilda aktörer. Bristen på tillräcklig kompetens hos kommunerna är ytterligare ett bevis på detta. Det behövs en lösning så att informationen hanteras likvärdigt, oavsett i vilken kommun den samhällsviktiga informationen finns, säger riksarkivarie Karin Åström Iko.

Riksarkivet har sedan tidigare varnat för de risker som bristen på kompetens medför. I samband med arkivutredningen 2019 presenterade myndigheten flera förslag på hur kommunernas och regionernas ansvar för sina arkiv skulle kunna stärkas.

Senast i slutet av maj 2024 redovisade Riksarkivet ett uppdrag till regeringen där flera åtgärder föreslås för att förbättra skyddet och det långsiktiga bevarandet av samhällsviktig information.

Bristerna i kommunernas arkivkompetens innebär att risken för att viktig information förloras eller hanteras felaktigt ökar, något som kan få långtgående konsekvenser för både medborgare och samhälle. Det är därför av yttersta vikt att frågan om arkivkompetens prioriteras och att nödvändiga resurser avsätts för att säkerställa att alla kommuner, oavsett storlek, kan hantera sina arkiv på ett adekvat sätt.

En ny undersökning från Magasin K avslöjar en alarmerande kompetensbrist inom kommunernas arkivhantering. Hela 40 procent av Sveriges kommuner saknar tillgång till en utbildad arkivarie, vare sig som anställd eller som konsult med högskoleutbildning inom arkivvetenskap.

Utbildade arkivarier saknas i kommunarkiven

Nordiska arkivdagar arrangeras vart tredje år i samarbete mellan de fem nordiska nationalarkiven. Konferensen är en viktig mötesplats för alla som arbetar med arkiv, dokumentation och informationshantering i hela Norden.

Temat för nästa år är ”Arkivens betydelse i samhället”. Ta chansen att lämna in förslag på föreläsningar, presentationer, paneldiskussioner eller workshops. Deadline för bidrag är den 1 september 2024.

Säkra arkiv i osäkra tider I osäkra tider är åtgärder för att säkra arkiven viktigare än någonsin. Kommittén söker bidrag som belyser hantering av sådana hot som cyberattacker, klimatförändringar och naturkatastrofer. Värdet av samarbete mellan nationella och internationella institutioner är intressant i detta sammanhang. En annan relevant fråga är hur arkivinstitutioner och andra som förvaltar arkiv hanterar ekonomiska nedgångstider. Det är också intressant med bidrag som adresserar hur man kan skydda känslig information samtidigt som man säkerställer tillgänglighet och integritet.

Arkivens potential Arkiven innehåller stora mängder information som har stort potential att bidra till ny kunskap i samhället. Nya teknologiska metoder kommer att göra det mycket enklare att hämta ut detta innehåll. Hur kan vi utnyttja dessa möjligheter? Hur kan vi säkerställa att data och arkivmaterial är tillgängligt och användbart för breda användargrupper? Arkivens värde är starkt kopplat till att de används och delas tvärs över samhället.

Bidrag som utforskar hur arkiv och den information de innehåller kan utnyttjas på bästa möjliga sätt välkomnas. Hur kan standardisering i den digitala tidsåldern bidra till ökad tillgänglighet och återanvändning av data? Andra relevanta bidrag är diskussioner kring implementeringen av internationella och nationella standarder liksom bidrag som belyser hur data kan göras tillgängliga för tvärvetenskaplig forskning. Exempel på innovativa projekt och samarbeten med andra kulturinstitutioner som bibliotek och museer kommer också att vara av stort intresse. Hållbar dataförvaltning, inklusive miljövänliga strategier och teknologiska lösningar för minskad energiförbrukning är andra intressanta områden.

Nya teknologiska möjligheter I en värld där datamängden växer exponentiellt, står vi inför unika möjligheter och några utmaningar. Här efterfrågas bidrag som utforskar nya teknologiska möjligheter för att hantera, långtidsbevara och tillgängliggöra stora datamängder. Vilka behov finns av standardisering och dataförvaltning för att säkerställa konsistens och tillförlitlighet? Hur kan artificiell intelligens, språkteknologier och maskininlärning bidra? Hur kan data göras tillgänglig och användbar för tvärvetenskaplig forskning med AI, samtidigt som man upprätthåller integritet, etiska och arkivmässiga principer?

