Fredsarkivet rymmer 28 terabyte digitaliserad data, från myndighetshandlingar och krigsdagböcker till känsliga personarkiv som Dag Hammarskjölds.

Efter myndighetsflyttar och tekniska begränsningar i den befintliga databasen ställs nu högre krav på tillgänglighet, säkerhet och användarvänlighet. Med en pågående systemupphandling bereds väg för en mer robust informationshantering.

Samtidigt pågår ett intensivt arbete med att rädda ovärderlig historia: genom djupintervjuer och insamling av privat material ska Kongoveteranernas upplevelser från 1960-talet säkras innan det är för sent.

Unikt källmaterial och nytt systemstöd på gång

Läs mer om satsningen, systemutmaningarna och insamlingsarbetet i Magasin K:s artikel om Fredsarkivets nystart.

Reportage: Niklas Lindstedt, MagasinK - Bild: Jonas Eng, MagasinK

Läs hela reportaget

Sveriges operativa säkerhetshistoria vaknar till liv igen. Magasin K skriver om hur Fredsarkivet får en nystart efter år av omorganisationer och tekniska problem – samtidigt som ett nytt arkivsystem upphandlas.

Fredsarkivet - från törnrosasömn till nyupphandling

Folk och Kultur är Sveriges ledande tvärsektoriella mötesplats där konstens och kulturens betydelse i demokrati- och samhällsutvecklingen står i centrum. Syftet är att skapa en katalysator för ett fritt och tillgängligt kulturliv samt främja ett hållbart och demokratiskt samhälle genom dialog mellan politiker, kulturutövare, myndigheter och civilsamhälle.

Bland årets inspirationsteman finns Kulturarv, Resiliens och AI. I en tid av kriser, hybridhot och snabb teknisk utveckling utgör välskötta arkiv och stark informationssäkerhet själva fundamentet för samhällets motståndskraft och det kollektiva minnet. Utan en strukturerad och säker informationshantering äventyras både transparens, rättssäkerhet och bevarandet av vårt kulturarv.

Mellan den 1 september och 16 november är programanmälan öppen för externa arrangörer. Ta chansen att lyfta hur trygg arkivering, struktur och informationssäkerhet säkrar framtidens demokrati och kulturarv!

Sätt beredskap och informationssäkerhet på den nationella agendan

Folk och Kultur arrangeras i Munktellstaden, Eskilstuna, den 10–13 februari 2027. Programanmälan för arrangörer och utställare är öppen mellan 1 september och 16 november.

Läs mer om konventets vision och hur du anmäler en programpunkt på Folk och Kulturs hemsida.



________

Bild:  Pressbild Folk och Kultur (bearbetad)

Var med och skapa jubileumsprogrammet 2027

Kulturarv, resiliens och AI står i fokus när Folk och Kultur öppnar programanmälan för sitt 10-årsjubileum. För arkivarier, registratorer och informationssäkerhetsexperter är detta en viktig möjlighet att lyfta informationshanteringens roll i kris och samhällsberedskap.

Folk och Kultur 2027: Säkra informationen när kulturlivet möts

Regeringen har gett Riksarkivet två nya uppdrag för att stärka den digitala beredskapen inom kulturarvssektorn och det civila försvaret.

Myndigheten ska utreda förutsättningarna för en nationell, skyddad lagringsyta för beredskapskänslig kulturarvsdata. Dessutom ska Riksarkivet – i samarbete med Riksantikvarieämbetet – ta fram nationella kriterier för urval, format, metoder och metadata vid digitalisering av prioriterat material.

Satsningen bygger på förslag från Rådet för skydd av kulturarv. Genom gemensamma standarder och säkrad lagring ska viktig information skyddas mot kris och krig. Redovisning ska ske senast i mars 2027.

Nytt regeringsuppdrag om digital beredskap

Läs mer om uppdraget på Regeringens webbplats: Riksarkivet får uppdrag rörande digital beredskap

Även Riksarkivet skriver om uppdraget på sin webbplats:

Riksarkivet får regeringsuppdrag om digital beredskap

Läs mer

Regeringen har gett Riksarkivet i uppdrag att stärka den digitala beredskapen inom kulturarvssektorn. Målet är säkrare lagring och tydliga urvalskriterier vid digitalisering.

