Lokalkostnaderna har blivit en av de mest brännande frågorna inom svensk kulturförvaltning. En ny sammanställning som fackförbundet DIK låtit PwC genomföra visar att 9 av de 10 statliga myndigheter som lägger störst andel av sin budget på lokaler är kulturmyndigheter. Nationalmuseum toppar listan med hela 45,6 procent av sina totala utgifter bundna till lokaler, tätt följt av Världskulturmuseerna och Riksarkivet.

För arkivsektorn är resultaten särskilt relevanta. Riksarkivet, som redan hanterar ett omfattande lokalbehov för bevarande av nationens handlingar, lägger enligt sammanställningen 31,9 procent av sina utgifter på lokaler – en andel som innebär kraftigt ökade ekonomiska påfrestningar. Samtidigt visar rapporten att staten som helhet endast lägger i snitt 2,1 procent på lokaler, vilket betonar den oproportionerliga belastning som kulturmyndigheterna upplever.

Utvecklingen är dessutom snabb. Mellan 2019 och 2024 har lokalkostnadernas andel av kulturmyndigheternas utgifter ökat dubbelt så mycket som för statliga myndigheter generellt. Den ökade hyresbelastningen riskerar att tränga undan kärnverksamhet – från museernas publika uppdrag till arkivens långsiktiga bevarandearbete.

För arkivverksamma är siffrorna en tydlig signal om förändringens allvar. När lokalerna blir dyrare påverkas såväl förvaring som digitalisering, tillgänglighet och möjligheten att möta lagkrav. Rapporten väcker därmed frågor om hur staten ska säkerställa långsiktigt hållbara förutsättningar för hanteringen av det gemensamma kulturarvet.

Denna artikel bygger på siffror framtagna av DIK och PwC samt rapporterade av Magasin K (17 mars 2026).

________

Bild: AI-genererad i Google Gemini