Ett annat aktuellt område är användningen av ny teknologi inom offentlig förvaltning och privat sektor. Idag används AI i problemlösning och beslutsprocesser. Hur dokumenteras detta? Och vad betyder det för senare användning av arkiven? I vilken grad reglerar lagstiftningen detta idag och vilka är behoven framöver?

Nordiska arkivdagar genomförs den 16-17 september 2025 i Oslo. Programkommittén för konferensen efterlyser nu bidrag till programmet.

Call for paper - Nordiska arkivdagar 2025

Regeringen har fattat ett beslut om en ändring av arkivförordningen (1991:446), som bland annat sätter ramarna för Riksarkivets roll som nationell arkivmyndighet. De beslutade ändringarna utgår från några av Arkivutredningens förslag till ny arkivlag som lades fram i betänkandet Härifrån till evigheten – En långsiktig arkivpolitik för förvaltning och kulturarv (SOU 2019:58).

– Riksarkivet välkomnar förändringarna och vi har haft en konstruktiv dialog med Kulturdepartementet inför beslutet. Det ger Riksarkivet nya redskap och en tydligare reglering av digital informationshantering, men också när det gäller mottagande av statligt arkivmaterial, kommenterar riksarkivarien Karin Åström Iko. 
Förändringarna gäller följande områden:

Det införs en skyldighet för statliga myndigheter att i god tid samråda med Riksarkivet och att upprätta överlämnandeplaner. Riksarkivet ska få meddela föreskrifter om samråd och överlämnandeplaner.

Det införs en skyldighet för statliga myndigheter att försäkra sig om att det är möjligt att exportera och gallra data i arkivbildande informationssystem innan de upphandlas eller tas i drift.

Riksarkivet får möjlighet att besluta om åtgärdsförelägganden för statliga myndigheter. 

Förändringarna träder i kraft den 1 augusti 2024.

– En uppdaterad arkivförordning stärker vårt arbete med reglering, stöd och tillsyn av arkivsektorn. Vi ser samtidigt ett fortsatt behov av en utvecklad och moderniserad reglering på arkivområdet, inte minst för att stärka skyddet av samhällsviktig information, avslutar Karin Åström Iko.

Den 1 augusti 2024 uppdateras arkivförordningen. Ändringarna kommer ge bättre förutsättningar för myndigheternas digitala hantering och ett tydligare mandat för Riksarkivet.

Uppdaterad arkivförordning på väg

I över ett decennium har den uppskattade konferensen Digikult samlat kulturarvsbranschen för att inspirera och diskutera kring digitalisering av kulturarvet.

Konferensen inleds med en dag full av valbara workshoppar och studiebesök, där deltagarna kan välja att lära sig transkribera handskrivna dokument med AI-hjälp hos Riksarkivet eller gå en exklusiv tur bakom kulisserna på Göteborgs universitetsbibliotek för att utforska historiska samlingar.

Dagen fortsätter med guidade turer till Lilla Änggården och Sjöfartsmuseet Akvariet, där besökare kan fördjupa sig i lokalhistoria och maritima äventyr. På kvällen är det samling på The Knowledge Café för att nätverka och dela insikter under ledning av David Gurteen.

Dag två på Scandic Opalen fokuserar på konferenser med ledande tänkare inom digitalisering och kulturarv. Keynote-talare Mia Ridge från British Library diskuterar hur AI kan förbättra tillgängligheten och hanteringen av kulturella samlingar. Detaljerade sessioner täcker ämnen som AI-assisterad egenskapsdetektering inom arkeologisk förvaltning och användningen av AI inom bibliotek för att skapa ämnesbeskrivningar.

Den tredje dagen fortsätter med fördjupande diskussioner om de etiska dimensionerna av digitalisering och hur man kan använda digital teknik för att förbättra engagemanget och tillgängligheten till kulturarv. Dagen belyser också praktiska tillämpningar som 3D-dokumentation och medborgarforskning med AI.