Säkrad data i kris och krig

Arkiv utgör ett oersättligt kulturarv och en grundbult för transparens, rättssäkerhet och kollektivt minne. För att stärka arkivens roll globalt arbetar ICA:s expertgrupp för påverkansarbete (AEG) för att nå ut till fler språkgrupper, med särskilt fokus på att översätta deklarationen till fler afrikanska språk.

Målet är att erbjuda arkivproffs och organisationer praktiska verktyg för att utvärdera och ställa om sin verksamhet i linje med deklarationens principer. Arbetet bygger på ideella insatser från översättare och organisationer världen över som tillsammans bidrar till att säkra och synliggöra vårt gemensamma kulturarv.

Världens arkiv talar fler språk

Du kan läsa hela artikeln och utforska alla översättningar hos ICA: New translations expand access to the Universal Declaration on Archives

Läs mer om nyheten

Det internationella arkivrådet (ICA) utökar tillgängligheten till Den universella deklarationen om arkiv genom flera nya översättningar. Deklarationen finns nu tillgänglig på ännu fler språk språk som turkiska, katalanska och esperanto, vilket gör detta centrala dokument tillgängligt för ännu fler samhällen världen över.

Globalt verktyg för arkivens värde

Redaktionen för temaarkiv.se tar nu semester och gör ett välförtjänt uppehåll över sommaren. Tangentborden får vila, arkivkartongerna stängs (för tillfället) och redaktionen byter fotnoter mot glasspinnar.

Under ledigheten publiceras inga nya nyheter på temaarkiv.se — men oroa dig inte: arkiven försvinner inte, de solar bara lite.

Vi är tillbaka under andra halvan av augusti, med ny energi, skarpa spaningar och minst lika välordnade källhänvisningar som vanligt.

Tills dess önskar vi alla läsare en riktigt fin sommar. ☀️📚

Redaktionen tar sommarlov – nyheterna laddar batterierna

Arkivpedagogik handlar i grunden om att kommunicera arkivens syfte, funktion och innehåll på ett aktivt och engagerande sätt. Genom att använda metoder som visningar, workshops, kurser och diskussionsforum inspireras besökare att förstå och använda arkivens enorma potential. En arkivpedagog utgår alltid från målgruppen och gör medvetna pedagogiska urval för att tydliggöra de ibland dolda sambanden mellan dåtid, nutid och framtid.

Målet är en vision om ett demokratiskt, mångkulturellt och inkluderande arkiv som är tillgängligt för alla medborgare, oavsett ålder och bakgrund. Genom att arbeta med originalkällor utvecklas det källkritiska tänkandet, vilket i sin tur rustar människor för ett aktivt demokratiskt deltagande. Det handlar om ett livslångt lärande: från att ge barn och unga en tidig kontakt med historien, till att erbjuda seniorer meningsfullt stimulerande sammanhang och ett aktivt åldrande. Det ska helt enkelt vara lika naturligt att besöka ett arkiv som att gå till ett bibliotek eller ett museum.

Vad är arkivpedagogik?

För den som vill fördjupa sig, knyta kontakter och utveckla sin pedagogiska praktik arrangerar Arkivpedagogiskt forum (som drivs av Svenska Arkivförbundet) årligen en fysisk höstträff. Denna träff fokuserar helhjärtat på att dela och utveckla kunskap i en interaktiv och relationsbyggande miljö.

Årets höstträff äger rum i Uppsala med Uppsala universitet som värd. Programmet sträcker sig över tisdag 29 september (med ett trevlighetsprogram och studiebesök från kl. 16.30 följt av gemensam middag) och onsdag 30 september(huvudkonferens kl. 10.00–15.00).

Under årets tema, ”Demokrati, delaktighet och digitala möjligheter”, bjuder dagarna på ett mycket aktuellt och spännande program:

Demokratiworkshop: Erfarenheter och pedagogiska val från Folkrörelsearkivet i Uppsala och Uppsala stadsarkiv.

