Vid mitten av 1700-talet hade Sverige ett unikt parlamentariskt system som gav stor makt åt riksdagen och liten makt åt kungen. Under frihetstiden, 1719–1772, blev det viktigt att fritt kunna utbyta tankar och idéer samt att kunna väcka opinion och föra offentlig debatt. År 1766 antog Sverige som första land i världen en lag som reglerade rätten till det fria ordet – tryckfrihetsförordningen. 

– Det är mycket glädjande att Unesco uppmärksammar Sverige för våra insatser för yttrandefrihet. Vikten av tryckfrihetsförordningen kan ses i ljuset av att Sverige idag runt om i världen är erkänt för sitt stöd för demokrati och medborgerliga friheter. Utmärkelsen kastar ljus över en av de mest fundamentala mänskliga rättigheterna i världen, säger riksarkivarie Karin Åström Iko och riksbibliotekarie Karin Grönvall i ett gemensamt uttalande.

I dag bevaras det unika källmaterialet på Riksarkivet och Kungliga biblioteket (KB). Tryckfrihetsförordningen bestod av två delar:

• Rätten för alla att publicera tankar, åsikter och känslor i tryck.
• Rätten för alla att ta del av myndigheternas och de styrande organens handlingar (till exempel beslut, protokoll och utredningar), och trycka dem om man ville. Den rättigheten kallas för offentlighetsprincipen.

Plats: Riksarkivet, Arkivgatan 9, Göteborg. 
Anmälan: Mejla till varldsminnen@riksarkivet.se senast den 22 september.
Arrangemanget är kostnadsfritt. 

Digital direktsändning: Ingen anmälan krävs. Länk till sändningen publiceras på Riksarkivets webbplats: https://riksarkivet.se/webbsand

Foto: Jens Östman/KB