Konferensen Digikult 2024 är inte bara en mötesplats för de som är professionellt involverade i kulturarvssektorn, utan även för teknikentusiaster och allmänheten som är intresserade av mötet mellan kultur och digital innovation. Det är en dynamisk arena för att utforska och debattera kultur i en digital tidsålder, med särskilt fokus på hur ny teknik kan integreras i vårdandet och presentationen av kulturarv.

Digikult 2024 arrangeras av Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Kungliga biblioteket och länsstyrelsens Kulturmiljöforum, i samarbete med Kulturförvaltningen, Västra Götalandsregionen.

När? 1–3 oktober.
Var? På plats i Göteborg eller digitalt via Zoom.

Bildtext: Svartfenade revhajar i Korallhavet på Akvariet.

Nu är programmet klart för höstens upplaga av Digikult den 1-3 oktober. Digikult är en årlig nationell konferens om tillgänglighet, delaktighet och utveckling för digitalt kulturarv i praktiken.

Allt klart för Digikult i höst

Digitaliseringen av kulturarvet är en förutsättning för att det ska kunna bevaras, användas och utvecklas. När kulturarvet digitaliseras kan det synas i helt nya sammanhang och få oändligt många användningsområden, inom till exempel forskning, utbildning, turism, samhällsplanering och kulturella och kreativa näringar.

Det kan också länkas samman med annan digital information både inom och utanför kulturarvsområdet, vilket gör det möjligt att skapa såväl ny kunskap som nya tjänster som attraherar fler och nya användare.

Digitaliseringen av kulturarvet är dessutom en extra säkerhet ifall det materiella kulturarvet av någon anledning skulle gå förlorat och gör att även framtida generationer får tillgång till våra gemensamma minnen. Det handlar i grunden om demokrati och delaktighet.

Den nationella strategin för digitalt kulturarv har tagits fram av Riksantikvarieämbetet i samarbete med museer och andra kulturarvsaktörer över hela landet. Strategin erbjuder en gemensam riktning för arbetet med digitalisering av kulturarvet och är i första hand skriven för landets museer och deras arkiv och biblioteksverksamheter.

Strategin tar upp befintliga utmaningar och utvecklingsområden inom kulturarvsområdet som leder i riktning mot visionen om ett långsiktigt användbart och sammanlänkat kulturarv för dagens och framtidens användare. Ett digitaliserat kulturarv ger nytta för användaren – inom forskning, utbildning och för att uppleva och ta del av kulturarvet.

Eftersom det är värdefullt för användarna att kulturarvet hänger ihop över sektorsgränserna, bör strategin kunna stödja alla kulturarvsaktörer, oavsett verksamhet.

– Den nationella strategin ger museer och andra kulturarvsaktörer vägledning för det egna strategi- och digitaliseringsarbetet. Strategin kan underlätta framtida prioriteringar och beslut och banar väg för en nationell kraftsamling där alla kan dra åt samma håll, säger Moa Ranung, programledare för Digital omställning på museiområdet på Riksantikvarieämbetet.

Läs mer om arbetet med den nationella strategin för digitalt kulturarv.

Nu finns en nationell strategi som erbjuder en gemensam riktning för arbetet med digitalisering av kulturarvet. Strategin beskriver nuläget inom kulturarvsområdet med utmaningar och vägar framåt utifrån en gemensam vision.

Ny nationell strategi för digitalt kulturarv

Utställningen består av 1 100 historiska föremål, konstverk, foton och dokument. Genom AR-teknik (Augmented Reality) kommer föremål, bilder och människoöden till liv och får färg och röst.

Här skildras alla från bronsålderns barn till den bortglömda stumfilmsstjärnan Maria Persson. Varje epok i stadens historia ges en röst, formad av människoöden och dramatiserade scener av både professionella skådespelare och engagerade amatörer.

En av de mest gripande berättelserna är den om Elina, som emigrerade till Amerika men skickades hem till Sverige och Helsingborg igen eftersom hon ansågs vara sinnessvag. Besökarna får också möta Sara Thåström, en pionjär inom lokalpolitiken som den första kvinnan i Helsingborgs kommunfullmäktige.