Minoritetsperspektiv: Forskning kring nationella minoriteters skrivna kulturarv och praktiskt arbete med arkivväskor.

AI och etik: Hur historiskt källmaterial möter digitala metoder i projektet Stadens ansikten, samt diskussioner kring teknikens risker och möjligheter i förmedlingen.

Internationell utblick: Reseberättelser och inspiration från en arkivpedagogisk studieresa till London.

Träffen avslutas med ett öppet forum för gemensam reflektion och framtida samarbeten. Sista anmälningsdag till höstträffen är den 23 september. 

Mer information, fullständigt program och anmälningslänkar hittar du direkt på www.arkivpedagogen.se.

Höstträff 2026: Demokrati, delaktighet och digitala möjligheter

Genom att arbeta metodiskt med lärande om och genom arkiv öppnas dörrarna till vårt skriftliga kulturarv. Arkivpedagogiken spelar en avgörande roll i det moderna informationssamhället – både som en demokratisk kompass och som en arena för livslångt lärande. Nu bjuder Arkivpedagogiskt forum in till höstens stora nätverksträff i Uppsala för att dela kunskap och utforska nya digitala och pedagogiska möjligheter.

Arkivpedagogik i fokus: Att göra historien levande

Just nu arbetar sex forskargrupper på uppdrag av Riksantikvarieämbetet med att analysera kulturarvssektorns framtida kunskapsbehov. Som en del av ett omfattande forskningsprojekt under 2026 har en enkät skickats ut för att ringa in var de största behoven finns. Enkäten fokuserar på tre huvudområden: digitalisering, social hållbarhet samt samhällsplanering och energiomställning.

För verksamma inom arkiv och informationshantering är saken extra brännhet. Sektorn har länge varit drivande i den digitala utvecklingen, men i takt med att komplexiteten ökar väcks nya frågor om teknik, datahantering, tillgänglighet och bevarande. Forskarna behöver nu praktiska inspel från dig som hanterar dessa utmaningar i vardagen.

Du väljer själv om du svarar på alla eller endast utvalda delar av enkäten. Svaren behandlas helt konfidentiellt, och dina insikter blir ett ovärderligt underlag för kommande forskningssatsningar.

Svara senast fredagen den 21 augusti via Uppsala universitets enkätverktyg, se länk nedan.

Dina erfarenheter behövs för digitaliseringens utmaningar

Ytterligare information och länk till enkäten: 
https://www.raa.se/nyheter/2026/06/svara-pa-enkat-om-framtidens-forskning-for-kulturarvsomradet/

Hur ser behoven ut för digitalisering och långsiktigt bevarande? Nu har du inom arkivsektorn en unik möjlighet att synliggöra era kritiska kunskapsluckor. Genom att delta i en ny nationell enkät bidrar du direkt till att forma framtidens forskning inom kulturarvsområdet.

Forma framtidens kulturarvsforskning – svara på denna viktiga enkät

Redaktionen och styrelsen för tidskriften Arkiv vill önska er alla en riktigt fin och stämningsfull midsommar. Vi hoppas att helgen fylls av ljusa nätter, gemenskap, god mat och tid för vila och eftertanke.

Tack för att ni följer och läser vår tidskrift. Vi ser fram emot att fortsätta samtalet med er även efter midsommar.

Varmaste sommarhälsningar,
Redaktionen och styrelsen för Arkiv

Glad midsommar!

https://naringslivshistoria.se/nyheter/handelshistoriska-vandringar-pa-foretagskallan/

Historia behöver inte stanna i klassrummet. Under våren 2026 har elever från Viktor Rydbergs gymnasium i Stockholm tagit lärandet ut på stadens gator genom att skapa och genomföra handelshistoriska vandringar – ett initiativ i samarbete med Företagskällan, skolverksamheten på Centrum för Näringslivshistoria.

Totalt har nio företag satts under lupp, och resultatet har blivit engagerande vandringar där historia, berättande och plats samverkar. Ett särskilt uppmärksammat inslag är ett rollspel om Bonniers förlag, som även har spelats in och nu finns tillgängligt för en bredare publik via Företagskällan.

