Det senaste numret tar ett brett grepp om arkivens roll i samhället, där digitalisering, yrkesidentitet och historiska perspektiv möts. Kärnan är tydlig: arkiven är både minnesbank och strategisk resurs.

Digitaliseringens krav omformar yrkesrollen. Artikeln Samsyn kring data och information visar hur myndigheter söker helhet i informationsflöden, medan DIKAR-modellen utvecklas till ett ramverk för datadriven förvaltning. Samtidigt lyfts juridiska hinder för att tillgängliggöra film och musik – en påminnelse om att kulturarvsarbetet kräver juridisk kompetens.

En pilotstudie av platsannonser avslöjar hur arkivarien beskrivs som både traditionsbärare och digital samordnare. Yrket är i rörelse, med frågor om självbild och framtida kompetenser.

Klimatförändringarna utmanar bevarandet av kulturarv. Reportaget från UCLA visar hur bränder och fukt hotar arkiv, och att digitalisering inte räcker – fysisk beredskap och internationellt samarbete är avgörande.

Synligheten är också i fokus. Utställningar, nya intressepolitiska program och debatten om kulturkanon visar hur arkiven påverkar kulturpolitiken och vilka berättelser som bevaras. Historien får sin plats genom skildringar av ideologiska barnläger och en europeisk plattform som med AI gör arbetarrörelsens arkiv gränslösa.

Arkiven är mer än minnen – de är nycklar till framtidens kunskap och demokrati.

Tidskriften Arkiv finns endast i pappersform och skickas till dig som är medlem i Arkeion, Näringslivets Arkivråd (NLA) eller Svenska Arkivförbundet.