– Det här är en utställning som är riggad för tidsresor. Vi reser tillbaka med hjälp av scenografi, föremål och människor från det förflutna. I utställningar är det sällan natt eller dåligt väder, men här kan vi släcka ner och låta besökarna upptäcka att natten på Hamntorget är en helt annan historia, förklarar Anja Petersen, utställningspedagog och innehållsansvarig för utställningen.

Till de mer spektakulära inslagen hör en 3D-skanning av Peter Karlsson, borgmästare från början av 1400-talet, som ger en trovärdig bild av hur han kan ha sett ut. Filbornaskatten med sina silverföremål från vikingatiden är på plats, liksom den första elbilen. 

Förutom de personliga berättelserna får besökarna också en chans att interagera med historien. En rekonstruerad version av Helsingborgs stadsmuseum uppmanar besökarna att försöka lösa problem i Helsingborg och påverka historien.

– Det här är inte bara en utställning, det är en upplevelse som transporterar dig genom fyra årtusenden av mänskliga erfarenheter och historiska skeenden, förklarar Camilla Junger, utställningsproducent.

Om Helsingborg – en utställning från nu till är ett samarbete mellan Helsingborgs museum, stadsteatern, stadsarkivet och kulturhuset. Utställningen öppnar den 15 juni 2024 och är planerad att stå öppen i 10 år.

Helsingborgs rika historia får nytt liv i den imponerande utställningen "Om Helsingborg – en utställning från nu till då". På tredje våningen i stadens kulturhus har man skapat en fängslande tidsresa där besökarna kan utforska stadens förflutna genom både AR och traditionella utställningselement.

Riggat för tidsresor i Helsingborg

I appen Samtidsbild kan länsinvånare ladda upp sina vardagsbilder direkt till länsmuseets samlingar. Användarna registrerar sig och kan sen ladda upp sina bilder när som helst. Man kan välja mellan teman och aktuella insamlingar eller bara ladda upp valfri bild eller kort video. Användare kan också berätta om bilden med en text och se alla andra bilder som har laddats upp.

– Samtidsbild är ett sätt för länsmuseet att arbeta med insamling där länsinvånarnas bilder blir en del våra samlingar direkt. Tillsammans ger de uppladdade fotografierna en unik bild av det samtida livet och vardagen i Stockholms län. I framtiden kommer det berätta om hur vi levde idag, säger Eva Skyllberg museichef på Stockholms läns museum.

Den uppdaterade versionen av appen är framför allt mer användarvänlig. Men det finns också flera nya funktioner. 

– Vi ser till exempel att fler och fler använder sig av rörlig bild så nu erbjuder vi möjligheten att ladda upp filmer, det känns jättekul, berättar Karolina Hedström fotoantikvarie på länsmuseet. 

Dessutom finns en kartfunktion där användarna kan se var de uppladdade bilderna är tagna. men också var det saknas bilder om man vill komplettera. I den nya versionen av appen går det att lägga in korta texter och beskrivningar tillsammans med bilder eller filmer. Det är också enkelt att dela sina uppladdade bilder vidare i sociala kanaler.

Insamling och samtidsdokumentation är en viktig del av länsmuseets verksamhet. Utan samtidsinsamling och dokumentation skapas glapp i historieskrivningen som är svåra att rekonstruera i efterhand.

– Att involvera allmänheten i vad som sparas i våra arkiv och museer är viktigt för att få med mångfalden av berättelser i vår historia. Samtidsbild är utvecklat för att skapa delaktighet och gemensamhet med alla länsinvånare som kan tillsammans skapa vårt visuella kulturarv, säger Karolina Hedström fotoantikvarie på Stockholms läns museum. 

Fotografierna i museernas samlingar är en del av vår gemensamma historia och används ofta som källmaterial. För att samlingarna ska kunna berätta om alla måste de innehålla en mångfald av berättelser och perspektiv.

Stockholms läns museum lanserar en uppdaterad version av sin app Samtidsbild, som gör det möjligt för länets invånare att direkt bidra med sina digitala fotografier till museets samlingar.