Initiativet visar hur samarbeten mellan skola och kulturarvsinstitutioner kan öppna nya vägar för lärande. Genom att kombinera arkivmaterial med upplevelsebaserad pedagogik får eleverna inte bara fördjupad kunskap om näringslivets historia, utan också möjlighet att utveckla sin kreativitet och kommunikationsförmåga.

Elever gör stadens historia levande med egna vandringar

Just nu pågår en översyn av det statliga lokalstödet där Kulturrådet vill öppna upp för länsarkiven, medan Boverket säger nej. Svenska Arkivförbundet riktar nu skarp kritik mot denna uppdelning i en ny debattartikel.

Arkiv är ingen perifer särverksamhet, utan utgör fundamentet i vår informationsförvaltning och demokratiska struktur. Att låta en snäv budgetdefinition exkludera just arkivlokaler speglar inte hur kulturarvet faktiskt förvaltas. För att säkra en långsiktig och professionell dokumenthantering krävs det att även arkivsektorn ges rättmätiga resurser till sina fysiska miljöer.

Ett regelverk i otakt med verkligheten

https://magasink.se/2026/05/arkiven-stangs-ute-fran-stodet-till-kulturlokaler/

Läs debattartikeln

Statens stöd till icke-statliga kulturlokaler utelämnar helt arkivsektorn. Medan museer kan få ekonomiskt stöd för sina arkivutrymmen, nekas fristående arkiv samma möjlighet – en inkonsekvens som hotar bevarandet av vårt gemensamma kulturarv.

Arkiven exkluderas från statligt lokaliseringstöd

Den 6 juni 1523 valdes Gustav Eriksson (Vasa) till Sveriges kung i Strängnäs, en händelse som förändrade historien. Men hur levde egentligen människorna mitt i denna stormiga brytningstid?

I antologin Sverige 1523, som är Riksarkivets årsbok, bjuder ledande specialister in till en fascinerande tidsresa. Genom boken får du en ny och fördjupad bild av det dramatiska kungavalet, men framför allt ligger fokus på det vanliga folket. Boken innehåller totalt 24 unika artiklar som spänner över allt från tidens matkultur och sjukvård till religion, språk, kyrkoskatter och kvinnors villkor under 1500-talet.

Varje kapitel är rikt illustrerat med historiskt källmaterial som väcker epoken till liv på ett unikt sätt. Tidigare har boken bara funnits i tryckt format, men nu har Riksarkivet släppt den som en helt gratis, digitalt tillgänglig PDF. Perfekt för dig som är historieintresserad, släktforskare eller bara nyfiken.

Ladda ner ditt exemplar kostnadsfritt på Riksarkivets webbplats, eller beställ den som tryckt bok i deras webbutik.

En djupdykning i 1500-talets folkliv

https://riksarkivet.se/inlagg/sverige-1523-nu-i-nedladdningsbar-version


________

Ytterligare information

Hur såg vardagen, maten och politiken ut när Gustav Vasa valdes till kung? Riksarkivets rikt illustrerade bok Sverige 1523 finns nu tillgänglig för fri nedladdning.

Upptäck Sverige 1523 – nu helt gratis

Vid den indiske premiärministern Narendra Modis officiella besök hos statsminister Ulf Kristersson överlämnades en noggrant utvald gåva för att fira de historiska banden mellan länderna. Gåvan bestod av historiska dokument med direkt koppling till den indiske poeten och nobelpristagaren Rabindranath Tagore, som mottog Nobelpriset i litteratur 1913 som förste icke-europé.

Tagore besökte Sverige 1921 och 1926, vilket lämnade unika spår i de svenska arkiven. De aktuella handlingarna – som bland annat inkluderar brev, telegram och två handskrivna epigram – har återfunnits i Sven Hedins personarkiv (volym 415), vilket i dag förvaltas av Riksarkivet i Stockholm.

För att kunna använda handlingarna i det diplomatiska utbytet krävdes en insats där traditionellt hantverk mötte modern expertkunskap. Riksarkivets konservator Toby Gough fick i uppdrag att skapa exakta faksimiler av de sköra originaldokumenten. Han formgav och tillverkade även den exklusiva presentationsasken samt en tillhörande informationsfolder som ramade in gåvan.

