Vänskap och inspiration i arkiven

Artikeln publicerades i Arkiv nr 1 2022 Ikaros vingar upphittade vid Rotsunda gård utanför Stockholm, en signerad meny från en middag i New York i början av 1900-talet, en pärm märkt Island och ett fotografi med två kvinnor på tandemcykel en mulen vårdag i Småländska Rösås. Detta är några personligt utvalda objekt från universitetsbibliotekets arkiv.

2022-06-16

Artikeln publicerades i Arkiv nr 1 2022

Ikaros vingar upphittade vid Rotsunda gård utanför Stockholm, en signerad meny från en middag i New York i början av 1900-talet, en pärm märkt Island och ett fotografi med två kvinnor på tandemcykel en mulen vårdag i Småländska Rösås. Detta är några personligt utvalda objekt från universitetsbibliotekets arkiv, som lyfts fram i antologin Objekt och samling: Om det unika i Göteborgs universitetsbibliotek som utkom våren 2021.

I antologin Objekt och samling: Om det unika i Göteborgs universitetsbibliotek berättar tolv bibliotekarier och en forskare om det unika i bibliotekets samlingar. 

Idén bakom antologin kom från Anna Svensson, som även är bokens redaktör. Anna hade sedan länge haft en favoritbok i Iberoamerikanska samlingen, ett exemplar som bär på historien om samlingens skapande – från litterära kretsar i Buenos Aires på 1920-talet till Handelshögskolan i Göteborg på 1950-talet. Tanken föddes om en antologi som berättar om bibliotekets samlingar utifrån specifika objekt. En annan bakgrund till antologins tema är den ökande digitaliseringen, vilket ger fler personer möjlighet att ta del av bibliotekets samlingar. Samtidigt finns en risk för fragmentisering där de enskilda objektens kontext försvinner när dom tas ur sitt sammanhang, sin samling. Kunskapssammanhang översatt till samling blev en tankefigur för arbetet med antologin. Att se de samlingar, vars objekt hamnat på våra hyllor, som det unika med just våra exemplar. 

Låt oss återge några historier bakom de unika objekten. 

Om vänskap och inspiration i arkiven

Det är 1930-tal. Tre familjer kommer samman i Rotebro utanför Stockholm. Kvinnorna i de tre hushållen, Brita Ekström, Bergliot af Geijerstam och Maj Lorents promenerar och byter böcker, de är vetgiriga och talangfulla och längtar efter mer intellektuell stimulans. Inspirerade av en tidigare läsklubb i Stockholm, börjar de fundera på att starta en diskussions- och bildningsklubb. Ytterligare tre kvinnor tillfrågas och i september 1934 konstitueras Orienteringsklubben på Rotsunda gård. Stadgar och regler nedtecknas noggrant; endast kvinnor får väljas in och inget privat ska dryftas vid mötena. Grunden ska vara bildning genom föredrag i olika ämnen, av klubbmedlemmar och av inbjudna gäster. Kvinnorna ska även träna på att framföra och stå för sina åsikter. Klubbens motto blir (genom svårigheter till stjärnorna). Detta är början på en fantastisk historia om ihärdighet, talang, fantasi och, inte minst, om lojalitet och vänskap. Efter några år byter klubben namn till Ikarosklubben, en självironisk blinkning till deras högt flygande ambitioner. De börjar nu benämna sig ikariter eller ikariska systrar och tillverkar vingar att bära vid festliga tillfällen. I början av 1960-talet har antalet medlemmar vuxit till elva, och klubben vilar på en solid grund av vänskap och respekt. De minutiöst nedtecknade protokollen kompletteras efter hand med sånger, målningar, verser och fotografier från fester och jubileer. Efter närmast ofattbara 800 möten avslutas klubben våren 1992 och ett par år senare lämnas arkivet till KvinnSam. Där har det sedan stått, lite i det fördolda, i sina anonyma arkivboxar på hyllan i raritetskammaren till dess ett telefonsamtal 2018 väcker arkivet till liv. En släkting till en av medlemmarna kontaktar KvinnSam med frågan: hur kan vi lyfta detta unika material? En nyfiken bibliotekarie beger sig genast till arkivet och det magiska avslöjar sig: protokollen, vingarna från Rotebro! I den enkla och anspråkslösa arkivförteckningen är materialet ett föreningsarkiv, i verkligheten ett unikt och mycket personligt illustrerat poesialbum.