Ny version av appen Samtidsbild

Kulturarvsdagen har en lång tradition av att engagera allmänheten sedan starten 1988 och varje år introduceras ett nytt tema för att belysa olika aspekter av vårt gemensamma arv.

Årets tema, "Kulturens vägar, knutpunkter och mötesplatser", belyser kulturell sammanflätning och de platser där människor historiskt och nutida har mötts och utbytt idéer, varor och kulturer.

I år ligger fokus på hur Sveriges nationella och europeiska kulturarv visar på historiska och nutida mötesplatser – från gamla marknadsplatser och tågstationer till bygdegårdar och rådhus. Temat ger arrangörer och besökare möjlighet att utforska och reflektera över hur dessa platser har fungerat som viktiga knutpunkter i samhället.
Framstegen inom digital teknik har lett till att nya former av kulturarvsupplevelser vuxit fram. Kulturarvsdagen 2024 innehåller innovativa digitala lösningar som virtuella turer och interaktiva kartor, som gör kulturarvet tillgängligt även för de som inte kan närvara fysiskt.

Sverige är rikt på historiska kartor, tillgängliga digitalt, som sträcker sig från 1600-talet fram till idag, som erbjuder unika perspektiv på hur vårt landskap och våra samhällen har förändrats över tid.
Arrangörer uppmanas att lyfta fram lokala berättelser och exempel på hur människor genom tiden har sammanflätats, både genom korta och långa resor, samt vilka föremål, praxis och kulturer som har spridits. Genom att dela dessa historier, både på plats och digitalt, bidrar evenemanget till en djupare förståelse och uppskattning av vårt gemensamma arv.
Kulturarvsdagen är också en del av ett större europeiskt samarbete som syftar till att öka medvetenheten om kulturell mångfald och främja hållbar turism. Det ger en unik möjlighet att se hur andra länder arbetar med sina kulturarv och att utbyta idéer och erfarenheter.

Delta i Evenemanget:
Alla är välkomna att delta i Kulturarvsdagen, antingen som besökare eller arrangör. Information om hur man kan bidra med ett eget arrangemang eller delta i befintliga aktiviteter hittar du här.

Datum: 6–8 september 2024
Arrangör: Riksantikvarieämbetet
Webbplats: European Heritage Days

Den 6–8 september 2024 är det återigen dags för Kulturarvsdagen, en del av de Europeiska Kulturarvsdagarna, som syftar till att uppmärksamma och fira det rika kulturarvet i Sverige och Europa.

”Kulturens vägar, knutpunkter och mötesplatser”

Här presenteras bland annat data rörande arkivbestånden, forskning, ekonomi och personal. Länsarkiven, eller de regionala enskilda arkiven som de också kallas, tillhör den enskilda, privata arkivsektorn i Sverige.

Det finns 29 Länsarkiv, från Luleå i norr till Lund i söder. Samtliga Länsarkiv, bortsett från de två stockholmsbaserade, ingår i finansieringsmodellen Kultursamverkansmodellen.

– Avsaknaden av officiell arkivstatistik i Sverige gör arkivinstitutionerna och arkivbestånden osynliga inom kulturarvssektorn. Vi vill förändra det med återkommande statistikrapporter. I rapporten blir det tydligt vilken omfattande verksamhet som Länsarkiven bedriver, ofta med små resurser, säger Amanda Vesterlund, generalsekreterare för Svenska Arkivförbundet.

Anmärkningsvärt i rapporten är de låga sifforna för det digitala bevarandet. Framtidens källmaterial kommer att bestå av luckor från vår tid på grund av detta. För att motverka den utvecklingen behöver Länsarkiven mer resurser till ändamålsenliga system för digitalt bevarande.  

 Rapporten Länsarkiven i siffror 2023: https://www.arkivforbundet.se/rapporter/

Svenska Arkivförbundet är riksorganisation för den enskilda sektorns arkiv. Den enskilda arkivsektorn omfattar näringslivets, civilsamhällets och privatpersoners arkiv. Förbundet organiserar ca 150 arkivinstitutioner, museer, bibliotek, företag, trossamfund, organisationer och privatpersoner. Det som utmärker den enskilda arkivsektorn är att arkiveringen är frivillig både för arkivskaparna och arkivbevararna. Därför arbetar Svenska Arkivförbundet med att skapa goda förutsättningar för enskild arkivverksamhet i hela landet. 