Händelsen är ett konkret exempel på hur arkivmaterial inte bara är passiva historiska källor, utan aktiva resurser i internationella relationer. Den belyser också den spetskompetens inom bevarande, materialkännedom och tillgängliggörande som arkivinstitutioner besitter – där yrkesroller som arkivarier och konservatorer samverkar för att hålla historien levande och relevant i samtiden.

Arkivet som diplomatisk brobyggare

Ytterligare information kan läsas på Riksarkivets webbplats. 

När Sveriges och Indiens statsministrar nyligen möttes i Stockholm stod svenskt kulturarv och arkivhantverk i centrum. En specialtillverkad box med faksimiler av Rabindranath Tagores handskrivna dikter överlämnades som officiell gåva – ett resultat av ett nära samarbete mellan Riksarkivets experter.

Unik arkivskatt blev diplomatisk gåva

Riksarkivet och Nationell it-drift i samverkan (Nitis) arrangerade den 7 maj en kunskapsdag om datasäkring, där deltagarna fick ta del av både strategiska och praktiska perspektiv på informationshantering. Inledningsvis beskrev Matilda Broman från kommittén för bildandet av en utrikesunderrättelsetjänst hur det förändrade omvärldsläget ställer högre krav på snabb och säker informationshantering inom staten.

Riksarkivets experter gav historiska och juridiska perspektiv på datasäkring, och flera myndigheter – bland annat Försäkringskassan, Trafikverket och Skatteverket – delade erfarenheter av hur informationssäkerhet integreras i deras verksamheter. Myndigheten för civilt försvar presenterade dessutom ett nytt metodstöd från Nitis för att identifiera och prioritera samhällsviktig information.

Dagen präglades av samsyn kring behovet av fortsatt samarbete för att stärka Sveriges förmåga att skydda och bevara kritisk information.

Stor uppslutning kring datasäkring hos beredskapsmyndigheter

https://riksarkivet.se/inlagg/stor-uppslutning-bland-beredskapsmyndigheter-med-datasakring-i-fokus

Källa och mer information

Ett 90-tal representanter från 25 beredskapsmyndigheter samlades hos Riksarkivet för en heldag med fokus på hur samhällsviktig information kan identifieras och säkras.

Datasäkring i ett förändrat säkerhetsläge

I Arkiv #2 finns en sammanställning av enkätsvar från Sveriges politiska partier, där de redogör för sina ståndpunkter i centrala arkivfrågor. Därtill lyfts i en debattartikel behovet av tydligare styrning inom informationshanteringen, särskilt i en tid då digitalisering och komplexa informationsflöden ställer nya krav på både myndigheter och organisationer.

Utöver valtemat bjuder tidskriften på några reportage: ett om Ravensbrücksarkivet, som genom målmedvetna insatser kunde räddas och bevaras för framtiden, och ett annat om Ellen Key, kompletterat med några underhållande ”gubbvar” som ger historien en lättsam ton.

Därtill finns bland annat en artikel som visar hur reglerna för verksamhetsbaserad arkivredovisning kan fungera som ett kraftfullt stöd när organisationer tar sig an viktiga och komplexa uppdrag, en artikel om kommunala bolag, den nya riksarkivarien presenterar sig, och mycket annat!

Fokus på årets val

Tidskriften Arkiv finns endast i pappersform och skickas till dig som är medlem i Arkeion, Näringslivets Arkivråd (NLA) eller Svenska Arkivförbundet.

Om Tidskriften Arkiv

I veckan kom det nya numret av tidskriften Arkiv ut, och temat för 2/2026 är högaktuellt: ”Val 2026”. Numret samlar flera perspektiv på hur arkiv- och informationsfrågor spelar en roll i ett valår, och hur de politiska partierna ser på framtidens arkivpolitik.

Nummer 2 av Arkiv har kommit

Svenska arkivförbundets senaste valenkät visar på ett ovanligt starkt politiskt stöd för arkivsektorn. Samtliga riksdagspartier är nu överens om att finansieringen måste stärkas, men branschen varnar för att löftena nu måste omsättas i praktisk handling.