Vi förflyttar oss från vänskap och bildning i Rotebro till samarbete och systerskap mellan Göteborg och Reykjavik. Då bibliotekarierna Linda Börjesson och Sanna Hellgren våren 2019 ska åka på en tjänsteresa till Reykjavik, hittar de slumpartat en intetsägande pärm märkt ”Island” i KvinnSams eget arkiv. Vad gjorde den där och vad kunde den innehålla? 

KvinnSam (då Kvinnohistoriskt arkiv) startades genom ett ambitiöst privat initiativ 1958, med bland annat insamlande av arkivmaterial och artiklar. Det isländska kvinnohistoriska biblioteket och arkivet Kvennasögusafn har också sin grund i privat insamlande, men startades först 1975. Den till synes intetsägande pärmen visade sig innehålla korrespondensen mellan de två medgrundarna till respektive institutioner, Asta Ekenvall och Anna Sigurðardóttir. Deras inledningsvis något reserverade kommunikation växer så småningom till vänskap, och Kvinnohistoriskt arkiv kom att bli en stor inspiration i uppbyggandet av Islands motsvarighet. Under många år när de två kvinnorna drömmen om att besöka varandra, men Anna vill inte flyga och lider dessutom av sjösjuka. Inte heller Astas resa blir av och så småningom är det helt enkelt för sent. För Linda och Sanna blir ”Islandspärmen” och resan till Island starkt inspirerande, inte minst till kapitlet i antologin. De får resa till Island om våren, men för deras föregångare Asta förblev drömmen om Island blott en dröm. 

På tandemcykel i arkiven

I KvinnSams arkiv finns ett stort antal fotografier. Alla fotografier bär på en historia. Fotografiet med två kvinnor trampande på en tandemcykel förvaras, tillsammans med ett antal andra svartvita fotografier, överst i en arkivbox i Elin Wägners omfattande arkiv. De två kvinnorna är Flory Gate och Elin Wägner och fotografiet har kommit att publiceras i många olika sammanhang. Dessa sammanhang säger emellertid aldrig något om fotografiets ursprung. Ofta har fotografiet publicerats helt okommenterat i en text, men med en bildtext som namnger de båda kvinnorna. Det har heller aldrig återkopplat till det tillfälle då fotografiet togs, en dag i maj 1942. Fotografiet publicerades i söndagsbilaga, i en artikel skriven av Barbro Alving med signaturen Bang, inför Elin Wägners sextioårsdag. 

Efter Elin Wägners död 1949 kom större delen av hennes material att förvaras av hennes kusin Lisa Ekedahl fram till 1980 då det införlivades i KvinnSams arkiv. Under denna tidsperiod lånades också materialet ut till Barbro Alving, som fått i uppdrag att skriva Elin Wägners biografi. Barbro Alving hade inte alltid den bästa ordningen på sina papper och fick därför låna materialet mot kvitto. Hon kom aldrig att slutföra uppdraget, men ordnade under tjugo år upp arkivet och lämnade det sedan vidare till Ulla Isaksson och Erik Hjalmar Linder, som färdigställde Wägnerbiografin. Fotografierna i Elin Wägners samling bär spår av användning i form av kryptiska och svårtolkade noteringar, som sannolikt har använts som minnesanteckningar för att hålla reda på fotografierna, då de vid olika tidpunkter befunnit sig hos olika personer. 

Ett fotografis kontext är både det sammanhang i vilket det tillkommit och använts innan det hamnat i arkivet, men också hur det har kommit att användas efter att ha införlivats i arkivet och på sin väg dit. Den ursprungliga kontexten är inte för alltid gällande, utan kan förändras då det flyttas till en ny kontext. På så sätt kan arkivet också påverka betydelsen av de fotografier som förvaras där. I Dagens Nyheters bildarkiv var fotografiet med tandemcykeln producerat och bevarat som en nyhetsbild. I KvinnSams arkiv har det över tid fått andra funktioner och betydelser.