Svenska Arkivförbundet har släppt sin första statistikrapport. Den omfattar statistik från Länsarkiven med uppdrag att arkivera civilsamhällets och näringslivets arkiv.

Länsarkiven i siffror 2023

Mycket är känt sedan tidigare, men dokument som varit hemligstämplade har nu blivit offentliga eftersom preskriptionstiden på 70 år passerat.

− Det är viktigt att se ett lands historia även ur ett lokalt perspektiv. Utanför huvudstaden ser ofta verkligheten annorlunda ut, säger Lars Hansson.

Något som förvånade Lars Hansson när han gick igenom arkiven, var att säkerhetspolisen i Göteborg samarbetade med den danska motståndsrörelsen och den brittiska underrättelsetjänsten.

− Britterna levererade vapen och sprängämnen till Lysekil som sedan lastades ombord på ombyggda fiskebåtar i Göteborg genom säkerhetspolisens försorg. Båtarna levererade lasten till Jylland och tog med sig danska flyktingar tillbaka till Sverige. 
Lars Hansson har också kartlagt den i det närmast helt okända nazistorganisation som fanns i Göteborg. I landsfogdens arkiv för 1945 har han hittat förhörsprotokoll och telefonavlyssningar som dokumenterar nazisternas planer för en skuggregering som i Göteborg skulle ta över ledningen av Sverige vid en tysk invasion. 

Organisationen leddes av företrädare för tyska nazistpartiet och SS som var knutna till tyska företag i Göteborg. Men de gömde sig med täckmantlar som ”direktörer” och ”fabrikschefer”. 

− Mycket kring detta är tidigare okänt. Vid krigsslutet utvisades tyskarna precis som all annan tysk diplomatisk personal och sedan föll det i glömska. 
För den vanlige göteborgaren handlade vardagslivet under andra världskriget mest om skyddsrum och evakueringsplaner för skolbarnen. Samtidigt pågick helt annan verksamhet i staden. 

− Stormakternas intresse för Göteborg tog sig uttryck i en omfattande spionverksamhet, säger Lars Hansson.

SKF:s export av kullager drog till sig USA och Storbritanniens intresse. Varje stridsflygplan krävde flera tusen kullager, så de ville få stopp på exporten av kullager till Tyskland. Två anställda vid SKF:s exportavdelning rekryterades som

spioner av USA och de upptäckte att leveranserna av kullager var större än SKF:s ledning uppgav. 

− Det brittiska försöket att göra en utbrytning ur hamnen med tio norska båtar som var lastade med kullager samt USA:s hot om att bomba SKF:s fabriker i Göteborg är två exempel på hur viktigt kullagren var för krigsindustrin i de stridande länderna.  

Lars Hansson har även gått igenom de hemliga rättegångar som hölls vid Göteborgs rådhusrätt under kriget. Där dömdes ett hundratal personer för spioneri, planerade sabotage och förberedelse för högförräderi. Handlingar de gjort på uppdrag av Tyskland, Storbritannien, USA och Sovjetunionen.

Göteborg under krigshot- i skuggan av andra världskriget 

Boken bygger främst på arkivgenomgångar vid Riksarkivet i Göteborg, Regionarkivet och Folkminnesarkivet. Även dagspressens artiklar har systematiskt kunnat användas genom att allt fler av tidningarna digitaliserats. Memoarer och dagböcker har också utgjort ett viktigt underlag.

Boken är indelad i tolv kapitel som alla ger olika perspektiv på livet i Göteborg under kriget. Det handlar om allt från spionverksamheten som pågick i staden och hur skolbarn evakuerades till landet, till hjälpkommittéer som tog emot politiska flyktingar och lägerfångar efter kriget samt utväxlingen av tyska och brittiska krigsfångar. 

Bildtext: Göteborgs hamn 1940. Passagerarfartyget Drottningholm användes för fångutväxling mellan USA och Japan under kriget. Ffraktfartyget S/S Tolken som torpederades i atlanten den 13 Maj 1942 när hon seglade i konvoj ON 92.