Undersökningen understryker arkivens roll som en kritisk demokratisk resurs. Trots enighet om sektorns betydelse råder delade meningar om kultursamverkansmodellen och indexhöjningar. Förbundets ordförande Amanda Vesterlund betonar att svaren förpliktigar: det krävs både stabil finansiering och en reviderad lagstiftning som inkluderar alla arkivaktörer.

För arkivarier och registratorer innebär detta ett välkommet erkännande, men också en förväntan på att politiken levererar långsiktiga förutsättningar framför tillfälliga satsningar.

Politiskt ansvar för demokratins minne

Hela artikeln: https://magasink.se/2026/05/pengaloften-till-arkivsektorn-forpliktigar/

En färsk enkät från Svenska arkivförbundet visar att samtliga riksdagspartier vill se stärkt finansiering till arkivsektorn. Nu kräver branschen att orden följs av konkreta resurser.

Enade partier lovar ökat stöd till arkiven

Digikult 2026 hålls i Uppsala 14–15 oktober och riktar sig till yrkesverksamma som arbetar praktiskt med digitalt kulturarv. Årets tema, Det sammanlänkande kulturarvet, betonar hur gemensamma standarder, öppna data och hållbara arbetsflöden kan skapa större nytta för både professionella och användare. Deltagarna får ta del av föreläsningar, projektpresentationer och diskussioner om hur sektorn kan utveckla mer robusta, långsiktiga och användarvänliga digitala lösningar.

Programmet publiceras i juni och anmälan öppnar i augusti.

Digitalt kulturarv i praktiken

https://www.raa.se/evenemang-och-upplevelser/vara-andra-seminarier-och-konferenser/digikult-digitalt-kulturarv-i-praktiken/digikult-2026/

Digikult samlar arkiv, bibliotek och museer kring digital utveckling. Årets konferens fördjupar sig i hur länkade öppna data kan stärka tillgänglighet, kvalitet och samverkan inom kulturarvssektorn.

Delta i Digikult 14-15 oktober

Riksarkivet har inlett ett omfattande utvecklingsarbete av Nationell arkivdatabas (NAD). Målet är att skapa en mer sammanhållen och användarvänlig söktjänst som gör det lättare att hitta, förstå och använda arkivinformation – oavsett om användaren är nybörjare eller professionell informationsförvaltare.

Den nya versionen av NAD ska på sikt ersätta flera av dagens separata sökingångar och samla Riksarkivets digitala tjänster under ett gemensamt gränssnitt. Utvecklingen sker stegvis och i en öppen process, där tidiga testversioner kommer att släppas för att samla in synpunkter från användare.

Samtidigt fortsätter befintliga tjänster att fungera som vanligt. Ambitionen är att även förenkla för de organisationer som levererar information till NAD och stärka databasen som ett centralt verktyg för arkiv- och informationshantering inom kulturarvssektorn.

Nationell arkivdatabas ska bli enklare att använda – och mer samlad

https://riksarkivet.se/inlagg/nu-utvecklar-vi-nad

Hur hittar vi rätt i arkiven – idag och i morgon? Riksarkivet tar nu nästa steg i utvecklingen av Nationell arkivdatabas (NAD). Med fokus på tydligare sökvägar, bättre överblick och dialog med användarna ska tjänsten bli ett ännu mer användbart verktyg för alla som arbetar med informationshantering och kulturarv.

Riksarkivet utvecklar NAD

I en utförlig artikel skriver Magasin K att regeringens vårbudget för 2026 innehåller flera satsningar som påverkar kultursektorn. Ett av de mest betydelsefulla är uppdraget till Riksantikvarieämbetet att utveckla en digital plattform för Sveriges kulturkanon. Plattformen ska samla och tillgängliggöra verk och uttryck som speglar det nationella kulturarvet – ett arbete där arkivens dokumentation, metadata och långsiktiga bevarande spelar en central roll.

Satsningen aktualiserar frågor om digital infrastruktur, urval och samverkan inom hela ABM-området. För arkivverksamheter kan kulturkanonen innebära ökade krav på tillgängliggörande, men också en möjlighet att synliggöra arkivens betydelse som kunskapsresurs och samhällsminne, i dialog med bibliotek och museer.