Polarhistoria i en meny

Vi tänker ofta på manuskript, brev eller fotografier när vi tänker på arkivmaterial, men arkiven kan även innehålla objekt som menyer, inbjudningskort och programblad. En meny från Otto Nordenskjölds arkiv bjuder oss med till New York och en middag på The Explorers Club. Otto Nordenskjöld (1869–1928) var en framstående geograf och ledde den första svenska forskningsexpeditionen till Antarktis 1901–1903. 1906 är han på föreläsningsturné i USA för att tala om expeditionen som blir dramatisk då expeditionsfartyget skruvas ner i isen i Weddellhavet och sjunker. Besättningen splittras i tre grupper men räddas mirakulöst av en argentinsk räddningsexpedition. Hela tiden dokumenteras, kartläggs och tas det prover i forskningssyfte och de vetenskapliga resultaten av expeditionen kom att bli betydande inom både geologi och kartografi.

Nordenskjölds föreläsningsturné avslutas med en hyllningsmiddag på anrika The Explorers Club med en celeber skara av den tidens främsta namn inom den geografiska forskningen i USA. Den meny som är bevarad i vårt arkiv har 35 signaturer. Arkivmaterial levandegör historien och kastar oss in i händelser och just menyn är ett bra exempel på detta. Dels berättar den om vad den tiden såg som representativ och festlig mat (som skogsduva, squab på engelska), dels kan vi faktiskt se spår av maten i form av fläckar på sidorna. Menyn bär även på en historia om det tidiga 1900-talets geografiska forskningselit då bidraget berättar om männen bakom signaturerna, för ja, de är alla män, och deras betydelse för polarhistorien; en spännande berättelse om strapatser, umbäranden, upptäckarglädje och möten med ursprungsbefolkningar samt en ständig kamp mot vilda djur, svält, kyla, is och mörker. Bidraget belyser även hur arbetet med att berika befintliga arkiv kan gå till.

Kunskap och samling

Arkivhandlingar är i sig unika då de är opublicerade originaldokument, där upphov och härkomst är av stor betydelse. En specialsamlings egenart är att materialet hålls samman av en gemensam egenskap, som tidigare ägare, ämne, tryckare eller ursprung. Tre av bidragen tar sin utgångspunkt i specialsamlingar: Pontus Nybelins samling, Iberoamerikanska samlingen och Klostermann’s Slavic Collection.

En djupdykning i Pontus Nybelins samling av reselitteratur och geografiska skildringar illustrerar betydelsen av att se samlingar som ett objekt i sig. En av egenheterna med en specialsamling är att den ofta är danad utifrån en persons specifika intresse, vilket inte bara avspeglas i vilka böcker som har införlivats i samlingen, utan också i hur böckerna tryfferats. 

Två dedikationer på ett försättsblad är utgångspunkten för historien om Iberoamerikanska samlingens tillkomst. Det är en berättelse om internationellt kontaktbyggande och om värdet av att bevara dubbletter i samlingarna. 

Bidraget som presenterar boksamlingen som tillhörde den tyske bysantinologen och slavisten Klostermann, fokuserar på provenienser för enskilda verk som en källa till samtidens historia och samlingsskaparens biografi.

Vad som utgör arkivmaterial och vad som hamnar i andra samlingar är inte självklart. Ett av bidragen utgår ifrån material som till vissa delar mycket väl hade kunnat återfinnas i arkiven, men som har placerats i bibliotekets samling av vardagstryck. 

Skiftande materialtyper från Jubileumsutställningen i Göteborg 1923: utställningskataloger, kartor, programblad, fotografier samt en klippsamling är exempel på källmaterial som kan användas för att belysa olika frågeställningar. Texten diskuterar hur biblioteket kan bli bättre på att lyfta in arkivmaterial och andra originalkällor i undervisningen för studenter och på så sätt skapa engagemang och berika lärandet.

Övriga bidrag har inte sin upprinnelse i material sprungna ur arkiv eller specialsamlingar. De utgår i stället från bibliotekets boksamlingar, med varierande perspektiv. Ett objekt i form av en liten skulpterad mus väcker nyfikenhet. Musen är i privat ägo och har tillhört illustratören Eva Andersson (1907–1954). Den lilla musen, som var Evas signatur, initierar sökandet efter Eva i bibliotekets samlingar och kataloger. Bidraget handlar om osynliggörandet av illustratörer i allmänhet och barnboksillustratörer i synnerhet. Göteborg Organ Art Centers (GOArt) bibliotek är ett exempel på en samling som ett samtida forskningsresultat. Samlingen av orgellitteratur var ursprungligen en del av ett forskningsprojekt, men ingår idag i universitetsbibliotekets samlingar. Antologins avslutande kapitel berättar om det som inte längre finns kvar i våra samlingar. Om hur frånvaro och förlust påverkar samlingarna och hur vi förhåller oss till och bevarar minnet av det som funnits men sedan gått förlorat.