Samarbete mellan säkerhetspolisen och den danska motståndsrörelsen, en okänd nazistorganisation och spioner i SKF:s fabriker. Historikern Lars Hansson har gått igenom tidigare okända dokument från andra världskriget och nu släpper han boken Göteborg under krigshot.

Göteborg i skuggan av andra världskriget

Fokus kommer att ligga på relevanta och aktuella teman inom arkiv och informationshantering. Bland föreläsningarna märks "Så använder vi AI för att effektivisera arbetet på vårt arkiv," som diskuterar konkreta exempel på hur AI kan revolutionera arkivprocesser, från automatisering till förbättrad dataåtkomst.

"Utvecklandet av god informationshantering inom hela organisationen," ger åhörarna praktiska tips för att införliva robust informationshantering som stöder både compliance och tillgänglighet.

Föreläsningen "Nordiska erfarenheter av Arkivering by Design" delar värdefulla lärdomar och metoder från nordiska initiativ där arkivering integreras som en grundläggande designaspekt från början.

 Utöver föreläsningarna har deltagarna också möjlighet att gå en djupgående kurs om juridiken kring digital informationsförvaltning. Många anser att juridiken gällande elektronisk kommunikation, dokumenthantering och arkiv är bland det svåraste i arbetet. Här får du alla verktyg du behöver för att kunna sköta din elektroniska kommunikation och dokumenthantering i enlighet med gällande juridiska krav.

Kursledaren Katarina Fast Lappalainen går igenom alla nyheter i lagstiftningen och den senaste rättsutvecklingen. Det finns också möjlighet att diskutera och utbyta erfarenheter, lära av varandras erfarenheter och ställa frågor.

Arkivforum firar sitt 20-årsjubileum med en konferens den 15–16 oktober 2024. Hör mer om högintressanta praktikfall, E-arkiv 2.0 och hur du kan använda AI för att effektivisera arbetet.

Arkivforum firar 20 år

Under lång tid var många artiklar i svenska tidningar anonyma eller bara försedda med en signatur eller en pseudonym. Föreningen Sveriges Pressarkiv och Pressmuseum har skapat ett arkiv som omfattar tusentals skribenters namn och deras signaturer, som i dag är digitalt tillgängligt genom Riksarkivet.

Föreningen överlämnade sitt arkiv och bibliotek till Riksarkivet 1974, i samband med att deras verksamhet avvecklades. Efter detta har registret växt och uppdaterats med ytterligare information fram till 1990-talet​. Det går att söka både på signaturer och på skribenters riktiga namn. Digitiseringen har gjorts i samarbete med Stockholms stadsarkiv.

Själva arkivet förvaras inom ramen för Sveriges Pressarkiv, nu en del av Avdelningen för enskilda arkiv vid Riksarkivet. Arkivet är det största i sitt slag i Norden och innehåller omfattande samlingar från bland annat tidningsorganisationer och enskilda journalister​.

Här hittar du registret via Nationell Arkivdatabas (NAD)!

Bildtext: Barbro Alving ”Bang” ute på uppdrag.

Bang, Red Top och Kar de Mumma har gått till historien som alias mer kända än skribenternas egna namn (Barbro Alving, Lennart Nyblom och Erik Zetterström. I Riksarkivets nya register går det att hitta personerna bakom den svenska presshistoriens både kända och okända signaturer och pseudonymer.

Namnen bakom pseudonymerna

Tidskriften kommer ut med fyra nummer varje år. Rollerna som ordförande och ansvarig utgivare alternerar mellan föreningarna och innehas för närvarande av Arkeions representant Nils Mossberg. För produktionen står Roy, en av Sveriges ledande byråer inom redaktionell kommunikation.

Vi som arbetar med tidskriften

Tidskriften Arkiv ägs och drivs gemensamt av tre arkivföreningar: NLA, Arkeion och Svenska Arkivförbundet som tillsammans driver Föreningen Svensk Arkivtidskrift och bidrar med både styrelseledamöter och redaktörer.

Redaktionen

Fler reportage

Frågestund med Riksarkivet om GDPR-rafsen