Vårbudgeten innehåller samtidigt ökade anslag till flera statliga museer och sceninstitutioner som ska gå över till en ny hyresmodell. Även om dessa medel främst riktas till museisektorn speglar debatten en bredare problematik: hur ökade kostnader riskerar att tränga undan kärnverksamhet. Det är en fråga som delas av många arkiv, bibliotek och andra kulturinstitutioner.

Kulturkanon och ekonomi i fokus för arkiv, museer och bibliotek

Magasin K är en oberoende svensk branschtidning som bevakar arkiv, bibliotek, museer och kulturpolitik. Tidningen publicerar nyheter, analyser och fördjupningar om kulturarvets villkor och riktar sig till yrkesverksamma och beslutsfattare inom kultursektorn. 

Källa: Magasin K

Regeringens vårbudget för 2026 innehåller satsningar som påverkar hur kulturarv samlas in, förvaltas och tillgängliggörs. För arkivsektorn aktualiserar budgeten både nya möjligheter och återkommande strukturella utmaningar.

Vårbudget 2026 med satsningar på kulturarvet

Syftet med Internationella arkivveckan är att öka medvetenheten hos allmänheten och beslutsfattare om arkivens betydelse. Arkiv är inte bara historiska samlingar; de är garantier för demokrati, god förvaltning, transparens och bevarandet av det kollektiva minnet.

Beslutet att införa en internationell arkivdag togs år 2007. Man valde datumet 9 juni för att hedra minnet av den dag 1948 då International Council on Archives (ICA) grundades under UNESCO:s beskydd. Sedan 2019 har firandet utökats från en enskild dag till en hel vecka för att ge större utrymme åt diskussioner och evenemang världen över.

Varför är veckan viktig för professionen?

För yrkesverksamma inom informationshantering – från arkivarier till registratorer och IT-strateger – är veckan ett tillfälle att inspireras och synliggöra sin expertis. Enligt ICA är målen med veckan bland annat att:

Höja medvetenheten: Sprida kunskap om varför arkiv är en grundförutsättning för frihet, demokrati och rättssäkerhet.

Stärka yrkesstoltheten: Visa upp den kompetens som krävs för att hantera och bevara komplex information.

Främja internationellt samarbete: Samla professionen kring gemensamma standarder och framtidsfrågor.

En plattform för nätverkande och skapa medvetenhet

ICA uppmanar arkiv- och informationsförvaltare att delta genom att anordna utställningar, webbinarier och öppna hus. Genom att använda det gemensamma ramverket för IAW kan svenska myndigheter och organisationer visa hur professionell dokumenthantering skapar värde för både forskning och medborgarnas rättigheter.

Det är en vecka för att påminna om att arkivens arbete är fundamentalt för att vi ska kunna förstå vår samtid och säkra framtidens tillgång till information.

Du hittar den fullständiga artikeln på engelska här: About International Archives Week.

Läs mer och delta

Varje år i juni uppmärksammas den internationella arkivveckan. Det är en vecka dedikerad till att lyfta fram arkivens och de arkivprofessionellas centrala roll i det moderna samhället – en händelse som är lika relevant för registratorer som för arkivarier.

Internationella arkivveckan: En global hyllning

Vi önskar er alla en riktigt Glad och Välsignad Påsk med mycket solsken och glädje. Må denna högtid ge ljus och hopp till era hem.

Varma påskhälsningar från styrelsen och redaktionen för tidskriften Arkiv

Glad Påsk till er alla

Tidskriften kommer ut med fyra nummer varje år. För produktionen står Roy, en av Sveriges ledande byråer inom redaktionell kommunikation.

Vi som arbetar med tidskriften

Tidskriften Arkiv ägs och drivs gemensamt av tre arkivföreningar: NLA, Arkeion och Svenska Arkivförbundet som tillsammans driver Föreningen Svensk Arkivtidskrift och bidrar med både styrelseledamöter och redaktörer.

Redaktionen

Fler reportage

Fredsarkivet - från törnrosasömn till nyupphandling

Bild: AI-genererad via ChatGPT