Att arbeta med arkiv och samlingar är spännande och engagerande, ibland också frustrerande. Dagens digitala verktyg möjliggör mer avancerad katalogisering, synliga arkivförteckningar och tillgängliggörande av fritt material. Men vi kan göra mer av alla de upptäckter, samband och sammanhang som vi ser i det dagliga arbetet. En mer outtalad tanke kring antologins tillkomst var just vikten av att tillvarata den tysta kunskap som finns hos arkivarier och bibliotekarier. En kunskap som sällan dokumenteras eller syns i våra kataloger och förteckningar. Vi hoppas att våra fördjupade betraktelser över det material som vi arbetar med dagligen ska bidra till kunskapen om det unika i våra samlingar, såväl det unika objektet som dess unika sammanhang: samlingen.

Grunden till Göteborgs universitetsbibliotek började byggas i mitten av 1800-talet, genom donationer  av handskrifter och böcker. 1961 blev samlingarna en del av Göteborgs universitet och består idag av åtta bibliotek. Humanistiska biblioteket har de största samlingarna och inhyser även Handskriftsavdelningen samt KvinnSam – nationellt bibliotek för genusforskning. KvinnSam har som arkivinstitution en egen historia då det startade som ett privat initiativ 1958, under namnet Kvinnohistoriskt arkiv. 1971 införlivades det med universitetsbiblioteket och bytte då namn till Kvinnohistoriska samlingarna. Båda arkivsamlingarna innehåller till största delen person- och föreningsarkiv. Handskriftssamlingen innehåller cirka 400 personarkiv från författare, konstnärer och akademiker, många med västsvensk anknytning. KvinnSams arkivsamling består av 170 personarkiv och ett hundratal arkiv från kvinnoföreningar och organisationer. Det har en unik position som kulturbärare av svenska kvinnors rösträttskamp. Exempel på arkiv ur de båda samlingarna: Elin Wägner, Barbro Alving, Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad, Otto Nordenskjöld, S. A. Hedlund och Evert Taube. Materialet söks i plattformen ALVIN www.alvin-portal.org.

Svensson, Anna, red. Objekt och samling: Om det unika i Göteborgs universitetsbibliotek. Göteborg: Acta bibliothecae universitatis Gothoburgensis 35, 2021. 

Innehållsförteckning:

1. Drömmen om Island till våren: Samarbete och vänskap mellan Sveriges och Islands kvinnohistoriska samlingar, Linda Börjesson & Sanna Hellgren

2. Per aspera ad astra: Om högt flygande ambitioner och komplexa handskriftsarkiv, AnnaLena Bergquist

3. På tandemcykel i Rösås: Om ett fotografi,

4. Mr Penguin: Historien om en middag på The Explorers Club, Anders Larsson

5. Om konsten att läsa en boksamling: Pontus Nybelin och 1800-talets reselitteratur, Stefan Benjaminsson

6. Om ett försättsblad, eller, Till dubbletternas lov, Anna Svensson

7. Robert Adolf Klostermann och hans slaviska boksamling vid Göteborgs universitetsbibliotek: Några proveniensfrågor, Antoaneta Granberg & Taissia Goriounova

8. GOArts bibliotek: Med orgeln i fokus, Pia Shekhter

9. Eva Andersson – från gråmus till konstnär: Barnbok och illustratör i samlingarna, Andrea Carozzi Bjurström

10. Möt källorna: Kulturarvsmaterial i undervisningen, Karin Pettersson

11. Förkommen: Om tomrummen och betydelsen av det som saknas, Isabel Folkesson

Antologin finns att läsa digitalt gupea.ub.gu.se /bitstream /2077/68692/1/ gupea_2077_68692_1.pdf. 

 

Text: Birgitta Andréasson, AnnaLena Bergquist, Karin Pettersson

Dela
Skriv ut

#nyheter


Fler reportage

Se alla


Inga artiklar med Nyheter tagg hittades